Det är
mycket som händer när mat produceras. Många
tillsatser i foder och i vissa länder t.o.m. sprutas
de direkt in i djuret (oftast kossorna). I dag manipuleras
t.o.m. gener och utsäde med nya metoder, genteknik.
Tidigare gjorde man det med s.k. förädling och
avel, men med genteknik går det så mycket
fortare. Men nu blandar man genetiskt material över
artbarriärer, som genmaterial från djur till
växter, även från människa till djur,
däremot inte från växter till djur. Däremot
tar man genetiskt material från bakterier och virus
och sätter in det i växter.
Kan allt detta vara
säkert?
Ja egentligen borde man först fråga: Är
detta något vi behöver och vill ha?
Men precis som med kärnkraften testas t.ex. nya
gentekniskt förändrade livsmedel speciellt
noga, påstår man. Därför påstår
man också att gen-maten är säker. Men
är det inte så att man testar just så
noga därför att det finns risker? Risken
är att det främst ligger stora ekonomiska
intressen bakom utvecklingen och det är "bra" för
företagen och vinstutvecklingen och avkastningen
på investerat kapital. Det är detta som gör
att vi idag ifrågasätter mycket av utvecklingen.
Inte för att vara utvecklingsfientliga, men för
att utvecklingen styrs av andra intressen än nyttan
för den som ska äta maten – för oss konsumenter.
Låt
oss titta på en del processer och tillsatser
som kommit på senaste tiden:
|
|
1. Genteknik
Några av argumenten från utsädesföretagen
och kemiföretagen som sysslar med genteknik är
att man tror sig kunna få fram nyttigare livsmedel,
smakrikare och hållbarare frukter och så
att man ska rädda världssvälten. Det
där sista ska vi bara lämna, det har man påstått
många gånger men aldrig gjort och det är
inte den multinationella industrins främsta mål,
men ett bra argument så länge några
går på det.
Nyttigare livsmedel? Ja än har vi inte sett till
några. Enkönad sallad (Rosésallat)
för att få det lättare i odlingen möjligen
men inte bättre smak. Tomater som skulle kunna
skördas mognare på plantan och inte ruttna
så fort, Flawr Savr tomaten, men den odlas inte
mer. Den gick inte att transportera ut till butikerna,
var för ömtålig, så den gick sönder
på mekanisk väg. Dom tomater man odlar i
dag, som är genmanipulerade, gör man puré
av, så behöver dom inte gå sönder
mera. Purén är pastöriserad, så
det inte ska finnas levande organism i den längre,
levande DNA, för att inte vara någon risk
att äta. Men någon succé har den inte
blivit och den finns inte i svenska butikshyllor.
I England har man testat att släppa ut en del
produkter på marknaden. Förutom tomatpurén
hittar man chips av genmanipulerad majs. Smart va! Just
en produkt som vänder sig till de som minst bryr
sig om att kolla ingrediensförteckningen. De smakar
säkert inte dåligt och är säkert
inte farliga att äta, men det är inte det
som skrämmer. Det är sättet att tvinga
ut produkterna på marknaden och att få monopol
på marknaderna och med patent på utsädet
ta makten över världens mat och bönder.
Mer om det kan du läsa på våran vanliga
hemsida under kampanjen Genteknik.
2. Antibiotika
Ett känt läkemedel som har betytt oerhört
mycket för folkhälsan och som vi måste
vara rädda om. Det hotas nu av att man får
fler och fler antibiotikaresistenta bakterier, som då
inte antibiotikan biter på. Att man också
har använt antibiotika i djurfoder för att
förebygga sjukdom hos främst grisar och kyckling
har gett oss billig mat men nu kommer problemen. Redan
har man förbjudit de fyra allra värsta antibiotikan
inom EU och vi i Sverige kämpar för ett totalförbud
i djurens mat. Det är inte bara för antibiotikaresistensen
man är rädd utan även för rester
i köttet vi ska äta, som den vägen skulle
kunna sprida resistens. Återigen har man tänkt
till och upptäckt att det visst gick lite för
fort i utvecklingen av produktionsmetoderna, bara för
det lägre prisets skull.
3. Hormoner
I Sverige används inte hormoner, det är
fortfarande förbjudet. Men det finns starka krafter
bakom som pressar på. Mest är det s.k. tillväxthormoner
som används för att ge mera kött på
djuret och öka produktionen av mjölk hos mjölkkorna.
(I en värld med överskott på mjölk!)
I Europa har vi haft en del skandaler med hormoner och
det förekommer en del illegalt. Några höga
resthalter har man inte hittat i importkött,
enligt Livsmedelsverket.
Ett stort bråk har man haft mellan Kanada och
USA. Hormonerna har inte godkänts i Kanada, trots
påtryckningar från USA. Just nu hotar USA
med handelskrig om vi i EU inte tillåter import
av kött från USA, där man använder
hormoner. Inte snyggt att i en demokrati hota med krig
på det där sättet. Det finns en del
mer att läsa om detta på kampanjen Genteknik
på vår allmänna del av hemsidan.
Vad man mest är rädd för med hormoner
i kött är att det kan påverka vår
hälsa, hormonbalansen är ju en rätt känslig
fråga och effekterna kan bli allt annat än
önskade.
4. Köttmjöl
Du kanske inte minns det men vi hade en stor debatt
i Sverige i mitten av 80-talet om kadavermjöl som
foder till djur. Kadavermjöl kom från självdöda
djur och gavs till både grisar och nötkreatur.
De senare är ju idisslare och tvingades till kanibalism
på det sättet.
Tack vare debatten förbjöds inblandningen
av självdöda djur, men köttmjöl
produceras fortfarande och användes som fodertillsats.
Hur kunde det då påverka vår mat?
Jo kanske minns du bättre det som bröt ut
1994. Skandalerna med galna kosjukan i England. Man
försöktes tysta ner från politikernas
sida, men det blev bara värre och nu litar engelsmännen
mindre på sina politiker. När nu Tony Blair
står upp och försäkrar det engelska
folket att ”genmaten är säker” så kommer
de ihåg vad man sa för 15 år sedan
”the beef is safe”. Ja konsekvenserna av galna
kosjukan blev hittills ett 30-tal dödsoffer, men
ingen vet hur många som smittats. Enorma mängder
engelska kor slaktades och brändes. Det har kostat
många miljarder för i sista hand oss skattebetalare
inom EU.
Anledningen till att det blev så här är
ren och skär snålhet, girighet. Att utnyttja
vad som helst och även dåligt avfall som
foder till djuren som ger oss maten. Det är ansvarslöst,
osmakligt och cyniskt, bara för att producera billigare
och kanske tjäna mera.
5. Slam till åkermarken
Det liknar en ”galna slamsjuka” just nu. Slam kommer
från reningsverken och är bl.a. det vi kissar
och bajsar ut i våra toaletter, som innehåller
en del näringsämnen, främst fosfor. Men
sen blandas det med en massa kemikalier på vägen.
Ja en del kadmium kommer med också från
rökare, som utsöndrar en del av det som de
får i sig via tobaken! Vi får i oss en del
också via framförallt mjölprodukter
och utsöndrar en del, som alltså går
runt och hamnar igen på åkrarna. Slammet
är inte den resurs man vill göra det till,
snarare en ytterligare risk för spridning av farliga
tungmetaller, som just kadmium.
Men eftersom bönderna får det billigt och
avloppsverken måste bli av med det så sprids
det på många platser runt om i Sverige.
Vi inom Konsument-Forum, medlemsorganisation inom Konsumenter
i Samverkan och även övriga medlemsorganisationerna,
anser att man måste hitta andra lösningar
än att skicka tillbaka det i matproduktionen. Läs
mer under kampanjen ”Avloppsslam”. KRAV- och DEMETER-godkända
grönsaker odlas inte på slamgödslad
åker.
6. Bekämpningsmedel
Det används en massa olika bekämpningsmedel
i produktionen av vår mat. Nyligen stod det en massa
i tidningarna om frukt från ett sydligare land som
var doppad i antibiotika. Det finns gränsvärden
för resthalter av olika bekämpningsmedel, men
ibland hittar man vid kontroller partier som överstiger
dessa. I regel är då frukten eller grönsakerna
redan uppätna. Reglerna blir allt hårdare,
men trycket från kemiindustrin hårdnar också,
de vill ju sälja mera.
Vill du känna dig säker så skölj
alltid noga all frukt, skala den också. Riktigt
säker kan du först vara om du väljer KRAV-
eller DEMETER-godkända produkter.
7. Gödselmedel
Den kanske största effekten av s.k. konstgödsel
(eller handelsgödsel som en del vill att vi ska kalla
det) är nog i marken själv. Men det finns sådan
medel med mer kadmium och vissa med mindre kadmium. Bönderna
borde använda de som har minsta halt kadmium, men
många tycker att det räcker att de håller
sig till det som är godkänt. Främst
de ekologiskt odlande bönderna anser också
att grönsaker som odlas med andra gödselmetoder
än konstgödsel också har ett bättre
näringsvärde. Forskning pågår
för att bättre bevisa det, men det låter
nog troligt.
Ja så
här många faktorer påverkar
kvaliteten på vår mat. Sol, regn,
temperatur, val av sort är också
sådant som påverkar.
Våra bönder har tagit på
sig ett stort ansvar, deras organisationer
också. Det förpliktigar att kalla
sig: |
|
”
På väg mot världens
renaste jordbruk ” |
Låt oss
hoppas att det stämmer! |
|
|