Det var temat i måndagens radio P1 från tidiga morgonen (2008-10-20)
och naturligtvis kom torsken högt upp på listan. Tyvärr
förleddes många konsumenter att yttra sig både oinformerade
och överrumplade. Men frågan är både svår
och förvirrad.
Den svenska tillåtna kvoten fiskas upp av svenska fiskare, oavsett
om vi köper eller ej. De säljer den till uppköpare för
export till Tyskland och Frankrike. Varför ska inte vi konsumenter
få köpa och äta svensk torsk från Östersjön,
när den är lagligt fiskad inom godkända kvoter? Den frågan
ställde vi i inlägg som sändes till radion.
Nedan kan du läsa hela inlägget
till Sveriges Radio:
(Skickat till SR 2008-10-20.
PS tillagt här 2008-10-23)
Varför ska vi konsumenter avstå den tillåtet uppfiskade
svenska Östersjötorsken?
Den tillåtna kvoten fiskas ju ändå upp, av svenska
fiskare och på godkända områden och inom godkända
kvoter (hoppas vi). Det upprör oss konsumenter att just denna
måste exporteras till Tyskland och Frankrike, medan vi ska
behöva äta torsk från Barents hav, som frysts och
gått till Kina för att fileas och ibland förses
med kinesiska brödsmulor och frysas ner igen och efter en lång
båtresa skickas ut i de svenska frysdiskarna. Transporterna
fram och tillbaka och frysningen är väl inte en god omtanke
om klimatet och är stötande för oss konsumenter som
uppmanas släcka lamporna när vi går ut ur ett rum.
Vad är detta för spel över huvudet på oss konsumenter?
Är det inte väl opportunt att försöka ”ta
poäng” på att ”inte sälja rödlistade
arter”? I vart fall är det inte logiskt och förnuftsmässigt
försvarbart, speciellt när det gäller vår mest
älskade fisk, torsken. Visst finns det alternativ, men därför
behöver man inte undanhålla oss svenska konsumenter vår
egen fisk från Östersjön, den man nu lagligt får
fiska upp. Återhämtningsplanen för Östersjön
går åt rätt håll och kvoterna är godkända
av EU:s ministerråd.
Dagens skyltning med Nordostatlanten, fångstzon FAO 27, är
inget vi konsumenter har nytta av. Allt från Gibraltar och
Nordpolen är väl ingen precisering. Resultatet blir bara
att konsumenterna inte bryr sig, man känner sig förlöjligade.
Det finns möjligheter och är godkänt att vara mer
specifik i butikerna med upplysningen till konsument. Det nya svenska
systemet, garanterat av de svenska yrkesfiskarna, NÄRFISKAT,
är ett steg i rätt riktning och det väntar vi på
mera av ute i butikerna.
Dessa kommentarer är främst riktade till diskussionen
om torsken, vår basfisk. Övriga fiskar som fiskas i vårt
närområde och garanteras med NÄRFISKAT, kan vi med
gott samvete både köpa och äta. Diskussionen om
svärdfisk, blåfenad tonfisk, hälleflundra och jätteräkorna
är däremot en helt annan sak och mera problematisk. Det
enklaste är att vi konsumenter blir bättre informerade
och inte köper sådant, likaväl som vi kan avstå
vatten på flaska med diverse anonyma aromer! Handeln fortsätter
ta hem det vi köper. Men den här typen av desinformation
gynnar inte oss och inte heller vare sig de svenska fiskarna, de
tvåbenta och de mångbenade (torsken).
Skoja inte med oss om torsken!
Bengt Ingerstam
Ordförande i Sveriges Konsumenter i Samverkan
den fristående, konsumentstyrda frivilliga konsumentorganisationen
070-604 77 25
Läs
mera på vår hemsida om vårt engagemang för
och om fisket >>
PS Nu har debatten kommit till den utrotningshotade ålen också.
Bisarr debatt, hotet är Kina som betalar bra för nätfiskad
glasål. Det hindrar invandringen till våra vatten för
reproduktion. Kina förädlar glasålen, göder
upp den och säljer den till oss som beredd (död) ål,
alltså ingen mer reproduktion. Den ål som finns kvar
i svenska vatten har ingen framtid, når den fram till Sargassohavet
och leker blir ju bara avkomman råvara för Kinas giriga
industri, exportdrömmar och den kinesiska staten, som vill
ha ännu mer av valutorna i världen för att köpa
upp oss alla. Det är billigare än att erövra oss
med vapen.
Den ål som fiskas i svenska vatten är antingen gammal
ål som ännu inte utvandrat men är kvar sedan det
fanns en invandring av ålyngel, eller är det ett resultate
av utsatt glasål som ”ätit upp sig” i svenska
vatten.
Alltså, slutar vi konsumenter äta ål blir bara
effekten att vi inte äter ål. Då exporteras den
väl också till övriga Europa. Problemet är
världssituationen för fisket och Kinas aptit på
att göra business. Det problemet måste lösas internationellt
och av kloka politiker.
Lyssna
på P1 i radion om åldebatten>>
Varför ska vi konsumenter alltid vara målet och vara
den lydiga bojkottarmen som mobiliseras i andras syften? OBS det
vi lägger ut i vår lista Bojkotta, är vi konsumenter
eniga om och det är för vårt gemensamma bästa
vi gör detta, inte på kommando utifrån. |
|
