Vi har sedan Konsument-Forum startade 1985 deltagit i debatten om genteknik. Första gången frågan var uppe var vid Konsument-Riksdagen i Hultsfred 10-11 oktober 1987. Vi skrev också om problemen under rubriken "För vem är gentekniken bra?" i Konsument-Forums tidning Vi konsumenter nr 2, 1987. Redan då slog vi fast att vad vi behöver är:

• behovsstyrd konsumtion
• behovsstyrd produktion
• behovsstyrd forskning

Behovsstyrd konsumtion

Vi ansåg redan 1987 att "det rör sig om en ny och obehaglig teknik, som ger skrupelfria forskare möjligheter till makt, ära och rikedom". Vi efterlyste klara etiska regler för all forskning framöver. Vi konstaterade att mycket av forskningen på det medicinska området är inriktad på pseudoorsakerna, t. ex. hjärtinfarkt eller cancer. De verkliga orsakerna till dessa sjukdomar är till stor del vår kost. Forskningen borde mer inrikta sig på de långsiktiga sambanden och de verkliga orsakerna i stället för att prioritera pseudoorsakerna. Det anser vi inte att den biotekniska forskningen gör idag. 

Tolv år har gått och vi kan konstatera att mycket litet har kommit ut av gentekniken som varit konsumenterna till nytta eller glädje. På det medicinska området har ytterst få produkter lanserats. På jordbruksområdet har vi fått se herbicidresistenta eller BT-giftproducerande plantor, som vi anser låser fast oss i kemijordbruket respektive ställer till med stor obalans i naturen. 

Konsumenter har särskilt reagerat mot att växter genmanipuleras av samma företag som också tillverkar och säljer de bekämpningsmedel som plantorna ska tåla. Ytterligare ett faktum som är svårt för oss att smälta är att det tillåtna gränsvärdet för halten av herbiciden glyfosat i Roundup Ready-sojan höjdes med 200 gånger strax innan dessa herbicidresistenta bönor introducerades på marknaden. Något behov för en soja med högre halt av ett kemiskt gift finns inte, tvärtom efterfrågar allt fler konsumenter ekologisk mat från odlingar där bekämpningsmedel inte används. 

Vi vill också påpeka att det främst handlar om grödor som används till djurfoder. Soja och majs som odlas i amerikansk stordrift har ingenting med uthållig utveckling att göra. Världens konsumenter kan inte äta lika mycket kött som man gör i USA, det räcker inte världens vattenresurserna till. Att påstå att gentekniken numera innebär en positiv trend är att falla för argument som gynnar en industri, som inte bryr sig om konsumenternas hälsa. Den amerikanska livsstilen med sin ohälsosamma hamburgerkultur är inte att eftertrakta. I vårt samhälle, där staten ännu ordnar sjukvården åt oss med hjälp av våra skattemedel, måste vi därför kunna kräva att staten också tar sin del av informationsansvaret, och inte förespråkar en resursslösande och sjukdomsframkallande livsstil. Behovet av proteiner kan vi lösa genom en mer varierad kost, där ökad andel baljväxter ingår. 

Den uthålliga konsumtionen ger många möjligheter att styra produktionen av livsmedel i en riktning som bättre passar en befolkning på ca 6 miljarder människor. Om världens befolkning ska öka ytterligare, måste vi noga studera hur konsumtionen måste anpassas till de nya förutsättningarna. De agro-genetiska resurserna måste skyddas bättre än idag. Dessa viktiga resurser, som främst finns i u-länder, hotas idag framför allt av storskalig odling av vissa grödor som exporteras till och konsumeras i i-länderna. Vi hänvisar till UDs utredning Ds 1996:73 "Biodiversitet och framtida genpolitik" samt den utmärkta skriften "Genpolitik och biologisk mångfald" (UD, 1998). 

Förståelsen för konsumtionens förutsättningar har förändrats under dessa 12 år. Vid FN-konferensen i Rio 1992 antogs handlingsprogrammet Agenda 21, som i kapitel 4 behandlar frågor som gäller konsumtionsnivåer och resursförbrukning och hur dessa mönster bör och kan förändras. Tillsammans med de andra dokumenten från Rio utgör detta ett långsiktigt arbete för att uppnå uthållig utveckling, som Sverige och de flesta länder ställer sig bakom. Vi noterar att det framför allt var de amerikanska genteknikföretagen som genom en intensiv lobbykampanj bidrog till att USA inte ger sitt stöd till detta arbete - USA betalar inte sina FN-avgifter och har inte ratifierat Konventionen för biologisk mångfald. Vi opponerar oss emot att USA vägrar ta sitt internationella ansvar för att med konstgjord andning hålla liv i sin "amerikanska livsstil".
 

Behovsstyrd produktion

Idag kan vi konstatera att avreglering och frihandel är två obeprövade begrepp som allt mer styr den globala produktionen av livsmedel. Det blir samtidigt allt svårare för småbönder att klara konkurrensen. Lokal matproduktion hotas. Vi konsumenter upptäcker att ursprungsmärkning av industrilivsmedel tas bort eller manipuleras på olika sätt. Reklam kostar allt större summor och vi är beredda att med kraft hävda att de multinationella företagens reklam är "tekniska handelshinder" med marknadsstörande effekt. 

Det som dock är en glädjande utveckling är att den medvetne konsumenten som vill gynna vissa produktionsmetoder, t.ex. av etiska eller miljömässiga skäl, numera har ett större utbud av produkter som märks ordentligt i alla led och framför allt i butikerna. Detta tillfredställer många svenska konsumenters önskan att slippa köpa mat som produceras på ett icke uthålligt vis, allt efter den bild man har av sin omvärld och förhoppningar inför framtiden. 

Gentekniken upplevs av medvetna konsumenter inte som en produktionsmetod som uppfyller denna önskan. Ekologiska och biodynamiska odlingsregler tillåter inte genmanipulerat utsäde och självklart inte att t. ex. kloning används inom djuraveln. Däremot kan det finnas vissa möjligheter att man med bioteknik tar fram bakterier som tillverkar ämnen, som kan minska miljöpåverkan inom det storskaliga och industriella jordbruket. Vi har under 1990-talet sett exempel på tvättmedel som tas fram med genmanipulerade bakterier och förhoppningsvis ger utsläpp av icke avdödade GMO-bakterier från fabrikerna ingen större miljöpåverkan. Vi accepterar dock inte att slam som innehåller GMO läggs på vår åkermark, något som redan sker bl. a. i Danmark. 

Att man inom djuruppfödningen i USA använder hormoner som framställs med genteknik är ett faktum som oroar konsumenter i Europa. Rester av dessa preparat kan hamna i maten vilket är särskilt riskabelt för barn som fortfarande växer. Även i fallet med BST (rBGH) för mjölkproduktion har konsumenterna körts över i USA, medan myndigheterna i Europa än så länge förbjuder detta onödiga och troligtvis farliga medel. Vi lyckades också få upp frågan om BST och Codex Alimentarius i riksdagen i maj 1999. Vi har medverkat till att BST "lades på is" av Codex 1999 genom en internationell Internetkampanj. 

Vi ser inga fördelar, bara nackdelar, med att man kan använda genteknik för att öka avkastningen inom kött- och mjölkproduktionen. Vi behöver kanske inte ytterligare betona att vi bevakar detta område noga och att vi är särskilt oroade av att WTO-avtalet hotar de europeiska förbuden mot gentekniskt framställda tillväxthormoner i köttproduktionen. Det anser vi är ett globalt politiskt problem som den svenska regeringen och EU måste hitta en för oss konsumenter acceptabel lösning på. 

Ingen kunde ana att amerikanska bönder så snabbt skulle anamma gentekniken. Vi har märkt att man i USA i reklamsyfte sprider felaktiga uppgifter om odlingsegenskaperna. Det finns olika uppgifter om att amerikanska bönder minskat eller ökat användningen av bekämpningsmedel sedan de börjat odla GMO-grödor. En oberoende rapport som vi vill hänvisa till publicerades i juli 1999 av Dr. Charles Benbrook i Idaho, USA: "Ag BioTech InfoNet Technical Paper Number 1: Evidence of the Magnitude and Consequences of the Roundup Ready Soybean Yield Drag from University-Based Varietal Trials in 1998". Enligt rapporten, som får anses vara tillförlitlig eftersom den inte skrivits på uppdrag av något genteknikföretag, fick man vid 8200 fältförsök runt om i USA följande resultat:

• GMO-sojan gav 6,7 procent lägre avkastning än de bästa vanliga sorterna
• GMO-sojan gav 5,3 procent lägre avkastning än alla andra vanliga sorter
• Odling av GMO-sojan krävde 2-5 gånger så mycket herbicider än vanliga sorter
• Kostnaden för att odla GMO-soja var $45-$60 per acre högre än för vanliga sorter

Konsumenter är i allmänhet mycket skeptiska till att det går att ta patent på gener från plantor, djur eller människor. Det nya patentdirektiv som antogs av EU-parlamentet 1997 har många brister som vi protesterat mot. Vi hoppas att riksdagen röstar ner eventuella förslag om genpatentlagstiftning i Sverige. Såväl konsument- och miljörörelsen är negativa till TRIPS-avtalet i WTO, som tvingar länder att införa patentlagstiftning enligt amerikansk modell. Nationella patentmyndigheters möjlighet att undvika ge patent på växter, djur eller människor hotas av starka kommersiella intressen. 

När USA 1980 gav ett första patent på en GMO-bakterie inleddes en ny era. Patentet på den så kallade onco-musen har mycket riktigt lett till enorma protester i Europa. Vi anser inte att levande varelser och deras avkomma ska kunna patenteras, eftersom efterföljande generationer av varelsen inte är identiska med den organism som patentet har getts för. 

Bioteknikpatenten anser vi är en nyckelfråga. Ta bort patenten på GMO-grödorna, så kan vi börja diskutera bioteknik i ett helt nytt ljus. I England visade det sig i februari 1999 att vetenskapsministern ägde ett genteknikföretag som hade patent på viktiga promotorgensekvenser. Riskforskningen på just dessa gensekvenser visade sig vara obefintlig. Vi konsumenter säger inte nej till GMO på grund av okunskap. Vi är däremot mycket ovilliga till att användas som försökskaniner för att så mycket pengar står på spel. 

En helt ny situation har uppstått i det nordamerikanska jordbruket på grund av patenten på GMO-utsäde. Bönder hyr GMO-utsädet en odlingssäsong enligt ett kontrakt. I USA och Kanada vill företag skydda sina investeringar på genteknikområdet och stämmer konsekvent odlare som bryter mot kontraktet eller av någon annan anledning fått in GMO-utsäde på sina fält. I flera uppmärksammade fall hävdar odlarna att de inte alls odlat GMO, men tydligen har GMO-gener spridits med vinden eller med insekter. När dessa bönder ändå dras inför domstol visar genteknikföretagen sitt rätta ansikte. Språkbruket är helt nytt. Bönder har av hävd rätt att spara utsäde. Aldrig tidigare i odlingens tio tusen år långa historia har bönder tvingats betala skadestånd för att ett företag vill skydda sin "intellektuella ägodel", d.v.s. de nya gener man fört in i GMO-grödorna. 

Forskningen inom biotekniken har sedan HUGO-projektets start hämmats av de patent som ges till upptäckaren av en viss gensekvens. Vi är mycket negativa till denna trend vilket vi bl.a. framfört i brev 990314 till Kommerskollegium. Det är heller inte korrekt att påstå att man i USA inte skulle ha varit kritiska till genpatent. Under de senaste åren har förfarandet ifrågasatts och USAs regering har stämts för att man tillåter genpatent. Vi hänvisar också till boken "The Gene Wars" av Robert Cook-Deegan (1995) för en beskrivning av konflikterna som uppstått för att det amerikanska patentverket bryter mot traditionen och medger patent på mänskliga gensekvenser trots att ingen uppfinning gjorts, endast en upptäckt. 

Vi tycker det är stor skandal att ett enda företag lyckats köpa rättigheterna till hela den isländska befolkningens gener för $200 miljoner. 

Argumenten att läkemedelsföretag måste få ta patent för att våga satsa på biotekniken tycker vi vittnar om att man egentligen är mycket osäkra på om denna teknik egentligen kan ge några nya, effektiva och vinstgivande produkter. Vi har protesterat mot att ett amerikanskt företag har patent och ensamrätt på en bröstcancergensekvens, och att svenska läkare måste skicka blodprov till företaget i USA för att testa om genen finns i en kvinnas blod, trots att man även i Sverige kan utföra dessa tester. Vi har också protesterat mot att USA tvingar Sydafrika att sluta tillverka viktiga AIDS-läkemedel, eftersom amerikanska företag har patent på dessa läkemedel. Vi har även kritiserat att ett svenskt bioteknikföretag fått patent på upptäckten av östrogenreceptorer som vi anser är en integrerad del i kroppen. I klartext är vi mycket oroade av en framtid där läkemedelsföretagen får allt större makt på bekostnad av den fria forskningen och utvecklingen av nya produkter på hälsoområdet. 

Vi vill ta tillfället att uttrycka vår bestörtning över att Sverige och EU inte agerat med kraft mot de nya så kallade terminator-tekniker, som ett amerikanskt företag tillsammans med USDA tog patent på i mars 1998. Även vissa europeiska företag, däribland ett känt svensk/engelskt, har lyckats ta fram liknande tekniker, men de har sagt att man inte tänker fortsätta med denna kontroversiella forskning. Forskare och PR-människor vid vissa företag hävdar att det handlar om "gene protection system" eller liknande. Vi anser att dessa uppfinningar visar vad genteknikens förespråkare verkligen hotar att göra med vår mat. 

Terminator-teknikerna är inte på något sätt förenliga med målet om uthållig utveckling. Att man sedan tidigare tar fram hybrid-utsäde är inget argument för att acceptera terminator-teknikerna. Terminator-tekniken, som även kan användas på djur eller människor, strider mot Naturen på ett grymt och avskyvärt sätt som ökat vår motvilja mot hela den biotekniska forskningen. 

Vi har skrivit på det internationella protestbrev som skickats till USDA och som kräver att terminator-teknikerna stoppas. Vi vill uppmana Bioteknikkommittén att göra ett skarpt uttalande mot teknikerna och dess patent. Svenska konsumenter hoppas att det står klart att det inte finns något behov av detta slags forskning, som särskilt hotar böndernas rätt att spara utsäde och därför kan leda till katastrof för stora delar av jordens befolkning i u-länderna. Sverige och EU bör med kraft kunna driva frågan i FN-sammanhang, förslagsvis i FAO, CBD, WIPO och UPOV. Vi ser fram emot en uttalad strategi om terminator från Bioteknikkommittén.
 

Övrigt

Sveriges Konsumenter i Samverkans mål inför 2000-talet är mer solidaritet och samarbete på global nivå, medan vi lokalt bidrar till samma sak genom att verka för en mera uthållig konsumtion här hemma i Sverige. 

Vi är kritiska till att genteknikforskningen och utvecklingen tycks vara helt inriktad på sjukdomar i i-länderna medan u-ländernas sjukdomar glöms bort. 

Livsstilssjukdomar försvinner inte med stora satsningar på att behandla pseudoorsakerna eller symtomen. Vi i den rika världen har ett stort ansvar att lägga om våra kostvanor så att befolkningen inte drabbas av t.ex. diabetes eller hjärtsjukdomar. Stora satsningar bör göras på informationskampanjer om de underliggande samband som kostar vårt samhälle miljardbelopp. Detta skulle också få goda effekter på vårt svenska jordbruk. Mot detta står de intressen som gärna ser att vi fortsätter att bli sjuka, eftersom det går att tjäna stora pengar på preparat som behandlar livsstilssjukdomarna. Ett exempel är insulin som numera kan produceras med genteknik. Vi anser inte att GMO-insulin är någon större framgång för mänskligheten, snarare tvärtom: i England finns rapporter om biverkningar hos diabetiker som bytt från djurinsulin till GMO-insulin. Dessa rapporter från 1993 tystades ned och offentliggjordes inte förrän mars 1999. 

Det finns all anledning att varna för genteknikföretagens profithunger. I USA såldes GMO-tillväxthormonet HGH till skolbarn i hänsynslösa kampanjer som företaget nyligen tvingats betala ett högt skadestånd för. Företaget som ursprungligen samarbetade med ett svenskt forskningsbolag för att ta fram HGH har haft stora ekonomiska problem under hela slutet av 1990-talet. 

När det gäller BST (rBGH) för mjölkproduktion finns studier om medlets många skadeverkningar. Det tycks ha godkänts i USA av rent politiska skäl för att visa att gentekniken kan ge resultat i form av produkter på marknaden. Genteknikföretaget som tog fram BST är känt för sitt politiska engagemang i Washington och bidrar med kampanjmedel till politiker från bägge partierna. Det fenomen som vi kallar "svängdörrar" och som innebär att anställda vid ett företag under sin karriär även kan arbeta för en myndighet har i fallet med just detta genteknikföretag gett upphov till stor upprördhet bland konsumenter runt om i världen. 

Sveriges Konsumenter i Samverkan menar avslutningsvis att mänsklighetens behov bör sättas i centrum. Genpatenten måste bort. Agro-genetiska resurser måste bevaras globalt. Världshandelsreglerna ska förbättras och hänsyn tas till försiktighetsprincipen. Vi kan inte bortse från att biotekniken i USA fått en politisk prägel. Att USA dessutom för sitt jordbruks överlevnad är så beroende av exportmarknader är ett mycket stort problem inför WTO-förhandlingarna som inleds i Seattle den 30 november 1999. 
 

Med vänlig hälsning 

Bengt Ingerstam
(ordförande)                                                               Martin Frid
                                                                                  (sakkunnig)