|
GMO: Att märka eller
inte märka
Kritik
mot Livsmedelsekonomiska institutets rapporter
Sveriges Konsumenter i Samverkan är kritisk till Livsmedelsekonomiska
institutets rapporter som förordar frivillig GMO-märkning. Rapporterna
analyserar genmaten både ur företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt
perspektiv men inte ur konsumentperspektiv. SLI:s utlåtande bygger
dels på en genomgång av den svenska marknaden, dels på ett principiellt
frihandelsvänligt ekonomiskt resonemang.
Livsmedelsekonomiska Institutet i Lund (SLI) är en ny statlig
myndighet som gör ekonomiska analyser på jordbruks- och livsmedelsområdet.
Analyserna används bland annat som beslutsunderlag av regeringen,
och kan spela en roll för Sveriges framtida ställningstaganden
inom EU och WTO. Trots detta tar rapporterna inte hänsyn till
de grundläggande konsumenträttigheter som finns inskrivna i svensk
lagstiftning och i EUs Amsterdamfördrag, Artikel 153, som slår
fast att konsumenterna har rätt till information. Från konsumenthåll
är därför obligatorisk märkning av GMO en viktig fråga.
- Man kan inte längre bara se på frågor som rör hälsa, miljö och
global rättvisa ur ett snävt ekonomiskt perspektiv, kommenterar
Martin Frid, SKIS. Rapporterna speglar inte verkligheten. Den
debatt som pågått om GMO sedan mitten av 1990-talet anser vi har
varit bra. Det är tråkigt att ett statligt institut inte känner
ett större ansvar för de mjuka frågor som också påverkar och påverkas
av ekonomiska analyser, fortsätter han.
Gråzon av omärkta livsmedel
Problemet med ett frivilligt märkningssystem är att en stor gråzon
av icke märkta livsmedel kommer att skapa förvirring på marknaden.
Enligt SLI kan konsumenter som vill ha märkning ändå köpa de livsmedel
man efterfrågar, genom att antingen välja GMO-märkt mat eller
produkter som märkts: "Innehåller ej GMO". Men från konsumenthåll
har både vi i Sverige och runt om i Europa helt förkastat denna
lösning. Ingen vill ha "negativ märkning" eftersom det ger fel
signaler. Risken är också att vi inte får någon märkning alls.
Och varorna i gråzonen kan vi inte veta något om, de kanske innehåller
GMO. SLI menar - i neoliberal anda - att medvetna konsumenter
kommer att undvika dessa varor och att företagen komer att påverkas
efter hand.
När SLIs ekonomer analyserat märkningen av GMO-livsmedel hamnade
man alltså på kollisionskurs med både svenska regeringen och EU-kommissionen.
Medan Europa och kommissionen förordar "tvång", landade deras
ekonomiska analys på "frivillighet". En anledning som SLI ger
är att en rigorös kontrollprocess innebär att maten blir ännu
dyrare. Från Sveriges Konsumenter i Samverkans perspektiv är inte
priset en så enkel fråga.
- Priset på maten påverkas av en rad olika saker. Generellt anser
vi att det finns ett stort värde i att konsumenterna har full
möjlighet att vara med och påverka utvecklingen i hållbar riktning.
Det kan vi inte göra om märkningen inte fungerar. Sedan Rioavtalet
1992 och Agenda 21 har det också slagits fast att konsumenterna
har ett ansvar. Miljömärkning och bra livsmedelsmärkning är viktiga
pusselbitar för att vi inte på sikt ska drabbas av oförutsedda
problem. Lågpriset är inget bra argument för att vi inte ska få
rätt att veta vad maten innehåller eller hur den producerats,
menar Martin Frid.
Läs eller beställ
rapporterna på SLIs hemsida |
