
Rapport Codexmöte
om GMO & Japanresa mars
2002
Martin Frid, SKIS
4-8 mars 2002 |
NGO-demonstration under Codexmötet |
Denna resa berodde på att Codexmötet
om GMO nått en punkt då flera viktiga dokument låg
på steg 5 och skulle diskuteras, främst om riskanalys,
säkerhetsbedömning. Även spårbarhet samt
allergifrågor fanns på agendan. Jag deltog som expert
i den svenska delegationen som bestod av Monica Schere från
Jordbruksdepartementet, samt Kåre Wahlberg och Christer
Andersson från Livsmedelverket. Mötet hölls
i Yokohama den 4-8 mars. För första gången kunde
allmänheten delta inne i själva mötessalen, vilket
många ansåg ledde till att andan var bättre
(och att industrins observatörer höll sig ovanligt
passiva!). Från FAOs håll berömde man värdlandet
Japan och hänvisade till "Spirit of Yokohama"
och gott samarbete länderna emellan.
Riskanalys och säkerhetsbedömning
De två stora dokumenten blev klara och flyttades
upp till steg 7. Detta var oväntat eftersom flera svårlösta
frågor t ex om spårbarhet kvarstod efter tidigare
mötetn. USA och industrin ville absolut inte ha med att
man ska kunna spåra GMO i hela livsmedelskedjan, alltså
från odling till färdig produkt. EU och Sverige drev
denna fråga mycket bra och särskilt Frankrike hade
lagt fram flera texter för att förklara varför
spårbarhet är nödvändigt. Dels gäller
det att kunna få bort riskabla produkter från butikshyllorna,
om något går snett. Dels gäller det att kunna
märka alla livsmedel som inte längre innehåller
DNA från GMO, t ex matoljor. När lösningen kom
(som gick ut på att man använder ordet "tracing"
i stället för "traceability") nåddes
en kompromiss som även USA accepterade. USA har tidigare
sagt att man inte kunde gå med på att texten hänvisade
till spårbarhet för märkningssyften. EU menar
att "tracing" är det samma som spårbarhet.
Genom textens utforming kan EU-länderna driva igenom sin
linje och införa lagstiftning som verkligen gynnar konsumenterna.
Nu slipper vi förmodligen ett handelskrig om EUs GMO-märkningsregler,
vilket är en stor framgång. Det var roligt för
mig personligen att vara med om detta efter mer än sex
års intensivt arbete med GMO-debatten.
Andra viktiga frågor i dessa två dokument
rör vilken information om plantornas gener och den nya
införda DNA-sekvensen som ska vara obligatorisk. Man slog
fast att antibiotikaresistenta markörgener inte ska användas,
utom i vissa undantagsfall. Ytterligare en framgång gäller
att dokumenten tar ställning för åtgärder
när det gäller oväntade och oförutsägbara
effekter av själva genmanipuleringen. Man har också
fått bort mycket av den inställning som tidigare
genomsyrat dokumenten när det gäller så kallad
substansiell ekvivalens, vilket industrin försökt
använda som argument för att slippa granska GMO-livsmedel
som man kunde hävda var i stort sett är likadana som
normala livsmedel. Sverige var missnöjda med att man konsekvent
lät bli att använda begreppet GMO eller genetiskt
modifierad organism. Codexmötet beslutade att begreppet
"modern biotechnology" ska användas. Genom att
Sverige reserverade sig mot detta kan vi dock fortsätta
använda vilka ord vi vill!
Allergifrågor
Efter flera veckors förberedelser tillsammans
med Consumers International hade vi fått upp frågan
om allergier på dagordningen, med anledning av ett mindre
arbetsmöte i Vancouver, då Canada och USA försökt
få bort en rad konkreta formuleringar om viktiga åtgärder
ur dokumentet. Vi ville att man i Yokohama skulle kräva
att dokumentet återinförde det "decision tree"
(beslutsträd) som en FAO/WHO-expertgrupp tidigare tagit
fram. Ett beslutsträd är en bild (som liknar ett träd)
med frågor, som antingen kan besvaras med ja eller nej.
Beroende på svaret går man vidare till nästa
fråga, och får till slut ett resultat som ger en
anvisning om vilken åtgärd som rekommenderas, t ex
att ett GMO-livsmedel med nya gener som misstänks vara
allergener inte ska tillåtas. Beslutsträdet är
både lättöverskådligt och begripligt.
Det fick kritik från Canada och USA för att vara
för simpelt och att man inte ville ge så tydliga
anvisningar till myndigheterna om vad man ska vidta för
åtgärder.
Från Sveriges sida, och med starkt stöd
från t ex Holland, fick vi dock in många meningar
i dokumentet som gav samma råd som FAO/WHOs beslutsträd.
Vi fick dessutom in en hänvisning i själva dokumentet
till FAO/WHOs beslutsträd och expertgruppens slutsatser,
vilket gör att man i lagstiftning kan hänvisa till
sådant som Canada och USA ville få bort. Det var
mycket svårt att förstå varför Canada
satte så mycket på spel när det gällde
att försöka tolka det förberedande mötet
i Vancouver på ett sätt som andra deltagare inte
höll med om och inte kunde godta. Särskilt Holland
var mycket arga och hade stor hjälp av att Michael Hansen
från Consumers Union offentliggjort en svidande rapport
om hur Canada och USA försökte manipulera processen.
Från FAOs sida var man tacksamma över att CI och
andra NGO drev denna fråga. Consumers International fick
också in en bra lösning på hur texten skulle
hantera "targeted serum testing" (pricktestning) som
är en metod för att testa om något ämne
är ett allergen eller ej. En riktigt positiv sak är
att man i texten slår fast att GMO med införda glutengener
inte ska få marknadsföras.
Andra frågor
Codexmötet hade med tysk hjälp tagit
fram ett tekniskt dokument om analysmetoder som kommer att underlätta
för alla som vill testa om livsmedel innehåller GMO.
Det behövs standardiserade metoder och noggrann kontroll
bl a så att man inte får falsklarm eller olika resultat.
En annan stor fråga gäller mikroorganismer
som genmanipulerats. I många fall liknar riskanalysen
och säkerhetsbedömningen den man gör för
växter. I andra fall måste man ta speciell hänsyn.
Mikroorganismer kan t ex lättare överleva genom mag/tarm-systemet
och det finns risk att GMO-gener tas upp av bakterier i tarmfloran,
med oväntade och oförutsägbara effekter som följd.
Detta dokument kommer att fortsätta diskuteras vid det
sista mötet som hålls 2003.
Att Codexmötet kunde lösa frågan
om spårbarhet genom en kompromiss var en mycket stor framgång.
USA försökte dock in i det sista förhindra att
man fortsätter diskussionen om spårbarhet vid nästa
möte våren 2003. De fick ge sig, mycket tacvare Frankrikes
insatser, vilket är en framgång. Holland håller
t ex på med en större studie som ska granska hur
GMO-spårbarhet ska kunna genomföras. Även för
u-länderna finns många frågor t ex när
det gäller kostnaderna. EU kommer med all säkerhet
att lägga fram sitt direktivförslag om spårbarhet,
vilket tydligt slår fast vad spårbarhet är
och hur det ska fungera. Det dokumentet finns på EUs hemsida:
http://europa.eu.int/eur-lex/en/com/pdf/2001/en_501PC0182.pdf
Jag vill avslutningsvis nämna att det känns
smått historiskt att få vara med vid dessa speciella
Codexmöten. Förutom Sverige var det bara Indien och
Japan som hade konsumentrepresentanter i sina delegationer.
Detta är något som måste bli mer vanligt förekommande
i Codex eftersom det ger unika inblickar i förhandlingsprocessen.
Vi kan också påverka direkt medan andra observatörer
sitter längre bak i mötessalen. Consumers International
gör ett bra jobb som observatörer fast det ibland
är krångligt med förberedelserna, som sker via
epost, och alla inlägg inte alltid når fram till
alla inblandade. Andra observatörorganistioner som deltog
var ICA (International Cooperative Alliance), IACFO, Greenpeace
och 49 Parallel (som drev frågor kring förhållandet
med Cartagenaprotokollet om biosäkerhet). Från industrin
deltog minst 4 personer från Monsanto under olika observatörtäckmantlar
samt från Dupont, Syngenta och Nestle.
Många dokument finns i arkivet på
SKIS Osbykontor för den som vill veta mer. Hör av
er till:
skis-h(at)konsumentsamverkan.se
|