Konsumentinflytande
Sveriges Konsumenter
i Samverkan bildades 1995. I vår målsättning ingår:
"att verka för spridning av en ekologisk livssyn
och en hållbar och uthållig utveckling i samhället,
både lokalt och globalt, samt etiskt godtagbar hållning
till såväl människor som djur. Organisationen skall
verka för resurshushållning och motsätter sig en
materiell tillväxt baserad på utarmning av jordens
begränsade resurser". |
 |
Med en ökad medvetenhet hos konsumenterna
kommer konsumentinflytandet på marknaden att få snabba
och märkbara effekter. Konsumenternas val styr direkt
marknaden och är en konkret och effektiv väg till förändring
av utvecklingen på marknaden, globalt och lokalt. Det
är med utgångspunkt från dessa förhållanden som vi nu
lanserar projektet "Klara signaler till marknaden för
ökad ekologisk produktion".
- Bengt Ingerstam, ordförande
Dags för klara signaler!
Vi konsumenter vill väcka efterfrågan på ekologiska livsmedel.
Genom allsidig information vill vi skapa en större medvetenhet
om den ekologiska produktionen och dess betydelse i ett
större sammanhang, så att efterfrågan ökar. Fler konsumenter
blir mer motiverade. När efterfrågan är mer uttalad blir
marknaden inte lika priskänslig.
Information idag måste omfatta även de globala frågorna
och effekterna av nya tekniker, t ex genmanipulation och
bestrålning. Dessa tekniker används inte inom ekologisk
produktion. Patent och monopol: så vill de transnationella
företagen få grepp om världens mat. Därigenom utarmas
biologisk mångfald och naturlig produktion.
Men konsumenternas valmöjlighet minskar. En utarmning
av den levande landsbygden är ett direkt resultat av ohämmad
globalisering och frihandel med livsmedel. De nya teknikerna
som genteknik, bestrålning, bekämpningsmedel, användandet
av antibiotika, hormoner och tillsatser, som används i
den storskaliga produktionen, möts allt mer av konsumenternas
motstånd. Vad kostar det kemiberoende jordbruket på lång
sikt? Kemisamhället har alltför mycket fått ersätta mänskligt
arbete.
Ekologisk produktion bör stimuleras genom en form av återbäring
på de sociala kostnaderna då denna verksamhetsform inte
friställer arbetskraft på samma sätt som den storskaliga
driften baserad på kemikaliebruk. Allt fler inser att
en annan utveckling egentligen är lösningen på så många
problem. Ekologisk produktion framstår som ett realistiskt
och förnuftigt val, inte bara ett alternativ.
Det
ekologiska valet
Prisfrågor och kvalitet har här ett intressant inflytande.
Sveriges Konsumenter i Samverkan har sedan starten arbetat
för att lyfta frågan om kvalitet för att medvetandegöra
fler konsumenter. Att välja ekologiskt är att välja en
hållbar utveckling, lokalt och globalt. Detta är riktig
kvalitet som känns i hjärtat. Det är kvalitet som är oberoende
dyra reklamkampanjer på TV eller i media. Det gynnar fler,
på lång sikt. Det framförs ofta av konsumenter att de
väljer ekologiska varor för att de är hälsosammare och
bättre för miljön. Det motverkar t ex bekämpningsmedelsrester
i vattendrag, bäckar och åar.
Ekologisk odling baseras till stor del på stallgödsel
i kombination med klok växtföljd, dvs kvävetillförsel
med baljväxter så att man slipper konstgödsel. Nu tar
Sveriges Konsumenter i Samverkan fasta på att det ekologiska
valet kan påverka utvecklingen i stort, t ex som en lösning
för ökad sysselsättning och verksamhet på landsbygden,
som är ett önskvärt mål av flera skäl.
Vi vill väcka nya idéer om hur den ekologiska produktionen,
som är mer arbetskrävande, bör stimuleras i ett samhälle
där arbetsbrist råder. Hittills har motivationen att "köpa
sig" den rätta utvecklingen inte varit tillräcklig. Fler
börjar dock acceptera att ett högre pris för ekologiska
livsmedel faktiskt är en garanti för livskvalitet i vidare
bemärkelse. Butikerna måste få dessa reaktioner så att
de inte tröttnar på att ta hem ekologiska varor. På restauranger
och i skolan måste det finns ekologiska rätter att välja
för alla som inte lagar maten själva varje dag. Fler lantbrukare
måste känna att nu är det dags att lägga om till ekologisk
produktion.
Ekologiskt på många språk
Kaffe, te och choklad kan också vara ekologiskt odlade,
men i andra världsdelar. Då finns andra certifieringsorgan
som ser till att produktionen följer reglerna. Ekologiskt
jordbruk är ju det svenska begreppet, på andra språk finns
samma produktion och liknande regler som i Sverige.
Spanien - Agricultura ecologica
Italien - Agricoltura biologica
Frankrike - Agriculture biologique
Holland - Biologische landbouw
Tyskland - Biologische landwirtschaft/Okologische agrarwirtschaft
Danmark - Okologisk jordbrug
Finland - Luonnonmukainen maataloustuotano/Ekologiskt
jordbruk
England/Irland - Organic agriculture
(Bild)
WTO: frihandel eller rättvis
handel?
På grund av WTO, Världshandelsorganisationens globala
avtal håller det på att bli förbjudet att förbjuda. Det
blir allt svårare för våra myndigheter att stoppa varor
som produceras utomlands på sätt som är oetiska eller
strider mot importlandets egna miljöregler. Amerikanskt
kött från hormonbehandlade kor stoppades bara efter stora
protester från europeiska konsumenter.
Men vi kan inte förbjuda tomater från Spanien eller Kina
bara för att lantbrukarna i de stora växthusen arbetar
illegalt, inte får organisera sig fackligt, eller saknar
skyddsutrustning mot bekämpningsmedel. Det är en tankeställare:
inte undra på att svenska ekologiska tomater - eller äpplen,
potatis, ägg osv - är lite dyrare!
De vetenskapliga bevis som EU och WTO-avtalet kräver för
att länder ska få lov att förbjuda vissa varor tar lång
tid och kostar mycket. Runt om i hela världen växer ilskan
mot dessa handelsavtal. Det tar lång tid att omförhandla
eller skapa bättre globala regler. Att köpa ekologiskt
och/eller rättvisemärkt kaffe är ett sätt att visa att
man bryr sig.
Marknaden för ekologiska livsmedel ökar konstant vilket
visar att detta är en hållbar trend. Antalet ekologiska
gårdar i Europa har ökat från ca 6 300 år 1985 till över
100 000 år 1999. I Sverige vill Riksdagen att 20 procent
av landets åkerareal bör odlas ekologiskt år 2005 samt
att 10 % av antalet mjölkkor bör finnas i ekologisk produktion.
Det är inte förbjudet att sätta ännu högre mål!
Ekologiskt utsäde
Ekologiskt utsäde är viktigt för den biologiska mångfalden.
Målet är självförsörjning. Man vill alltså helst inte
så och odla "konventionella" sorter, som avlats fram med
onaturliga tekniker. Ekologiska rågodlare undviker t ex
hybridråg (F1) men för grönsaker är hybriderna ganska
vanliga. Kemiskt betat (= behandlat) utsäde är inte tillåtet
att använda i ekologisk odling i Sverige.
Eftersom det i praktiken inom hela EU är brist på ekologiskt
framtaget utsäde för de flesta grödor finns det enligt
reglerna en möjlighet att fram till och med år 2003 medge
dispens från kravet på ekologiskt utsäde och förökningsmaterial.
Medlemsstaterna får bara ge dispens om de ekologiska odlarna
inte kan få tag i ekologiskt förökningsmaterial på marknaden.
Vi inser att konsumtionen av ekologiska varor måste öka
för att produktionen ska kunna öka, så att även utsädesvolymen
kan bli uthållig. Runt om i världen försvinner allt fler
arter av ätliga växter. Där det förr odlades hundratals
eller tusentals olika sorters ris, använder man sedan
1960-talet bara fyra-fem hybridsorter på stora arealer.
Det kallas monokultur. De gamla lantsorternas tillbakagång
ledde till utarmning och svagare sorter på lång sikt.
I Skåne kallades äldre sorters råg "manshög" och kunde
vara 170-180 cm hög. Idag har modern växtförädling fått
ner plantorna till 70 cm, men det innebär att de behöver
mer kvävegödning och bekämpningsmedel. I Alnarp pågår
ett intressant projekt som visat att smaken på brödet
blir bättre om man använder lantsorter. Även speltvete,
enkornsvete och emmervete är på väg tillbaka, efter att
inte ha odlats i Sverige sedan medeltiden.
Intresset för mångfalden hos våra sädesslag har ökat och
förhoppningsvis kommer de gamla sorterna tillbaka som
framtidens bröd, tack vara den ekologiska odlingen.
Många
olika sorter
Det har länge varit särskilt stor brist på ekologiskt
utsäde i Sverige, ett dilemma som beror på klimat, ekonomi,
infrastruktur på marknaden samt odlingssäkerhet.
Utsädesodling ställer extra höga krav på odlaren som måste
ha goda rutiner kring skörd, torkning, lagring och rensning.
Allt för att vi konsumenter verkligen ska kunna lita på
att vi får valuta för pengarna! En kraftig satsning på
ekologiskt utsäde behövs för att säkerställa behovet.
Detta förutsätter även mer forskning och utveckling inom
växtförädlingen, t ex för att få bort utsäde med vissa
svagheter och sjukdomar från marknaden. Djuraveln behöver
ses över för att inte detta ska bli en flaskhals. Kontakter
med andra länder och fokus på IFOAM är av stor vikt eftersom
relativt lite utsäde tas fram lokalt i Sverige p g a klimatet.
Utsäde skall vara ekologiskt odlat men fram till 31 december
2003 finns möjlighet att ge dispens för användning av
konventionell vara. Utsädesfrågan och den lösning den
kommer att få är grundläggande för utvecklingen av ekologisk
produktion.
Ekologiskt utsäde finns
att köpa:
| - |
Höstvete:
Ebi, Kosack, Lars och Stava |
| - |
Höstråg:
Amilo, Esprit och Nikita |
| - |
Höstrågvete:
Eldorado, Fidelio och Modus |
På fruktsidan t ex fanns det många fler sorter bara för
ett par generationer sedan. I ekologisk äppelodling kan
man satsa på fler unika sorter som nästan försvunnit.
Från de baltiska länderna har på senaste tiden flera "gamla"
sorters äppelträd återintroducerats i Sverige. Det är
en värdefull kulturskatt!
Trädgårdsgrödor ska vara ekologiskt framtagna.
Av följande sorter finns
det ekologiskt förökningsmaterial att köpa:
| - |
Jordgubbsplantor
av sorterna Bounty, Cavendish, Dania, Honeoye, Kent,
Korona, Polka, Sengana och Zefyr. |
| - |
Hallonplantor
av sorterna Algonquine, Diana, Glen Moy och Karmen. |
| - |
Vinbärsplantor
av sorten Storklas. - Potatis av sorterna Matilda
och Valor. |
| - |
Ärt
av sorten Timo. - Morot av sorterna Diava, Jeanette,
Magno, Nantaise 2/Fanal, Robila och Rodelika |
| (Källa:
Jordbruksverket, Ekologiska Lantbrukarna i Sverige)
|
Ett rikt odlingslandskap
Vi lever i ett vackert land med öppna landskap. Många
bönder gör ett stort arbete för att odlingslandskapet
ska vara rikt och även en källa för njutning för ögat.
Bevarandet av den biologiska mångfalden är en uppgift
för hela jordbrukssektorn. Är ekologisk odling verkligen
så annorlunda?
Ett fåtal jämförande studier mellan ekologisk och konventionell
produktion har gjorts, och studier av enskilda fält visar
ofta en positiv effekt av ekologisk odling på den biologiska
mångfalden. Det är bara ett fåtal organismgrupper som
är väl studerade. Inom detta område finns alltså stora
kunskapsluckor, dels förklaringar till varför diversiteten
är högre i ekologisk odling i de studier som gjorts, men
också vad gäller de flesta organismgruppers respons på
olika odlingssystem på gårds- och landskapsnivå.
Vikten av konsumenternas och lantbrukarnas önskan att
undvika monokultur och att vi vill påverka utvecklingen
mot mer biologisk mångfald behöver också understrykas.
Förståelsen ökar för att en utarmning av den genetiska
mångfalden leder till att arter blir mer sårbara och att
nybildning av arter kan minska. Det gäller i synnerhet
att främja agro-genetiska resurser, samt att bevara biotoper
och bredda basen för livsmedelsproduktionen i världen.
Genbanker är också ett led i denna rikining.
Fler ekologiska produkter på marknaden bidrar till att
göra småskalig växtförädling samt djuravel ekonomiskt
möjlig. Vi vill gärna se speciell märkning för att vi
ska kunna välja varor från hotade arter.
Som ringar på vatten...
Sveriges Konsumenter i Samverkan vill tydligare framställa
den ekologiska produktionen som problemlösare i samhället,
lokalt och globalt. Tänk på de positiva resultaten av
att välja ekologiskt! Som ringar på vatten sprids effekterna.
Genom våra val kan vi förhindra de riskabla tekniker som
vi inte vill ha eller ser som negativa eller icke nödvändiga,
men som trycks på oss av de transnationella krafterna.
Samma företag som säljer bekämpningsmedel och GMO
motverkar också utvecklingen av ekologisk produktion.
Ibland deltar dessa företag i smutskastningen av ekobönder
och även i Sverige sprids osanningar om KRAV-maten.
Vi vill inte ha: · Rester av giftiga bekämpningsmedel
· Genmanipulerade ingredienser · Bestrålning · Syntetiska
tillsatser och färgämnen · Antibiotika och hormoner
Ett aktivt konsumenttryck betyder ett efterfrågetryck
som också blir effektivare än marknadsföringsinsatser
och reklam från den ekologiska producentsidan. Det ger
helt andra signaler till handeln och till jordbruket,
att våga ta steget över från invanda mönster till mera
hållbara system. Vi vill öka dialogen med lantbrukare
och deras företrädare. Vi kan kalla det att vi vill motivera
till efterfrågan. Det är en klar och tydlig signal till
marknaden, direkt från oss konsumenter.
Pris och motivation
Är ekologisk mat för dyr? Vad ska maten få kosta? Det
framförs ofta av konsumenterna att de tror att ekologiska
varor är hälsosammare eller bättre för miljön. Ibland
är det svårt att motivera ett högre pris på ekologiska
livsmedel. Många säger sig vilja betala mera för ekologiska
livsmedel, men köper inte alltid när det kommer till handling.
Det råder en stor skillnad mellan butiker runt om i Sverige
på ekologiska produkter. Även i samma ort kan olika butiker
ta helt skilda priser på samma typ av vara. Prisbildning
beror på konkurrens mellan butiker som vill locka kunder.
Få butikskedjor erbjuder ekologisk mat i sina reklamutskick.
En viktig konsumentfråga är att ekologiska livsmedel skall
ha kronpåslag istället för procentuella påslag i butikerna,
vilket annars drabbar prisbilden negativt för ekologiska
livsmedel.
Rapporter från Konsumentverket har visat att flera som
ville köpa ekologiska livsmedel upplever att de måste
leta för att hitta dem och att priserna upplevs som för
höga. Genom att kräva sänkt moms på KRAV-märkta livsmedel
kan priserna sänkas. Vi menar att det är rätt att ekologisk
mat faktiskt får kosta lite extra.
Sveriges Konsumenter i Samverkan vill visa att priserna
går att påverka genom konsumenttryck, men också ändra
uppfattningen att ekoprodukterna alltid är för dyra. Det
"moderna" intensiva jordbruket har eliminerat mänsklig
arbetskraft genom att bli beroende av fossil energi. Längre
transporter är också ett allt större problem. Rent ut
sagt - priset på konventionell mat är för lågt.
Ökad valfrihet för konsumenterna
En av de grundläggande konsumenträttigheterna som antogs
av FN 1985 gäller valfrihet. Från svenska konsumentorganisationers
perspektiv är detta en demokratisk principfråga som förutsätter
korrekt märkning i butikerna. Värdet av att ekologisk
produktion förses med tydlig information till oss konsumenter
måste betonas. Konsumentinflytande och konsumentmakt är
av största vikt för att marknadsekonomin ska fungera på
ett hållbart sätt. Särskilt på livsmedelsområdet har det
gång på gång visat sig att konsumenternas rätt att välja
hotas t ex av otydlig eller inkorrekt märkning.
Att inte få veta vad det är man köper upplever många konsumenter
som en förolämpning och ett hot. Obligatorisk märkning
av ekologiska livsmedel har också fått stöd av Transatlantiska
konsumentdialogen och Consumers International. När olika
kriser drabbar det konventionella jordbruket, t ex BSE,
har efterfrågan på ekologiska livsmedel ökat. Redlighet
och tydlighet har gett resultat i form av ökat förtroende
för de ekologiska produkterna i butiker.
Ekologiska livsmedel upplevs ha ett mervärde. Konsumenter
uppskattar också att ekologiska produkter inte innehåller
genetiskt modifierade organismer (GMO) eller rester av
bekämpningsmedel. Ingen ekomat ska vara bestrålad. Hormoner
för att öka tillväxten är inte tillåtna i vare sig ekologisk
eller konventionell livsmedelsproduktion i EU. Självklart
används de inte i ekologisk produktion.
Ekologiskt
eller konventionellt?
Centrum för uthålligt lantbruk vid SLU har jämfört fyra
omfattande europeiska inventeringar som studerat ekologisk
och konventionell produktion. Inventeringen pekar på att
ekologisk produktion totalt sett har en mer positiv, eller
mindre negativ, inverkan på miljön. Att en ökad omfattning
av den ekologiska produktionen utan tvivel skulle minska
de negativa miljöeffekterna och resursanvändningen i jordbruket
är den slutsats som dras i alla de fyra inventeringarna.
Mer forskning behövs på vissa områden, t ex livsmedelskvalitet,
djurhälsa och klimatförändringar. Bilden som ges av genomförda
studier är i några avseenden inte entydig, detta gäller
till exempel kväveläckage och fosfor- och kaliumförsörjning.
Inventeringen visar att den ekologiska produktionen utnyttjar
mer mark samtidigt som den konventionella odlingen utnyttjar
mer energi och andra externa insatser. Jordbruksproduktion
är en mycket komplex verksamhet som är beroende av likaså
komplexa ekosystem.
Djuromsorg
De speciella regler som gäller för behandling av djur
inom ekologisk produktion utgår ifrån att djurens välbefinnande
är relaterad till deras möjlighet att bete sig naturligt
(i form av deras artspecifika beteende, födoval och miljö
m.m.).
Exempel på KRAV-regler
som gynnar ett naturlig beteende är:
| Att |
alla djur (såväl
kor och får som grisar, höns, kycklingar m.m.) ska
ha möjlighet att vistas ute under sommaren och även
under övrig tid på året, när vädret tillåter |
| Att |
alla djur ska kunna röra
sig fritt och inte vara bundna (undantag för kor
äldre än 6 månader) |
| Att |
grisar ska ha tillgång till
naturlig sysselsättning som att böka och söka föda
och på sommaren ha till gång till gyttjebad |
| Att |
kor ska få kalva i enskildhet
och kalven dia kon under de första dagarna |
| Att |
höns ska ha sittpinnar,
sandbad och ströbädd |
|
