Till startsidan Sveriges Konsumenter i Samverkan 

Maten kan bli skadlig genom produktionssättet

Det är mycket som händer när mat produceras. Många tillsatser i foder och i vissa länder t.o.m. sprutas de direkt in i djuret (oftast kossorna). I dag manipuleras t.o.m. gener och utsäde med nya metoder, genteknik. Tidigare gjorde man det med s.k. förädling och avel, men med genteknik går det så mycket fortare. Men nu blandar man genetiskt material över artbarriärer, som genmaterial från djur till växter, även från människa till djur, däremot inte från växter till djur. Däremot tar man genetiskt material från bakterier och virus och sätter in det i växter.

Kan allt detta vara säkert? 

Ja egentligen borde man först fråga: Är detta något vi behöver och vill ha?
Men precis som med kärnkraften testas t.ex. nya gentekniskt förändrade livsmedel speciellt noga, påstår man. Därför påstår man också att gen-maten är säker. Men är det inte så att man testar just så noga därför att det finns risker?  Risken är att det främst ligger stora ekonomiska intressen bakom utvecklingen och det är "bra" för företagen och vinstutvecklingen och avkastningen på investerat kapital. Det är detta som gör att vi idag ifrågasätter mycket av utvecklingen. Inte för att vara utvecklingsfientliga, men för att utvecklingen styrs av andra intressen än nyttan för den som ska äta maten – för oss konsumenter. 

Låt oss titta på en del processer och tillsatser som kommit på senaste tiden: 
1. Genteknik
2. Antibiotika
3. Hormoner
4. Köttmjöl
5. Slam till åkermark
6. Bekämpningsmedel
7. Gödselmedel



1. Genteknik


Några av argumenten från utsädesföretagen och kemiföretagen som sysslar med genteknik är att man tror sig kunna få fram nyttigare livsmedel, smakrikare och hållbarare frukter och så att man ska rädda världssvälten. Det där sista ska vi bara lämna, det har man påstått många gånger men aldrig gjort och det är inte den multinationella industrins främsta mål, men ett bra argument så länge några går på det. 

Nyttigare livsmedel? Ja än har vi inte sett till några. Enkönad sallad (Rosésallat) för att få det lättare i odlingen möjligen men inte bättre smak. Tomater som skulle kunna skördas mognare på plantan och inte ruttna så fort, Flawr Savr tomaten, men den odlas inte mer. Den gick inte att transportera ut till butikerna, var för ömtålig, så den gick sönder på mekanisk väg. Dom tomater man odlar i dag, som är genmanipulerade, gör man puré av, så behöver dom inte gå sönder mera. Purén är pastöriserad, så det inte ska finnas levande organism i den längre, levande DNA, för att inte vara någon risk att äta. Men någon succé har den inte blivit och den finns inte i svenska butikshyllor. 

I England har man testat att släppa ut en del produkter på marknaden. Förutom tomatpurén hittar man chips av genmanipulerad majs. Smart va! Just en produkt som vänder sig till de som minst bryr sig om att kolla ingrediensförteckningen. De smakar säkert inte dåligt och är säkert inte farliga att äta, men det är inte det som skrämmer. Det är sättet att tvinga ut produkterna på marknaden och att få monopol på marknaderna och med patent på utsädet ta makten över världens mat och bönder. Mer om det kan du läsa på våran vanliga hemsida under kampanjen Genteknik. 
upp


2. Antibiotika

Ett känt läkemedel som har betytt oerhört mycket för folkhälsan och som vi måste vara rädda om. Det hotas nu av att man får fler och fler antibiotikaresistenta bakterier, som då inte antibiotikan biter på. Att man också har använt antibiotika i djurfoder för att förebygga sjukdom hos främst grisar och kyckling har gett oss billig mat men nu kommer problemen. Redan har man förbjudit de fyra allra värsta antibiotikan inom EU och vi i Sverige kämpar för ett totalförbud i djurens mat. Det är inte bara för antibiotikaresistensen man är rädd utan även för rester i köttet vi ska äta, som den vägen skulle kunna sprida resistens. Återigen har man tänkt till och upptäckt att det visst gick lite för fort i utvecklingen av produktionsmetoderna, bara för det lägre prisets skull.
upp


3. Hormoner

I  Sverige används inte hormoner, det är fortfarande förbjudet. Men det finns starka krafter bakom som pressar på. Mest är det s.k. tillväxthormoner som används för att ge mera kött på djuret och öka produktionen av mjölk hos mjölkkorna. (I en värld med överskott på mjölk!) 
I Europa har vi haft en del skandaler med hormoner och det förekommer en del illegalt. Några höga resthalter  har man inte hittat i importkött, enligt Livsmedelsverket. 
Ett stort bråk har man haft mellan Kanada och USA. Hormonerna har inte godkänts i Kanada, trots påtryckningar från USA. Just nu hotar USA med handelskrig om vi i EU inte tillåter import av kött från USA, där man använder hormoner. Inte snyggt att i en demokrati hota med krig på det där sättet. Det finns en del mer att läsa om detta på kampanjen Genteknik på vår allmänna del av hemsidan. 

Vad man mest är rädd för med hormoner i kött är att det kan påverka vår hälsa, hormonbalansen är ju en rätt känslig fråga och effekterna kan bli allt annat än önskade. 
upp


4. Köttmjöl

Du kanske inte minns det men vi hade en stor debatt i Sverige i mitten av 80-talet om kadavermjöl som foder till djur. Kadavermjöl kom från självdöda djur och gavs till både grisar och nötkreatur. De senare är ju idisslare och tvingades till kanibalism på det sättet. 
Tack vare debatten förbjöds inblandningen av självdöda djur, men köttmjöl produceras fortfarande och användes som fodertillsats. Hur kunde det då påverka vår mat? 

Jo kanske minns du bättre det som bröt ut 1994. Skandalerna med galna kosjukan i England. Man försöktes tysta ner från politikernas sida, men det blev bara värre och nu litar engelsmännen mindre på sina politiker. När nu Tony Blair står upp och försäkrar det engelska folket att ”genmaten är säker” så kommer de ihåg vad man sa för 15 år sedan ”the beef is safe”.  Ja konsekvenserna av galna kosjukan blev hittills ett 30-tal dödsoffer, men ingen vet hur många som smittats. Enorma mängder engelska kor slaktades och brändes. Det har kostat många miljarder för i sista hand oss skattebetalare inom EU. 

Anledningen till att det blev så här är ren och skär snålhet, girighet. Att utnyttja vad som helst och även dåligt avfall som foder till djuren som ger oss maten. Det är ansvarslöst, osmakligt och cyniskt, bara för att producera billigare och kanske tjäna mera. 
upp


5. Slam till åkermarken

Det liknar en ”galna slamsjuka” just nu. Slam kommer från reningsverken och är bl.a. det vi kissar och bajsar ut i våra toaletter, som innehåller en del näringsämnen, främst fosfor. Men sen blandas det med en massa kemikalier på vägen. Ja en del kadmium kommer med också från rökare, som utsöndrar en del av det som de får i sig via tobaken! Vi får i oss en del också via framförallt mjölprodukter och utsöndrar en del, som alltså går runt och hamnar igen på åkrarna. Slammet är inte den resurs man vill göra det till, snarare en ytterligare risk för spridning av farliga tungmetaller, som just kadmium. 

Men eftersom bönderna får det billigt och avloppsverken måste bli av med det så sprids det på många platser runt om i Sverige. Vi inom Konsument-Forum, medlemsorganisation inom Konsumenter i Samverkan och även övriga medlemsorganisationerna, anser att man måste hitta andra lösningar än att skicka tillbaka det i matproduktionen. Läs mer under kampanjen ”Avloppsslam”. KRAV- och DEMETER-godkända grönsaker odlas inte på slamgödslad åker. 
upp


6. Bekämpningsmedel

Det används en massa olika bekämpningsmedel i produktionen av vår mat. Nyligen stod det en massa i tidningarna om frukt från ett sydligare land som var doppad i antibiotika. Det finns gränsvärden för resthalter av olika bekämpningsmedel, men ibland hittar man vid kontroller partier som överstiger dessa. I regel är då frukten eller grönsakerna redan uppätna. Reglerna blir allt hårdare, men trycket från kemiindustrin hårdnar också, de vill ju sälja mera. 
Vill du känna dig säker så skölj alltid noga all frukt, skala den också. Riktigt säker kan du först vara om du väljer KRAV- eller DEMETER-godkända produkter. 

upp


7. Gödselmedel

Den kanske största effekten av s.k. konstgödsel (eller handelsgödsel som en del vill att vi ska kalla det) är nog i marken själv. Men det finns sådan medel med mer kadmium och vissa med mindre kadmium. Bönderna borde använda de som har minsta halt kadmium, men många tycker att det räcker att de håller sig till det som är godkänt. 

Främst de ekologiskt odlande bönderna anser också att grönsaker som odlas med andra gödselmetoder än konstgödsel också har ett bättre näringsvärde. Forskning pågår för att bättre bevisa det, men det låter nog troligt. 
upp



Ja så här många faktorer påverkar kvaliteten på vår mat. Sol, regn, temperatur, val av sort är också sådant som påverkar.

Våra bönder  har tagit på sig ett stort ansvar, deras organisationer också. Det förpliktigar att kalla sig:
” På väg mot världens
renaste jordbruk
Låt oss hoppas att det stämmer!

upp