Till startsidan Sveriges Konsumenter i Samverkan 
Kampanj: CODEX

 

Rapport Codexmöte
om GMO & Japanresa mars 2002
Martin Frid, SKIS

 

 

4-8 mars 2002 NGO-demonstration under Codexmötet

Denna resa berodde på att Codexmötet om GMO nått en punkt då flera viktiga dokument låg på steg 5 och skulle diskuteras, främst om riskanalys, säkerhetsbedömning. Även spårbarhet samt allergifrågor fanns på agendan. Jag deltog som expert i den svenska delegationen som bestod av Monica Schere från Jordbruksdepartementet, samt Kåre Wahlberg och Christer Andersson från Livsmedelverket. Mötet hölls i Yokohama den 4-8 mars. För första gången kunde allmänheten delta inne i själva mötessalen, vilket många ansåg ledde till att andan var bättre (och att industrins observatörer höll sig ovanligt passiva!). Från FAOs håll berömde man värdlandet Japan och hänvisade till "Spirit of Yokohama" och gott samarbete länderna emellan.

Riskanalys och säkerhetsbedömning

De två stora dokumenten blev klara och flyttades upp till steg 7. Detta var oväntat eftersom flera svårlösta frågor t ex om spårbarhet kvarstod efter tidigare mötetn. USA och industrin ville absolut inte ha med att man ska kunna spåra GMO i hela livsmedelskedjan, alltså från odling till färdig produkt. EU och Sverige drev denna fråga mycket bra och särskilt Frankrike hade lagt fram flera texter för att förklara varför spårbarhet är nödvändigt. Dels gäller det att kunna få bort riskabla produkter från butikshyllorna, om något går snett. Dels gäller det att kunna märka alla livsmedel som inte längre innehåller DNA från GMO, t ex matoljor. När lösningen kom (som gick ut på att man använder ordet "tracing" i stället för "traceability") nåddes en kompromiss som även USA accepterade. USA har tidigare sagt att man inte kunde gå med på att texten hänvisade till spårbarhet för märkningssyften. EU menar att "tracing" är det samma som spårbarhet. Genom textens utforming kan EU-länderna driva igenom sin linje och införa lagstiftning som verkligen gynnar konsumenterna. Nu slipper vi förmodligen ett handelskrig om EUs GMO-märkningsregler, vilket är en stor framgång. Det var roligt för mig personligen att vara med om detta efter mer än sex års intensivt arbete med GMO-debatten.

Andra viktiga frågor i dessa två dokument rör vilken information om plantornas gener och den nya införda DNA-sekvensen som ska vara obligatorisk. Man slog fast att antibiotikaresistenta markörgener inte ska användas, utom i vissa undantagsfall. Ytterligare en framgång gäller att dokumenten tar ställning för åtgärder när det gäller oväntade och oförutsägbara effekter av själva genmanipuleringen. Man har också fått bort mycket av den inställning som tidigare genomsyrat dokumenten när det gäller så kallad substansiell ekvivalens, vilket industrin försökt använda som argument för att slippa granska GMO-livsmedel som man kunde hävda var i stort sett är likadana som normala livsmedel. Sverige var missnöjda med att man konsekvent lät bli att använda begreppet GMO eller genetiskt modifierad organism. Codexmötet beslutade att begreppet "modern biotechnology" ska användas. Genom att Sverige reserverade sig mot detta kan vi dock fortsätta använda vilka ord vi vill!

Allergifrågor

Efter flera veckors förberedelser tillsammans med Consumers International hade vi fått upp frågan om allergier på dagordningen, med anledning av ett mindre arbetsmöte i Vancouver, då Canada och USA försökt få bort en rad konkreta formuleringar om viktiga åtgärder ur dokumentet. Vi ville att man i Yokohama skulle kräva att dokumentet återinförde det "decision tree" (beslutsträd) som en FAO/WHO-expertgrupp tidigare tagit fram. Ett beslutsträd är en bild (som liknar ett träd) med frågor, som antingen kan besvaras med ja eller nej. Beroende på svaret går man vidare till nästa fråga, och får till slut ett resultat som ger en anvisning om vilken åtgärd som rekommenderas, t ex att ett GMO-livsmedel med nya gener som misstänks vara allergener inte ska tillåtas. Beslutsträdet är både lättöverskådligt och begripligt. Det fick kritik från Canada och USA för att vara för simpelt och att man inte ville ge så tydliga anvisningar till myndigheterna om vad man ska vidta för åtgärder.

Från Sveriges sida, och med starkt stöd från t ex Holland, fick vi dock in många meningar i dokumentet som gav samma råd som FAO/WHOs beslutsträd. Vi fick dessutom in en hänvisning i själva dokumentet till FAO/WHOs beslutsträd och expertgruppens slutsatser, vilket gör att man i lagstiftning kan hänvisa till sådant som Canada och USA ville få bort. Det var mycket svårt att förstå varför Canada satte så mycket på spel när det gällde att försöka tolka det förberedande mötet i Vancouver på ett sätt som andra deltagare inte höll med om och inte kunde godta. Särskilt Holland var mycket arga och hade stor hjälp av att Michael Hansen från Consumers Union offentliggjort en svidande rapport om hur Canada och USA försökte manipulera processen. Från FAOs sida var man tacksamma över att CI och andra NGO drev denna fråga. Consumers International fick också in en bra lösning på hur texten skulle hantera "targeted serum testing" (pricktestning) som är en metod för att testa om något ämne är ett allergen eller ej. En riktigt positiv sak är att man i texten slår fast att GMO med införda glutengener inte ska få marknadsföras.

Andra frågor

Codexmötet hade med tysk hjälp tagit fram ett tekniskt dokument om analysmetoder som kommer att underlätta för alla som vill testa om livsmedel innehåller GMO. Det behövs standardiserade metoder och noggrann kontroll bl a så att man inte får falsklarm eller olika resultat.

En annan stor fråga gäller mikroorganismer som genmanipulerats. I många fall liknar riskanalysen och säkerhetsbedömningen den man gör för växter. I andra fall måste man ta speciell hänsyn. Mikroorganismer kan t ex lättare överleva genom mag/tarm-systemet och det finns risk att GMO-gener tas upp av bakterier i tarmfloran, med oväntade och oförutsägbara effekter som följd. Detta dokument kommer att fortsätta diskuteras vid det sista mötet som hålls 2003.

Att Codexmötet kunde lösa frågan om spårbarhet genom en kompromiss var en mycket stor framgång. USA försökte dock in i det sista förhindra att man fortsätter diskussionen om spårbarhet vid nästa möte våren 2003. De fick ge sig, mycket tacvare Frankrikes insatser, vilket är en framgång. Holland håller t ex på med en större studie som ska granska hur GMO-spårbarhet ska kunna genomföras. Även för u-länderna finns många frågor t ex när det gäller kostnaderna. EU kommer med all säkerhet att lägga fram sitt direktivförslag om spårbarhet, vilket tydligt slår fast vad spårbarhet är och hur det ska fungera. Det dokumentet finns på EUs hemsida: http://europa.eu.int/eur-lex/en/com/pdf/2001/en_501PC0182.pdf

Jag vill avslutningsvis nämna att det känns smått historiskt att få vara med vid dessa speciella Codexmöten. Förutom Sverige var det bara Indien och Japan som hade konsumentrepresentanter i sina delegationer. Detta är något som måste bli mer vanligt förekommande i Codex eftersom det ger unika inblickar i förhandlingsprocessen. Vi kan också påverka direkt medan andra observatörer sitter längre bak i mötessalen. Consumers International gör ett bra jobb som observatörer fast det ibland är krångligt med förberedelserna, som sker via epost, och alla inlägg inte alltid når fram till alla inblandade. Andra observatörorganistioner som deltog var ICA (International Cooperative Alliance), IACFO, Greenpeace och 49 Parallel (som drev frågor kring förhållandet med Cartagenaprotokollet om biosäkerhet). Från industrin deltog minst 4 personer från Monsanto under olika observatörtäckmantlar samt från Dupont, Syngenta och Nestle.

Många dokument finns i arkivet på SKIS Osbykontor för den som vill veta mer. Hör av er till:
skis-h(at)konsumentsamverkan.se


UPP

ÖVRIG VERKSAMHET OCH KAMPANJER KONTAKTA OSS