Överenskommelse med anledning av övergången till euro mellan konsumentorganisationerna och branschorganisationerna för distribution, turism och hantverk samt små och medelstora företag
 

Med stöd från Europeiska kommissionen har konsumentföreträdare och företrädare för näringsidkarna inom handel, turism och hantverk förhandlat fram denna överenskommelse. I den första delen redogörs för hur överenskommelsen skall fungera och i den andra presenteras de framförhandlade åtaganden som näringsidkarna skall fullgöra. 

Målsättningen är att på villkor som är godtagbara för båda parter bidra till att skapa en ökad insikt om hur euron fungerar, såväl bland näringsidkarna som bland deras kunder. Målsättningen är också att främja att euron används, särskilt inom turistbranschen. Om övergången till euron skall lyckas är det nödvändigt att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan näringsidkare och konsumenter. Denna överenskommelse är en av de åtgärder som skall göra det möjligt att skapa förtroende för euron, såväl i kvalitativa termer som i kvantitativa. 
 
 

DEL I
HUR ÖVERENSKOMMELSEN MELLAN 
NÄRINGSIDKARNA OCH KONSUMENTERNA 
SKALL FUNGERA
 

Märket 

1. För att näringsidkarna skall kunna visa allmänheten att de godtar de regler för god praxis som förhandlats fram i överenskommelsen, skall man införa ett märke som skall kunna användas av de näringsidkare som förbinder sig att följa dessa regler. 
 
2. Märket skall vara ett enkelt europeiskt märke som skall gå att känna igen i hela EU. Texten på märket skall vid behov kunna anpassas språkligt. 
 
3. Reglerna för god praxis och märket skall vara desamma i hela EU. Det skall dock finnas två sorters märken för att skilja på de näringsidkare som endast ansluter sig till reglerna för god praxis och dem som dessutom godtar euro som betalningsmedel. 
 
4. Systemet med individuell anslutning kan variera från land till land, men det grundar sig på principen att näringsidkaren automatiskt tilldelas märket, så snart näringsidkaren gjort en formell deklaration i form av ett brev med de framförhandlade reglerna, som näringsidkaren skall underteckna och därigenom förbinder sig att följa. 

5. Märket skall administreras av ett organ som skall vara neutralt (partssammansatt), oberoende (i fråga om beslutsfattande och medel) och tillräckligt decentraliserat för att finnas nära kunderna. Där det finns s.k. observationscentrum för övergången till euron, som kommissionen rekommenderat att man skall inrätta , skulle parterna föredra att märket administreras av dessa. Tilldelningen av märket skall även kunna delegeras till handelskammare, branschorganisationer eller andra lämpliga organ för att nå maximal spridning. 
 
Kontroll av hur åtagandena fullgörs och sanktioner när så inte är fallet 
 
6. När märket sätts upp innebär det att samtliga åtaganden skall fullgöras. Eftersom omräkningskurserna kommer att tillkännages först den 1 januari 1999, kommer man dock att få använda märket från och med det datumet utan att behöva tillämpa alla bestämmelserna i fråga om de parallella prisangivelserna (det fjärde åtagandet) förrän från och med den 1 april 1999. 

7. Kontrollen av hur åtagandena fullgörs måste vara desto strängare i efterhand, eftersom märket delas ut utan någon förhandskontroll. Kontrollfunktionen skall utföras på ett sådant sätt som är brukligt i medlemsstaten och skall skötas av det neutrala organ som avses i punkt 5, i enlighet med dess befogenheter, och i möjligaste mån av de s.k. observationscentrumen för övergången till euron, så snart dessa inrättats. 
 
Om en näringsidkare inte fullgör sina åtaganden skall branschorganisationerna och konsumentorganisationerna kunna utöva kontroll och klaga, enligt gällande rätt i varje medlemsstat. 

8. Det organ som administrerar märket skall ha möjlighet att tillskriva den näringsidkare som är föremål för ett klagomål, för att uppmärksamma näringsidkaren på detta och uppmana honom eller henne att bemöta anklagelserna eller upphöra att använda sig av märket. 
 
9. Tvister med anledning av användandet av märket skall regleras i enlighet med gällande rätt i varje medlemsstat. Om näringsidkaren fortsätter att använda märket utan att fullgöra de åtaganden som anges i del II, kan branschorganisationerna, konsumentorganisationerna eller dessa organ inleda ett rättsligt förfarande för brott mot gemenskapsdirektivet om vilseledande reklam. 

10. En förteckning över de näringsidkare som använder sig av logon kommer också att föras av det organ som administrerar märket, så att det blir känt vilka näringsidkare som följer dessa regler. 

11. Parterna i denna överenskommelse förbinder sig att träffas i början av åren 2000 och 2001 för att, på grundval av rapporterna från observationscentrumen och tillgängliga utvärderingar (bland annat dem som kommissionen tagit initiativ till), kunna stämma av hur tillämpningen av överenskommelsen går. Överenskommelsen skulle kunna ses över eller kompletteras vid detta tillfälle. 
 
Specifika bestämmelser i anslutning till det fjärde åtagandet 

12. När det gäller informationsmaterial, kataloger, tillgodokvitton, rabattkuponger eller etiketter som måste gå i tryck före den 1 januari 1999, får näringsidkarna använda sig av märket även om inte parallella prisangivelser anges i sådant material, under förutsättning att de tillhandahåller informationen i fråga på annat sätt. Denna bestämmelse är endast tillämplig under 1999. 

13. Näringsidkare inom turistbranschen som använder sig av märket får utfärda biljetter eller resehandlingar utan att ange parallella priser om de utfärdas av datoriserade bokningssystem av det slag som definieras i förordning 3089/93 , under förutsättning att kunden först får information, i pappersformat, om priserna i euro och i den nationella valutan. 

14. När det gäller försäljning av petroleumprodukter vid bensinstationer, behöver de näringsidkare i distributionsledet som använder sig av märket inte ge parallella slutprisangivelser på försäljningsställena om sådana i stället anges på kassakvittot, i enlighet med det fjärde åtagandet. Petroleumbranschen förbinder sig att tillse att denna information om petroleumprodukterna skall tillhandahållas på bensinstationernas område på annat sätt, som ett alternativ till parallella prisangivelser som är integrerade i utrustningen. 

15. Om näringsidkaren vid tidpunkten för mottagandet av märket av tekniska skäl inte kan ordna parallell prisangivelse av totalsumman på kassakvitton eller fakturor, skall han eller hon se till att denna information tillhandahålls på annat sätt. Denna bestämmelse gäller särskilt små detaljhandels- och hantverksföretag. 

Uppmaning till EU-myndigheterna och medlemsstaterna  

16. EU-myndigheterna uppmanas att utforma ett speciellt europeiskt märke enligt ovan och att så fort som möjligt ställa detta märke till näringsidkarnas förfogande, så att de europeiska konsumenterna kan se vilka näringsidkare som respekterar denna överenskommelses regler för god praxis. 

17. De nationella myndigheterna uppmanas att inrätta sådana lokala observationscentrum för övergången till euron som kommissionen avser i sin rekommendation av den 23 april 1998 (punkt 5). Dessa skall sköta administrationen av märket och kontrollen över hur åtagandena fullgörs, samt i detalj utvärdera hur systemet fungerar. Man bör dels utvärdera i vilken utsträckning överenskommelsen tillämpas av märkesinnehavarna, dels i vilken utsträckning dessa föreslagna regler för god praxis används i de EU-länder som deltar i eurosamarbetet. 
 
18. Myndigheterna uppmanas att tillhandahålla observationscentrumen, konsumentorganisationerna och branschorganisationerna alla de medel som krävs för att de skall kunna utföra de uppgifter som de har tilldelats. 

19. Om näringsidkarna inte själva kan finansiera alla utbildningskostnader, uppmanar konsumenter och näringsidkare gemensamt myndigheterna att ställa reproduktioner av euromynt och eurosedlar i lämpligt format och personalutbildningsmaterial till dessa näringsidkares förfogande och skulle även önska att sedlar och mynt finns tillgängliga i god tid före den 1 januari 2002, med tanke på utbildningsbehovet, så att det verkligen skall gå att införa betalningar i euro den 1 januari 
 

 
DEL II
NÄRINGSIDKARNAS ÅTAGANDEN
 

Första åtagandet:  

Endast de fastställda omräkningskurserna och avrundningsreglerna skall användas för: 

  • Parallell affischering/angivelse av priser och belopp.
  • Betalning.
  • Omräkningshjälpmedel (miniräknare, omräkningstabeller, etc...).
Andra åtagandet:  
 
Inga extra avgifter skall debiteras den konsument som väljer att betala i euro. 
 
Tredje åtagandet:  
 
Lämplig information skall alltid anslås på för konsumenterna synlig plats och på det sätt som bäst lämpar sig för varje typ av rörelse och dess storlek. Informationen skall avse: 
  • Möjligheterna att använda euro enligt tidsplanen för övergången (som icke-kontant betalningsmedel fram till och med 2001 samt i form av mynt och sedlar från och med 2002).
  • Det faktum att varken kund eller handlare är skyldig att använda euro under övergångsperioden.
  • Euromynt och eurosedlar, åtminstone två månader innan de införs (med informationsmaterial från de nationella centralbankerna och berörda ministerier som visar hur mynten och sedlarna ser ut och deras olika värden).
  • Omräkningskurserna och reglerna för omräkning och avrundning samt det faktum att omräkningen görs på totalsumman. Omräkningsexempel skall ges och hjälpmedel för omräkningen skall ställas till kundernas  förfogande.
  • Den valuta som använts som referens för beräkningarna till de parallella prisangivelserna, såväl i det informationsmaterial som ges till konsumenterna som i räkningar och fakturor.
  • De regler för god praxis som märket borgar för.
  • Adressen till det organ som administrerar märket och möjligheterna att klaga om åtagandena inte uppfylls.
 
Fjärde åtagandet *:  
 
När näringsidkaren har erhållit märket skall han eller hon tillse: 

Att fullständiga parallella prisangivelser finns 

  • för samtliga varor i butiken som omfattas av tydliga specialerbjudanden,
  • för tillgodokvitton och rabattkuponger,
  • för totalsummorna på kassakvitton och fakturor,
  • för de varor eller tjänster för vilka det föreligger en skyldighet enligt lag att anslå pris utomhus (särskilt för hotell och restauranger) eller utåt (skyltfönster). 
Att parallella prisangivelser finns för en betydande del av: 
  • de varor eller tjänster som tas upp i reklambroschyrer,
  • de varor eller tjänster som säljs mest i affären eller katalogen,
  • de priser eller prislistor som ställs till kundernas förfogande. 
Näringsidkaren skall vinnlägga sig om att tillhandahålla ovannämnda parallella prisangivelser för en så stor del av priserna som möjligt, för att bidra till att skapa en ökad insikt om relationerna mellan beloppen. 

Särskild uppmärksamhet skall, i den mån det är möjligt, ägnas kraven från de blindas och synskadades föreningar på att informationen skall vara läsbar för dessa grupper. 
 
När näringsidkaren väl uppfyllt de ovannämnda minimikraven för erhållande av märket, förbinder han eller hon sig att i egen takt successivt öka antalet varor eller tjänster som omfattas av de parallella prisangivelserna. Målsättningen är att flertalet varor och tjänster skall omfattas av parallell prisangivelse den 1 juli 2001. 
 
Även om det står näringsidkarna fritt att anslå parallella angivelser för samtliga priser som anges i nationell valuta, rör minimikraven om parallell prisangivelse endast försäljningspriset för varan eller tjänsten. 
 
* Speciella bestämmelser för vissa branscher (resebyråer, bensinstationer, små och medelstora företag...), i anslutning till det fjärde åtagandet, behandlas i punkterna 12-15 i del I av denna överenskommelse).  
 

Femte åtagandet:  
 
Den personal som har kontakt med allmänheten skall ges utbildning så att den kan förstå och ge enklare förklaringar om euron. 
 
Sjätte åtagandet:  
 
Betalningar i euro godtas, t.ex. med kort eller check: 

JA*    NEJ* 
*Stryk det som inte gäller  
Svaret på denna fråga leder till att man tilldelas den ena eller andra typen av märke (märke med betalning i euro/märke utan betalning i euro) 
 
 

Information om märket 
  • Detta märke administreras av:
  • Om en konsument anser att en näringsidkare som använder sig av märket inte fullgör de sex ovanstående åtagandena efter den 1 april 1999, skall konsumenten vända sig till det organ som administrerar märket.
 

Undertecknad näringsidkare godtar de ovannämnda åtagandena som framförhandlats med företrädarna för konsumenterna. 

Näringsidkarens underskrift: 

 
 
Tillbaka       Hem