I augusti 1998 slog en forskare i England larm om genmanipulerad mat (se vår tidigare artikel). Professor Arpad Pusztai framträdde i TV och sa att han själv aldrig skulle äta genmat, och att han inte ville vara med om att andra fick agera försökskaniner. I hans egen forskning hade råttor skadats när de fått äta GMO-potatis med nya gener.

Professor Pusztai fick omedelbart sparken från Rowett-institutet där han jobbat i många år. Han belades med munkavle och fick inte uttala sig för tidningar eller TV. En rapport påstod att han gjort misstag och att det inte fanns något att oroa sig för. Men en ny granskning av hans forskning har publicerats och nu får Pusztai upprättelse. En stor grupp forskare ställer upp till försvar av sin kollega och engelska tidningar talar om en stor skandal i forskarvärlden.

Konsumenter i Samverkan anser att detta belyser problemet med ”sound science” som man från amerikansk sida hävdar ska styra världshandeln. Men vetenskap räcker inte som grund för hela lagstiftningen om vår mat. Andra faktorer om global hänsyn, riskbedömning och märkning kan inte alltid styras av snäva vetenskapliga beslut. Det finns kulturella skillnader mellan grupper och mellan olika länder som måste få en större roll. Mat berör många människor djupt! Dessutom är ju beslutet att vetenskap ska styra även det grundat på kulturella faktorer, som inte alla accepterar. Forskare måste få vara oense för att ny kunskap ska komma fram. Fallet med Arpad Pusztai visar dessutom hur kontroversiell hela frågan om GMO är, och att konsumenternas skepsis och försiktighet är befogad. Händelser av detta slag bidrar inte till att konsumenterna får förtroende för utvecklingen av genmat.