1. Livsmedel har under senaste 10.000 åren av människan utvecklats, förädlats, förstörts,  förfinats, berikats och modifierats, ja kanske manipulerats. Om detta skett för att vi ska må bättre eller bli friskare och lyckligare råder det olika uppfattningar om. Vad vi nu anser ska prioriteras är en utveckling som ger nyttigare, fullvärdigare och effektivare livsmedel och att man inte ska avla sönder, eller förädla fel, utarma, eller förstöra den biologiska mångfalden. 

Denna tekniska utveckling, som nu kan ske med mer raffinerad teknik än tidigare, ska användas i syfte att förbättra livsmedel eller blandningar av livsmedel, med konsumentnyttan som mål.

2. Gränsdragningen mellan livsmedel och läkemedel är tragiskt föråldrad. Människan har i alla tider ätit sig sjuk, men också vetat hur man kan äta sig frisk. Kan vi med utveckling av livsmedlen nå längre i vår strävan att behålla hälsan, påverka hälsan, förbättra hälsan, bota sjukdom t.o.m., motverka sjukdom, öka den fysiska kapaciteten, må bättre, förbättra minnet m.m. anser vi det vara en positiv utveckling. Men vi inser riskerna med att det kommer att bli tidernas säljargument. Detta senare får inte bli målet.

3. Enligt FN-dokument om konsumenternas rättigheter, som flertalet länder skrivit under, ska konsumenterna ha rättighet till korrekt och behövlig information för att kunna göra välgrundade val. All form av begränsning av informationen strider då emot  denna rättighet. Å andra sidan får inte informationen vara vilseledande eller direkt lögnaktig eller utnyttja konsumenternas svaga punkter på otillbörligt sätt.  Men detta ska regleras av marknadsföringslagen och helt klart vara straffbart. Det måste gå att skilja på sanning och lögn. De påståenden som görs från producent- eller handelshåll ska var sanna, förankrade och bevisbara.

4. Livsmedel med förbättrade funktionella egenskaper ska värderas utifrån konsumentnytta. Det räcker alltså inte med marginella effekter, tillfälliga stimulanseffekter emot t.ex. baksmälla e.dyl..  Inte heller ska konsumenterna förledas att avstå från professionell behandling emot sjukdom. Om däremot sådana livsmedel utvecklas som kan ge skenet av nyttighet eller utlova himmelriket på jorden och evigt liv, för att kunna säljas till högre priser, anser vi att man är inne på en manipulativ väg och att detta ska förhindras.

5. Mat ska ha funktion, det är ju ett livsuppehållande medel. Därför är benämningen ”Functional Foods” helt överflödig och ska förbjudas med motiveringen att det är vilseledande marknadsföring. Beteckningen ger skenet av ”läkemedelsliknande livsmedel” och borde vara ett av de förbjudna hälsopåståendena. Om beteckningen skapats av näringslivet för att lättare kunna marknadsföra nyheter och höja priserna omotiverat är det inte förenligt med god marknadsföringssed och ska därför inte tillåtas.
 

Sammanfattningsvis:

Informera gärna om nyttigheter men ljug eller bluffa inte. Det ska straffas. Utveckla gärna livsmedel så att de blir nyttigare, effektivare, och mer riktat funktionella, men inte enbart för att skapa beroende, falska förhoppningar  och högmarginalvaror. Låt näringslivet informera om konsumentnytta men slopa begreppet Functional Foods.