Enligt Konventionen för biologisk mångfald som 170 länder skrivit på sedan 1992, ska genetiska resurser skyddas. Det gäller i synnerhet agro-genetiska resurser, alltså Jordens ätliga växter och djur. Man beslöt också att enas om regler för genmanipulation. Anledningen är att GMO kan skada den naturliga floran och faunan. Det finns många exempel på att en nyintroducerad art - växt, fisk eller däggdjur - helt kan utplåna vissa inhemska arter. Därför förhandlade man i januari 2000 fram Biosäkerhetsprotokollet, som nu har skrivits på av 77 länder.

Förhandlingarna fortsätter om hur man ska gå till väga. Den 11-15 december har tjänstemän från 177 länder samlats i den franska staden Montpellier för att få Biosäkerhetsprotokollet att fungera i verkligheten. Diskussionerna gäller hur en riskanalys ska se ut för att vara så vetenskaplig som möjligt. Det gäller t ex hur länder ska kunna förhindra import av GMO genom att hänvisa till försiktighetsprincipen. För levande arter kan det ju vara svårt att veta vilka skador som uppstår, och när arter utrotas går värdefull arvsmassa förlorad för alltid. Att så många länder tar frågan på så stort allvar är ett tecken på att man börjar förstå vidden av GMO-problemet.

Läs pressinfo från UNEP (MS Word)

Under hela veckan i Montpellier medan UNEP förhandlade om GMO och biologisk mångfald pågick en rad möten. José Bové (Frankrike), Vandana Shiva (Indien) och Tewolde Gebre Egziabher (Etiopien) diskuterade nackdelarna med andra generationens GMO-sorter. Man är särskilt kritiska till att forskare och transnationella företag försöker introducera GMO-ris som påstås kunna ge fördelar för u-länderna. I själva verket finns inga bevis för att ris eller andra GMO-grödor har dessa egenskaper i verkligheten, enligt paneldeltagarna vid konferensen. En bättre lösning är att alla arbetar gemensamt för fattigdomsbekämpning. Att värna om biologisk mångfald är ett sätt att skapa mervärde för bönder i u-länderna och på det sättet kämpa mot svält.

Vandana Shiva var särskilt kritisk till att GMO-förespråkare hävdar att barn med vitaminbrist skulle kunna botas av GMO-ris. Ännu har inte en enda studie visat att riset fungerar. Problemet är mycket större än så, enligt Vandana Shiva, och beror främst på den utsädesframställning som sedan 1960-talet minskat den naturliga halten av Vitamin A i ris. Även användningen av bekämpningsmedel leder till vitaminbrist när nyttiga växter som det storskaliga industrijordbruket kallar "ogräs" slås ut.

Internationella instutet för hållbar utveckling (IISD) rapporterar dagligen från konferensen i Montpellier