Denna vecka hålls FN-förhandlingar i Spoleto, Italien om genetiska resurser. Det är FAO som under sex år diskuterat ett internationellt avtal om agrogenetiska resurser i syfte att få fram ett bindande avtal. Man vill att länder ska skriva på att de lovar att skydda mångfalden bland ätliga växter och djur, och att de dessutom går med på att fritt utbyta material med varandra utan kostnad. Avtalet är ett led i den process som inleddes 1992 i samband med Rioavtalet om hållbar utveckling, Agenda 21 (kapitel 14) och konventionen om biodiversitet (CBD). Sveriges Konsumenter i Samverkan bevakar dessa förhandlingar och menar att de är viktiga för alla konsumenter. Vi måste vara med i processen och ta ett ansvar. Vår "hållbara konsumtion" måste bli "ansvarsfull konsumtion".

Förhandlingarna är inne i ett svårt skede. Kontaktgruppen som består av 40 länder har långt kvar innan man kan lösa konflikten med patentavtalet i WTO (TRIPs) och hur det ska gå med de genmanipulerade organisamer (GMO) som vissa länder vill ha ett starkt patentskydd för. U-länderna och Kina har redan slagit fast att man inte godtar "patent på liv" medan USA tvärtom vill ha ett ännu starkare patenskydd (så kallat TRIPs plus). EUs roll får tveksamt godkänt men Bryssel försöker hela tiden få in patentskydd i bilaterala handelavtal, t ex nyligen med Bangladesh. För den majoritet av länder med stor befolkning som livnär sig på jordbruk är frågan om bondens rättigheter mycket viktig. Främst handlar det om rätten att spara sitt eget utsäde. Andra svåra frågor gäller statlig eller privat forskning och frågan om de frömonopol som uppstår när kemibolag köper upp mindre fröföretag.

Enligt RAFI, den kanadensiska NGO som deltar som observatör vid förhandlingarna, är det lika bra att strunta i vad USA tycker eftersom de ändå inte seriöst planerar att skriva under avtalet.

Vad står på spel? Frågan är för viktig för att de andra länderna ska göra eftergifter för USAs krav. Det gäller finansieringen av de 16 internationella fröförädlingsinstitut och genbanker som lyder under CGIAR (Consultative Group on International Agricultural Research). Här görs den kanske allra främsta forskningen på våra viktigaste livsmedelsgrödor, inklusive majs (Mexiko), ris (Filippinerna) och potatis (Peru). I dessa stora CGIAR-genbanker finns ca 500 000 olika frösorter sparade. Eftersom en stor del av det genetiska materialet samlats in före avtalet träder i kraft måste länderna komma överens om vad som gäller för detta material. Debatten om avtalet kommer att fortsätta under hösten och blir en stor fråga på FN-konferensen om livsmedel i november. Har man inte löst konflikterna då så måste frågan upp under Rio+10 alltså den stora FN-konferens som ska hållas nästa år i Sydafrika som uppföljning till Rio.

Läs mer på http://www.rafi.org
"Frequently Unasked Questions about the International Undertaking on Plant Genetic Resources"

FN-kommissionen för genetiska resurser för livsmedel och jordbruk (CGRFA)