Remiss: "Codex arbete med riktlinjer för GMO-riskanalys" (Dnr 1124/00)
Till:
Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala
YTTRANDE Dnr 1124/00
Remiss Dnr 1124/00 "Codex arbete med riktlinjer för riskanalys av livsmedel
framställda med modern bioteknik"
Sveriges Konsumenter i Samverkan vill lämna följande synpunkter på
Dokumentet om förslag till grundläggande principer.
Dokumentet "Proposed draft general principles for the risk analysis of
foods..." från 14 juli 2000 innehåller viktiga och användbara grundprinciper
men även en del onödiga formuleringar som vi inte tror ökar konsumenternas
förtroende för GMO.
Titel: När det gäller de två förslagen inom parentes föredrar vi begrepp som
betonar att det är genmodifiering det handlar om. Dock är meningen "obtained
through certain technologies of genetic modification/genetic engineering"
oklar, i synnerhet ordet "certain".
"Section 1 - Introduction"
Man ska enligt vår bestämda uppfattning inte jämföra eller likställa de
risker som finns med vanlig mat med de speciella faror som genteknik kan
framkalla. Vanlig mat påverkas i första hand utifrån, t ex av mögel eller
förruttnelse orsakad av normal nedbrytning. Detta kan konsumenten själv
bedöma genom att notera förändrad lukt eller utseende. Riskerna med GMO
ligger i att nya ämnen kan bildas i ett livsmedel som i övrigt ser normalt
ut.
Inledningen om allmän riskanalys, som visserligen är korrekt och intressant
för oss konsumenter, tycks därför överflödig, i alla fall de tre första
punkterna.
Fjärde punkten bör inte ha som utgångspunkt att riskanalys kan användas för
livsmedel som inte historiskt har konsumerats av människor utan tydligt
betona att det handlar om GMO-livsmedel med förändrad arvsmassa. Vi reagerar
särskilt mot formuleringen "...including foods..." från GMO. Här bör i
stället stå "...especially foods..." från GMO.
Vi anser att stycket inom parentes som inleds med "However, the safety
assessment of such foods..." är viktigt och bör hamna under en egen punkt,
samt att man måste ta med mjuka värderingar t ex "ethical aspects as well as
consumer concerns". Ett bra sätt att formulera det vore att ta in meningen
"the basis and goal of risk analysis is public health protection". Det är
också viktigt att betona att riskvärdering och riskhantering är en process
där bägge parter bör kunna samarbeta eller i alla fall kommunicera med
varandra.
Även om det finns en indirekt referens till andra legitima faktorer i punkt
2 i "Section 1 - Introduction" samt att detta nämns i fotnot 1 menar vi att
det är viktigt att det skrivs in i inledningen för att dokumentet ska få
konsumenternas fulla förtroende.
"Section 2 - Scope and definitions"
Inga särskilda synpunkter mer än punkt 6 där vi föredrar att man undviker
begreppet "modern biotechnology", alltså samma definition som utarbetas i
CCFL.
"Section 3 - Principles"
Punkt 7 måste ta med att konsumenterna ska vara med i riskanalysprocessen t
ex genom att man lägger till "Efforts should be made to provide a Risk
Analysis process that allows contributions by and interaction with
interested parties".
Punkt 8 anser vi bör ändras från "based on sound science" till "based on
best available expertise and information", eftersom det inte finns någon
definition av "sound" science och därför kan vi inte se att termen hör hemma
i detta dokument. Vi anser också att man bör ta med att även andra data kan
ge viktig vägledning, t ex: "Risk assessment may include non-measurable,
qualitative data".
Punkt 12 är mycket viktig och kan stärkas i form av: "to ensure public
confidence in the process".
Punkt 16 nämner andra legitima faktorer som en del av riskhanteringen (risk
management). Vi anser att andra legitima faktorer hör hemma i varje steg av
riskanalysprocessen, inte endast i riskhanteringen. Ett exempel är
Försiktighetsprincipen där Sverige och EU betonar att det inte bara är för
riskhanteringsändamål. Ska detta Codexdokument få svenska och europeiska
konsumenters förtroende måste hänsyn tas till de skillnader som finns mellan
länder, och i synnerhet mellan Europa och USA i denna fråga. Vi inser att
det kan bli svårt att nå konsenus om detta och just därför vill vi betona
att dokumentet måste visa på en utväg i fall där lagstiftning och policy
skiljer sig från land till land.
Punkt 20 ställer vi oss helt bakom och menar att konsumenterna måste känna
trygghet att GMO kan spåras från jord till bord, från hage till mage. Detta
krävs särskilt för att myndigheter och företag ska kunna ta bort farliga
produkter som av misstag hamnar i vår mat. Ett aktuellt exempel är Kraft
Foods återkallande av taco shells i USA, som var tillverkade av majs som av
misstag inneöll en sorts GMO-majs som endast var godkänd för foder, inte för
livsmedel. Spårbarheten är också viktig ur märkningssynpunkt. Vi menar att
man bör byta ut ordet "may" till "must".
Punkt 26 innehåller en lång och i vårt tycke överfrlödig referens till
handelsaspekterna som inte tillför något nytt varför den bör tas bort.
Vi stödjer att punkt 28 nämner de speciella problem som u-länderna kan ha
och föreslår att detta lyfts fram till "Section 1 - Introduction". Man kan
hänvisa till att detta beslutades 1996 och då formulerades så här:
"Developing countries should be provided with assistance and education
regarding approaches to the safety assessment of foods and food components
produces by genetic modification". (Conclusions and Recommendations of the
Joint FAO/WHO Expert Consultation on Biotechnology and Food Safety, Rome 30
September to 4 October 1996 som finns med i CX/FBT/00/2 Appendix 2 till
Annex 1 sid 16). Vi saknar denna referens i Dokumentet.
Med vänlig hälsning
Sveriges Konsumenter i Samverkan
Bengt Ingerstam
ordförande
Martin Frid
sakkunnig
|