2006-05-11

Slöseriet med mat som slängs
på ”bäst-för-dagen”
Hur lång tid måste du arbeta för att ”finansiera” all den mat du slänger?

TV4 uppmärksammade under onsdagen den 10 maj det otroliga slöseriet med mat som slängs, både i hemmen, i skolorna, på restauranger och i handeln. Dålig respekt men också brist på kunskap om vad ”bäst-för-dag” betyder. Handeln slänger mat för c:a 20 miljarder per år! Läs artikel samt se programmet direkt på länk här >> (Samt i annan version även i Nyheterna 19.00 den 10 maj. http://www.tv4.se/nyheter/ och där klickar du på TV och där väljer du Nyheterna och där 10:e kl 19.00.) Det uthålliga samhället, som vi i Sveriges Konsumenter i Samverkan har haft som en av huvudfrågorna allt sedan starten 1995, och som nu t o m prioriterats av vår svenska regering, är bara ett måste om vi ska ha en framtid. Det finns inte något alternativ, möjligen bara lite tid, men den blir kortare och kortare. Begreppet hushållning har vi för länge sedan glömt, p g a alla moderniteter vi fått och inte minst också lagstiftningen och den långa kedjan från jorden till tallriken. Fabrikanterna vågar inte ta risker, då sätts i stället kortare hållbarhetstider. Moderna förpackningar har gett oss en kraftig ökning av hållbarhetstiderna, kyltransporterna likaså. Vad alla tillsatserna och kemikalierna, som t ex just konserveringsmedel, har gett oss i längre hållbarhet kan vi bara ana. Många reagerar för det och somliga tål inte alla ämnen. Det har länge gjors försökt med att bestråla mat, men det har inte blivit någon succé, i vart fall inte i Sverige och Europa. I dagarna har vi också hört ”larmet” om SmartFresh-metoden för att kunna ge oss ett år gamla äpplen. ICA beskylldes av media för att ha importerat dessa äpplen, men det var fel, man hade övervägt men nu backar man efter debatten. Krav på långa hållbarhetstider Bakom allt detta ligger främst handelns krav på långa hållbarhetstider, samt enstaka konsumenter som inte har kylmöjligheter på fjällvandring eller seglatser och fått den högpastöriserade mjölken och frystorkade maten. Visst kunde vi förr, både preparera och behandla. Själv minns jag hur mor på 40-talet lagrade ägg i något som hette vattenglas. Rökning och lufttorkning kände folk till. Men viktigast av allt de kunde lukta och smaka om maten var ätbar. Det sunda förnuftet Med utvecklingen, som gått otroligt fort och långt, har också lagar behövts och Livsmedelverkets förordning om märkning och datummärkning har behövts. Men utvecklingen har också inneburit att vi slutat använda det sunda förnuftet i de här sammanhangen, i gott samarbete med skolan som undervisat i regelverket och hur det ska tillämpas. Hur lång tid måste du arbeta för att ”finansiera” all den mat du slänger? Lite matematik... Dags nu att återta de gamla kunskaperna och det ska vi nu aktivt åta oss på vår hemsida och i vårt Snabba KonsumentNyheter, med början i detta nr 28. Med anledning av programmet i TV4, som först sändes i morgonprogrammet och sedan även i Nyheterna 19.00 ska vi fokusera siffrorna lite mera. Det är kanske den motivationen som bl a behövs för att få igång debatten. Uppgiften från reningsverken att vi konsumenter (inklusive storhushåll som skolor och lunchrestauranter) slänger 900 000 ton mat är skakande. Räknar vi med att maten kostar som råvara 50 kr/kg i genomsnitt blir kostnaden i kronor 45 000 000 000 eller 5000 kr/innevånare(konsument) i skattade pengar! Till detta kommer livsmedelsbutikerna som slänger mat på ”bäst-före-dagen” enligt uppgift från reningsverken 250 000 ton, vilket ger uppskattningsvis ytterligare 15 000 000 000 kronor eller nära 2000 kr/innevånare i skattade pengar. Då är vi uppe i 7000 kr totalt/innevånare. Per yrkesverksam person gör detta 25 000 kronor och för många betyder det 2 månaders arbete, till vilken nytta? Jo det skapar sysselsättning och tillväxt, så korkat är samhällets värderingar uppbyggda. Men detta är en ”tillväxt utan nytta”. Reklamen kostar också! Lägg till sedan vad reklamen kostar oss, så behöver vi jobba 3 månader till för att betala den (läs uträkningen på http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/marknad/uppror.htm) Nu är vi uppe i totalt 5 månaders yrkesarbete till vad nytta? All den mat vi dessutom äter utöver behovet, som gör oss feta och sjuka, är också ett slags slängd mat. Den kostar oss både pengar i sig och pengar för att bli av med övervikten. Vi återkommer till detta senare.