Sveriges Konsumenter i Samverkan 

DET EKOLOGISKA VALET

Klara signaler från oss konsumenter till marknaden för ökad ekologisk produktion
Sveriges Konsumenter i Samverkan är en fristående konsumentorganisation utan band till vare sig producent- eller handelsintressen
I SKIS ingår 24 frivilligorganisationer samt ett antal lokala grupper och enskilda medlemmar
Hemsida: www.konsumentsamverkan.se

Konsumentinflytande

Sveriges Konsumenter i Samverkan bildades 1995. I vår målsättning ingår: "att verka för spridning av en ekologisk livssyn och en hållbar och uthållig utveckling i samhället, både lokalt och globalt, samt etiskt godtagbar hållning till såväl människor som djur. Organisationen skall verka för resurshushållning och motsätter sig en materiell tillväxt baserad på utarmning av jordens begränsade resurser".

Med en ökad medvetenhet hos konsumenterna kommer konsumentinflytandet på marknaden att få snabba och märkbara effekter. Konsumenternas val styr direkt marknaden och är en konkret och effektiv väg till förändring av utvecklingen på marknaden, globalt och lokalt. Det är med utgångspunkt från dessa förhållanden som vi nu lanserar projektet "Klara signaler till marknaden för ökad ekologisk produktion".

- Bengt Ingerstam, ordförande


Dags för klara signaler!


Vi konsumenter vill väcka efterfrågan på ekologiska livsmedel. Genom allsidig information vill vi skapa en större medvetenhet om den ekologiska produktionen och dess betydelse i ett större sammanhang, så att efterfrågan ökar. Fler konsumenter blir mer motiverade. När efterfrågan är mer uttalad blir marknaden inte lika priskänslig.

Information idag måste omfatta även de globala frågorna och effekterna av nya tekniker, t ex genmanipulation och bestrålning. Dessa tekniker används inte inom ekologisk produktion. Patent och monopol: så vill de transnationella företagen få grepp om världens mat. Därigenom utarmas biologisk mångfald och naturlig produktion.

Men konsumenternas valmöjlighet minskar. En utarmning av den levande landsbygden är ett direkt resultat av ohämmad globalisering och frihandel med livsmedel. De nya teknikerna som genteknik, bestrålning, bekämpningsmedel, användandet av antibiotika, hormoner och tillsatser, som används i den storskaliga produktionen, möts allt mer av konsumenternas motstånd. Vad kostar det kemiberoende jordbruket på lång sikt? Kemisamhället har alltför mycket fått ersätta mänskligt arbete.

Ekologisk produktion bör stimuleras genom en form av återbäring på de sociala kostnaderna då denna verksamhetsform inte friställer arbetskraft på samma sätt som den storskaliga driften baserad på kemikaliebruk. Allt fler inser att en annan utveckling egentligen är lösningen på så många problem. Ekologisk produktion framstår som ett realistiskt och förnuftigt val, inte bara ett alternativ.


Det ekologiska valet

Prisfrågor och kvalitet har här ett intressant inflytande. Sveriges Konsumenter i Samverkan har sedan starten arbetat för att lyfta frågan om kvalitet för att medvetandegöra fler konsumenter. Att välja ekologiskt är att välja en hållbar utveckling, lokalt och globalt. Detta är riktig kvalitet som känns i hjärtat. Det är kvalitet som är oberoende dyra reklamkampanjer på TV eller i media. Det gynnar fler, på lång sikt. Det framförs ofta av konsumenter att de väljer ekologiska varor för att de är hälsosammare och bättre för miljön. Det motverkar t ex bekämpningsmedelsrester i vattendrag, bäckar och åar.

Ekologisk odling baseras till stor del på stallgödsel i kombination med klok växtföljd, dvs kvävetillförsel med baljväxter så att man slipper konstgödsel. Nu tar Sveriges Konsumenter i Samverkan fasta på att det ekologiska valet kan påverka utvecklingen i stort, t ex som en lösning för ökad sysselsättning och verksamhet på landsbygden, som är ett önskvärt mål av flera skäl.

Vi vill väcka nya idéer om hur den ekologiska produktionen, som är mer arbetskrävande, bör stimuleras i ett samhälle där arbetsbrist råder. Hittills har motivationen att "köpa sig" den rätta utvecklingen inte varit tillräcklig. Fler börjar dock acceptera att ett högre pris för ekologiska livsmedel faktiskt är en garanti för livskvalitet i vidare bemärkelse. Butikerna måste få dessa reaktioner så att de inte tröttnar på att ta hem ekologiska varor. På restauranger och i skolan måste det finns ekologiska rätter att välja för alla som inte lagar maten själva varje dag. Fler lantbrukare måste känna att nu är det dags att lägga om till ekologisk produktion.


Ekologiskt på många språk


Kaffe, te och choklad kan också vara ekologiskt odlade, men i andra världsdelar. Då finns andra certifieringsorgan som ser till att produktionen följer reglerna. Ekologiskt jordbruk är ju det svenska begreppet, på andra språk finns samma produktion och liknande regler som i Sverige.

Spanien - Agricultura ecologica
Italien - Agricoltura biologica
Frankrike - Agriculture biologique
Holland - Biologische landbouw
Tyskland - Biologische landwirtschaft/Okologische agrarwirtschaft
Danmark - Okologisk jordbrug
Finland - Luonnonmukainen maataloustuotano/Ekologiskt jordbruk
England/Irland - Organic agriculture
(Bild)


WTO: frihandel eller rättvis handel?


På grund av WTO, Världshandelsorganisationens globala avtal håller det på att bli förbjudet att förbjuda. Det blir allt svårare för våra myndigheter att stoppa varor som produceras utomlands på sätt som är oetiska eller strider mot importlandets egna miljöregler. Amerikanskt kött från hormonbehandlade kor stoppades bara efter stora protester från europeiska konsumenter.

Men vi kan inte förbjuda tomater från Spanien eller Kina bara för att lantbrukarna i de stora växthusen arbetar illegalt, inte får organisera sig fackligt, eller saknar skyddsutrustning mot bekämpningsmedel. Det är en tankeställare: inte undra på att svenska ekologiska tomater - eller äpplen, potatis, ägg osv - är lite dyrare!

De vetenskapliga bevis som EU och WTO-avtalet kräver för att länder ska få lov att förbjuda vissa varor tar lång tid och kostar mycket. Runt om i hela världen växer ilskan mot dessa handelsavtal. Det tar lång tid att omförhandla eller skapa bättre globala regler. Att köpa ekologiskt och/eller rättvisemärkt kaffe är ett sätt att visa att man bryr sig.

Marknaden för ekologiska livsmedel ökar konstant vilket visar att detta är en hållbar trend. Antalet ekologiska gårdar i Europa har ökat från ca 6 300 år 1985 till över 100 000 år 1999. I Sverige vill Riksdagen att 20 procent av landets åkerareal bör odlas ekologiskt år 2005 samt att 10 % av antalet mjölkkor bör finnas i ekologisk produktion. Det är inte förbjudet att sätta ännu högre mål!


Ekologiskt utsäde


Ekologiskt utsäde är viktigt för den biologiska mångfalden. Målet är självförsörjning. Man vill alltså helst inte så och odla "konventionella" sorter, som avlats fram med onaturliga tekniker. Ekologiska rågodlare undviker t ex hybridråg (F1) men för grönsaker är hybriderna ganska vanliga. Kemiskt betat (= behandlat) utsäde är inte tillåtet att använda i ekologisk odling i Sverige.

Eftersom det i praktiken inom hela EU är brist på ekologiskt framtaget utsäde för de flesta grödor finns det enligt reglerna en möjlighet att fram till och med år 2003 medge dispens från kravet på ekologiskt utsäde och förökningsmaterial. Medlemsstaterna får bara ge dispens om de ekologiska odlarna inte kan få tag i ekologiskt förökningsmaterial på marknaden.

Vi inser att konsumtionen av ekologiska varor måste öka för att produktionen ska kunna öka, så att även utsädesvolymen kan bli uthållig. Runt om i världen försvinner allt fler arter av ätliga växter. Där det förr odlades hundratals eller tusentals olika sorters ris, använder man sedan 1960-talet bara fyra-fem hybridsorter på stora arealer. Det kallas monokultur. De gamla lantsorternas tillbakagång ledde till utarmning och svagare sorter på lång sikt.

I Skåne kallades äldre sorters råg "manshög" och kunde vara 170-180 cm hög. Idag har modern växtförädling fått ner plantorna till 70 cm, men det innebär att de behöver mer kvävegödning och bekämpningsmedel. I Alnarp pågår ett intressant projekt som visat att smaken på brödet blir bättre om man använder lantsorter. Även speltvete, enkornsvete och emmervete är på väg tillbaka, efter att inte ha odlats i Sverige sedan medeltiden.

Intresset för mångfalden hos våra sädesslag har ökat och förhoppningsvis kommer de gamla sorterna tillbaka som framtidens bröd, tack vara den ekologiska odlingen.


Många olika sorter

Det har länge varit särskilt stor brist på ekologiskt utsäde i Sverige, ett dilemma som beror på klimat, ekonomi, infrastruktur på marknaden samt odlingssäkerhet.

Utsädesodling ställer extra höga krav på odlaren som måste ha goda rutiner kring skörd, torkning, lagring och rensning. Allt för att vi konsumenter verkligen ska kunna lita på att vi får valuta för pengarna! En kraftig satsning på ekologiskt utsäde behövs för att säkerställa behovet. Detta förutsätter även mer forskning och utveckling inom växtförädlingen, t ex för att få bort utsäde med vissa svagheter och sjukdomar från marknaden. Djuraveln behöver ses över för att inte detta ska bli en flaskhals. Kontakter med andra länder och fokus på IFOAM är av stor vikt eftersom relativt lite utsäde tas fram lokalt i Sverige p g a klimatet.

Utsäde skall vara ekologiskt odlat men fram till 31 december 2003 finns möjlighet att ge dispens för användning av konventionell vara. Utsädesfrågan och den lösning den kommer att få är grundläggande för utvecklingen av ekologisk produktion.

Ekologiskt utsäde finns att köpa:
- Höstvete: Ebi, Kosack, Lars och Stava
- Höstråg: Amilo, Esprit och Nikita
- Höstrågvete: Eldorado, Fidelio och Modus

På fruktsidan t ex fanns det många fler sorter bara för ett par generationer sedan. I ekologisk äppelodling kan man satsa på fler unika sorter som nästan försvunnit. Från de baltiska länderna har på senaste tiden flera "gamla" sorters äppelträd återintroducerats i Sverige. Det är en värdefull kulturskatt!

Trädgårdsgrödor ska vara ekologiskt framtagna.
Av följande sorter finns det ekologiskt förökningsmaterial att köpa:
- Jordgubbsplantor av sorterna Bounty, Cavendish, Dania, Honeoye, Kent, Korona, Polka, Sengana och Zefyr.
- Hallonplantor av sorterna Algonquine, Diana, Glen Moy och Karmen.
- Vinbärsplantor av sorten Storklas. - Potatis av sorterna Matilda och Valor.
- Ärt av sorten Timo. - Morot av sorterna Diava, Jeanette, Magno, Nantaise 2/Fanal, Robila och Rodelika
(Källa: Jordbruksverket, Ekologiska Lantbrukarna i Sverige)


Ett rikt odlingslandskap


Vi lever i ett vackert land med öppna landskap. Många bönder gör ett stort arbete för att odlingslandskapet ska vara rikt och även en källa för njutning för ögat. Bevarandet av den biologiska mångfalden är en uppgift för hela jordbrukssektorn. Är ekologisk odling verkligen så annorlunda?

Ett fåtal jämförande studier mellan ekologisk och konventionell produktion har gjorts, och studier av enskilda fält visar ofta en positiv effekt av ekologisk odling på den biologiska mångfalden. Det är bara ett fåtal organismgrupper som är väl studerade. Inom detta område finns alltså stora kunskapsluckor, dels förklaringar till varför diversiteten är högre i ekologisk odling i de studier som gjorts, men också vad gäller de flesta organismgruppers respons på olika odlingssystem på gårds- och landskapsnivå.

Vikten av konsumenternas och lantbrukarnas önskan att undvika monokultur och att vi vill påverka utvecklingen mot mer biologisk mångfald behöver också understrykas. Förståelsen ökar för att en utarmning av den genetiska mångfalden leder till att arter blir mer sårbara och att nybildning av arter kan minska. Det gäller i synnerhet att främja agro-genetiska resurser, samt att bevara biotoper och bredda basen för livsmedelsproduktionen i världen. Genbanker är också ett led i denna rikining.

Fler ekologiska produkter på marknaden bidrar till att göra småskalig växtförädling samt djuravel ekonomiskt möjlig. Vi vill gärna se speciell märkning för att vi ska kunna välja varor från hotade arter.


Som ringar på vatten...


Sveriges Konsumenter i Samverkan vill tydligare framställa den ekologiska produktionen som problemlösare i samhället, lokalt och globalt. Tänk på de positiva resultaten av att välja ekologiskt! Som ringar på vatten sprids effekterna. Genom våra val kan vi förhindra de riskabla tekniker som vi inte vill ha eller ser som negativa eller icke nödvändiga, men som trycks på oss av de transnationella krafterna. Samma företag som säljer bekämpningsmedel och GMO motverkar också utvecklingen av ekologisk produktion. Ibland deltar dessa företag i smutskastningen av ekobönder och även i Sverige sprids osanningar om KRAV-maten.

Vi vill inte ha: · Rester av giftiga bekämpningsmedel · Genmanipulerade ingredienser · Bestrålning · Syntetiska tillsatser och färgämnen · Antibiotika och hormoner

Ett aktivt konsumenttryck betyder ett efterfrågetryck som också blir effektivare än marknadsföringsinsatser och reklam från den ekologiska producentsidan. Det ger helt andra signaler till handeln och till jordbruket, att våga ta steget över från invanda mönster till mera hållbara system. Vi vill öka dialogen med lantbrukare och deras företrädare. Vi kan kalla det att vi vill motivera till efterfrågan. Det är en klar och tydlig signal till marknaden, direkt från oss konsumenter.


Pris och motivation


Är ekologisk mat för dyr? Vad ska maten få kosta? Det framförs ofta av konsumenterna att de tror att ekologiska varor är hälsosammare eller bättre för miljön. Ibland är det svårt att motivera ett högre pris på ekologiska livsmedel. Många säger sig vilja betala mera för ekologiska livsmedel, men köper inte alltid när det kommer till handling.

Det råder en stor skillnad mellan butiker runt om i Sverige på ekologiska produkter. Även i samma ort kan olika butiker ta helt skilda priser på samma typ av vara. Prisbildning beror på konkurrens mellan butiker som vill locka kunder. Få butikskedjor erbjuder ekologisk mat i sina reklamutskick.

En viktig konsumentfråga är att ekologiska livsmedel skall ha kronpåslag istället för procentuella påslag i butikerna, vilket annars drabbar prisbilden negativt för ekologiska livsmedel.

Rapporter från Konsumentverket har visat att flera som ville köpa ekologiska livsmedel upplever att de måste leta för att hitta dem och att priserna upplevs som för höga. Genom att kräva sänkt moms på KRAV-märkta livsmedel kan priserna sänkas. Vi menar att det är rätt att ekologisk mat faktiskt får kosta lite extra.

Sveriges Konsumenter i Samverkan vill visa att priserna går att påverka genom konsumenttryck, men också ändra uppfattningen att ekoprodukterna alltid är för dyra. Det "moderna" intensiva jordbruket har eliminerat mänsklig arbetskraft genom att bli beroende av fossil energi. Längre transporter är också ett allt större problem. Rent ut sagt - priset på konventionell mat är för lågt.


Ökad valfrihet för konsumenterna


En av de grundläggande konsumenträttigheterna som antogs av FN 1985 gäller valfrihet. Från svenska konsumentorganisationers perspektiv är detta en demokratisk principfråga som förutsätter korrekt märkning i butikerna. Värdet av att ekologisk produktion förses med tydlig information till oss konsumenter måste betonas. Konsumentinflytande och konsumentmakt är av största vikt för att marknadsekonomin ska fungera på ett hållbart sätt. Särskilt på livsmedelsområdet har det gång på gång visat sig att konsumenternas rätt att välja hotas t ex av otydlig eller inkorrekt märkning.

Att inte få veta vad det är man köper upplever många konsumenter som en förolämpning och ett hot. Obligatorisk märkning av ekologiska livsmedel har också fått stöd av Transatlantiska konsumentdialogen och Consumers International. När olika kriser drabbar det konventionella jordbruket, t ex BSE, har efterfrågan på ekologiska livsmedel ökat. Redlighet och tydlighet har gett resultat i form av ökat förtroende för de ekologiska produkterna i butiker.

Ekologiska livsmedel upplevs ha ett mervärde. Konsumenter uppskattar också att ekologiska produkter inte innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO) eller rester av bekämpningsmedel. Ingen ekomat ska vara bestrålad. Hormoner för att öka tillväxten är inte tillåtna i vare sig ekologisk eller konventionell livsmedelsproduktion i EU. Självklart används de inte i ekologisk produktion.


Ekologiskt eller konventionellt?

Centrum för uthålligt lantbruk vid SLU har jämfört fyra omfattande europeiska inventeringar som studerat ekologisk och konventionell produktion. Inventeringen pekar på att ekologisk produktion totalt sett har en mer positiv, eller mindre negativ, inverkan på miljön. Att en ökad omfattning av den ekologiska produktionen utan tvivel skulle minska de negativa miljöeffekterna och resursanvändningen i jordbruket är den slutsats som dras i alla de fyra inventeringarna.

Mer forskning behövs på vissa områden, t ex livsmedelskvalitet, djurhälsa och klimatförändringar. Bilden som ges av genomförda studier är i några avseenden inte entydig, detta gäller till exempel kväveläckage och fosfor- och kaliumförsörjning. Inventeringen visar att den ekologiska produktionen utnyttjar mer mark samtidigt som den konventionella odlingen utnyttjar mer energi och andra externa insatser. Jordbruksproduktion är en mycket komplex verksamhet som är beroende av likaså komplexa ekosystem.


Djuromsorg


De speciella regler som gäller för behandling av djur inom ekologisk produktion utgår ifrån att djurens välbefinnande är relaterad till deras möjlighet att bete sig naturligt (i form av deras artspecifika beteende, födoval och miljö m.m.).

Exempel på KRAV-regler som gynnar ett naturlig beteende är:
Att alla djur (såväl kor och får som grisar, höns, kycklingar m.m.) ska ha möjlighet att vistas ute under sommaren och även under övrig tid på året, när vädret tillåter
Att alla djur ska kunna röra sig fritt och inte vara bundna (undantag för kor äldre än 6 månader)
Att grisar ska ha tillgång till naturlig sysselsättning som att böka och söka föda och på sommaren ha till gång till gyttjebad
Att kor ska få kalva i enskildhet och kalven dia kon under de första dagarna
Att höns ska ha sittpinnar, sandbad och ströbädd


Relaterade länkar på hemsidan:
Ekologisk förädling (projekt)
"Kom till SMÖRGÅSBORDET"
upp