 |
Sveriges Konsumenter i Samverkan | |
|
|
||
| 2009-01-20 | Publicerad i KNY nr 7 samt i SKN nr 103 | |||||||
| Hållbart fiske - ett projekt för att "Öka konsumentdeltagandet i arbetet omkring fisket, reglerna och opinionen" Är vi, konsumenterna, lurade på torsken? |
||||||||
Vårt främsta krav från konsumenthåll är god tillgång till nyttig fisk till överkomliga priser och med uthålligt fiske som ett självklart argument. Senaste tidens utveckling med försök till styrning av detaljhandel och restauranger, har fått icke önskvärda konsekvenser som t ex att Östersjötorsken som fångats inom fastställda kvoter, går oss konsumenter helt förbi och vi får se att vår lagligt fångade fisk exporteras till franska fiskälskare. Visst var det bra när TV4 avslöjade skandalen om tjuv- och svartfisket i Barents hav för något år sedan. Visst var det bra när Isabella Lövin släppte boken ”Tyst hav” och avslöjade hur illa EU har hanterat fiskefrågorna. Visst är det bra att miljöorganisationerna har arbetat engagerat ”för att rädda torsken”. Men om vi ser på effekterna finns frågetecken. Offrar de nu torsken av andra skäl? I skolorna serveras inte längre torsk. Många kända restauranger likaså har tagit ställning och lyft ut torsken från menyn, och utan att tveka står en ledande kock i TV och säger ”ja men då tar vi hälleflundra” som ju är rödlistad. Sodexho med 270 restauranger har just tagit bort torsken från matsedlarna. Om nu läget vänder, hur ska vi lära barnen att ändra vanor? Har de en gång tagit ställning så är torsken borta. Vi har fått reaktioner och information om konsekvenser som nog inte planerats. Det har spritts guider där torsk ligger på röda listan. Hur kommunicera om det nu ändras? Guiderna har redan fått fäste. Risken är att folk nu har svalt ”torskbojkotten” och ogärna vill ändra sin inställning utan att fråga sig ”vem har rätt” eller ”vem ska vi lita på?” Ska ”folkopinionen” påverkas är det angeläget att det inte blir förvillande, i annat fall bryr sig konsumenterna inte längre. Skulle effekten bli att konsumtionen av fisk sjunker, efter års kampanjande för att av hälsoskäl öka konsumtionen och med många statliga miljoner spenderade, är det både bortkastade ansträngningar, skattemedel och en försämrad folkhälsa. Vi måste se dessa frågor i detta större perspektiv och inte få en debatt där särintressen biter sig fast och gör debatten än mer förvirrande. Många konsumenter bryr sig inte längre efter all förvirrande debatt utan köper vad som finns i fiskdisken eller väljer kyckling. I dagarna kom siffror från från ICES (Havsforskningsrådet) att mängden vuxen torsk i Barents hav är större än på flera årtionden. Därmed betraktas bestånden som hållbara och kan befiskas utan att hota uthålligheten. Att man fått bukt med stor del av det illegala fisket har självklart inverkat, ICES uppskattar att det minskat med 75 % men det ligger fortfarande på omkring 40 000 ton (2007). Ansträngningarna från de förvaltande myndigheterna har blivit bättre och vår jordbruks- och fiskeminister Eskil Erlandsson har inför 2009 uttalat att han är nöjd med utvecklingen. Det är däremot inte vi från konsumentsidan. Men det går åt rätt håll. Även i Östersjön och det östra beståndet (öster om Bornholm) visar på en glädjande återhämtning, mycket tack vare att svartfisket minskat. Världen över har många länders ledare och organisationer vaknat över att vår främsta livsmedelsbas inte får kollapsa och därmed hota världens konsumenter med svält. Det är viktigt att opinionen gör sig hörd och att vi konsumenter också gör vår röst hörd. Problemet är att världens fiskbestånd i haven i stort inte ägs av något land utan är gemensamma och måste då förvaltas och regleras av alla länder gemensamt. Hittills har stora fiskeflottor kunnat härja som de vill, ofta påhejade av sina hemländer och med egoistiska syften bakom. Vi vet alla att valjakten (inte fisk!) diskuteras men Island vill fortsätta jaga i forskningssyfte, hur Japan som största importör av tonfisk fullständigt kammar rent i alla vatten och nu är tonfisken hotad, en av våra läckraste fiskar. Vi vet hur det gick med de enorma tillgångarna av torsk utanför Newfoundland där torsken inte kommit tillbaka efter utfiskning. Helt klart måste våra matresurser skötas och vara uthålliga. Men varför får vi konsumenter då inte åter börja äta Östersjötorsk? Jo här ligger något annat bakom. Det finns tre olika märkningssystem: MSC (Marine Stewardship Council) KRAV NÄRFISKAT MSC sköter certifieringen internationellt och i ledningen finns representanter för WWF, fiskeföretag, forskning och regeringsrepresentanter (och bakom ligger de stora livsmedelsjättarna som bl a Unilever och Findus). Naturskyddsföreningen har också synpunkter på att butikerna säljer rödlistade arter. Bra att de engagerar sig, senast i TV 4 nu den 17 januari läs artikeln i TV4 (notera kommentarerna), samt se SNF:s gröna lista, där de avråder för att köpa rödlistade arter och att fråga efter MSC eller KRAV. Läs även artikeln Svårt val vid fiskdisken på Naturskyddsföreningens hemsida. Kollar man vad som finns att tillgå i fiskdiskarna är det endast MSC-certifierad gös från Hjälmaren, KRAV-godkänd sill och d:o torsk från Norge. (Fryst fisk bortser vi ifrån här av andra skäl). Alltså en utopi att vi ska leta efter bara dessa märken. Men varför kan dessa miljöorganisationer inte nämna märkningen NÄRFISKAT, som står för fiskat av svenska båtar på lagliga kvoter och med skonsamma redskap, nära våra kuster? Vi undanröjde bojkotten av färsk torsk när den svenska NÄRFISKAT märkningen infördes och kunde ge oss konsumenter klara besked om vad vi köpte. Se vår Gröna lista >> Tyvärr har inte tillräckligt många fiskare ännu anslutit sig och det tycker vi är dåligt, när det nu äntligen finns en märkning så att fiskdiskarna skulle kunna bli bättre på skyltningen. Men nu får vi väl ta tag i frågan och börja puffa i butikerna för att ta in NÄRFISKAT. Ta t ex marulken, som man mest får som bifångst vid räkfiske. Är det bättre att kasta den överbord, för att den är rödlistad av somliga? Nej märk den NÄRFISKAT så förfars ingen mat. Fisken är fiskad och död, men bra mat. Men vår fråga står fortfarande kvar, varför tiger WWF och SNF om NÄRFISKAT? Frågan är bra, tänk till själv! Börja fråga i fiskdiskarna, skriv ut materialet från NÄRFISKAT och lämna i butiken: När du vill veta var fisken kommer i från och att den är fiskad enligt regelverket >> Närproducerade livsmedel – nya möjligheter för fisket >> Regler i sammandrag för NÄRFISKAT >> Konsumenttrycket kan göra skillnad
|
||||||||
| upp |
||||||||
| Startsida | Övrig verksamhet och kampanjer | Kontakta oss | ||||||
