REMISS 2002-11-11
Till: Kommerskollegium
Synpunkter på remiss:
Svenskt bud i GATS-förhandlingarna
Dnr 115-2446-2002
Detta svar innehåller kompletteringar
samt några ändringar av tidigare insänt svar.
Sveriges Konsumenter i Samverkan vill lämna följande synpunkter på ett svenskt bud. Ett åtagande på flera av de områden som finns med på listan anser vi kan få mycket stora konsekvenser för konsumenterna. Vi anser att Sverige både i EU och i WTO-förhandlingarna ska höja rösten och kräva en paragraf i GATS-avtalet som slår fast att länder har rätt att ta hänsyn till konsumenternas och medborgarnas hälsa och säkerhet.
Allmänna synpunkter:
Sveriges Konsumenter i Samverkan anser att alla som erbjuder kommersiella tjänster till konsumenter, inklusive företag, måste ta ett socialt ansvar. OECD:s riktlinjer för multinationella företag bör vara bindande, inte frivilliga, på tjänsteområdet. S k "Corporate social responsibility" behöver utvecklas ytterligare. Dock kan inte konsumenterna förväntas lita på att företag ensidigt tar ett ansvar - det är genom lagstiftning som vi får en generell säkerhet och trygghet i samhället. Tjänstesektorn ska inte avregleras på områden där gemensamma intressen byggt upp system för allmänt välstånd. Att genom nya lagar kunna återreglera eller införa hårdare krav på en tjänsteutövare är demokratiska grundförutsättningar. Utbildning, jordbruk/livsmedel och vård identifierar vi som viktiga områden med speciella krav på lagstiftning.
Sverige måste även i fortsättningen ha rätt att kräva tillfredsställande kompetens av utländsk personal som är verksam i Sverige. Kunskaper om svensk lagstiftning, regler, avtal och praxis inom aktuellt område bör vara en förutsättning för att få utöva yrkesverksamhet i landet. Det är viktigt för att konsumenterna ska ha förtroende för all personal vid inköp eller användning av tjänst. Konsumenterna ska ha rätt att kräva att personalen har nödvändig kompetens. Samtidigt måste kompetens värdesättas oavsett vilket land personen fått sin utbildning i. Visar det sig nödvändigt att inom något område införa nya krav genom lagstiftning el. motsv. så skall detta givetvis även gälla för tjänster från utländska leverantörer utan att dessa skall ha rätt att kräva skadestånd eller annan ersättning p.g.a. de genomförda ändringarna.
Kompetensprövning ska inte endast vara en privat angelägenhet eftersom det kan innebära svårigheter att få insyn i processen hur kraven ställs. Beslut om näringsförbud måste kunna tas även för utländska tjänsteutövare (se lagen om näringsförbud 1986:436). Lagstiftningen om näringsförbud bör även kunna stärkas, t ex vid överträdelser mot konsumentlagstiftningen. Certifiering ska även i fortsättningen kunna vara en angelägenhet för offentlig prövning i demokratisk ordning på nationell nivå, med den insyn som det innebär t ex i form av offentliga register.
Speciella synpunkter:
Vi anser inte att tjänster relaterade till veterinärer, jordbruk, jakt, och fiske ska inkluderas. En bredare täckning på dessa områden kan få stora konsekvenser för folkhälsan, samt för djur- och miljöskyddet. I kombination med kravet på borttagande av arbetsmarknadsprövningar (se ovan) skulle konsumenterna enligt vår analys få ett sämre skydd och mindre möjlighet att påverka utvecklingen. På jordbruksområdet i synnerhet måste svensk konsument- och livsmedelslagstiftning samt fullgoda hälso- och djurskyddsregler, som t ex innebär speciella utbildningskrav på personal inom hanteringen vid djurtransport och slakt även i fortsättningen få vara mycket stränga. Dessa krav tror vi snabbt skulle urvattnas om utländska aktörer tillåts agera fritt på den svenska marknaden. De svenska reglerna, som ofta är av etisk karaktär och som även innefattar hänsyn till försiktighetsprincipen, är således hotade och det kan vi inte acceptera.
Frågan om gruvdrift är mycket omdebatterad i områden där utländska bolag varit aktiva och bör analyseras ur miljökonsekvensperspektiv. Avfall från gruvdrift kan ställa till med stora miljöproblem som kan hota stora naturvärden. Vatten, inklusive grundvatten, kan bli nedsmutsat för mycket lång tid framöver osv. Arbetsmarknadsprövning och möjlighet att genom nya lagar kunna återreglera eller införa hårdare krav även mot utländska bolag är således en ytterst viktig del för att inte viktiga samhällsintressen ska hotas.
Vattenförsörjning
och avloppsfunktionen har enligt svensk lag drivits utan vinstintresse,
nu har utländska kommersiella intressen kommit in på detta
område, möjligen i strid med denna lag. Detta bör i fortsättningen
stoppas eftersom utländska erfarenheter inom dessa områden
ger vid handen att en privatisering innebär väsentligt högre
kostnader för konsumenterna i kombination med sämre service.
Vi har följt debatten om privatiseringen av vatten i Bolivia som
fått många att känna stor ilska och irritation över
hur ett privat amerikanskt bolag (Bechtel) agerar mot konsumenterna i
ett u-land. Läs
mer om de höjda vattenpriserna på The Democracy Centre >>
Frågan om utbildningstjänster
(vuxen-, högre och övriga utbildningar) anser vi måste
prövas noga ur utbildningskonsumenternas perspektiv. Därför
anser vi inte att denna sektor ska inkluderas inom leveranssätt 3
på detta stadium. Utbildning är ett viktigt område som
måste kunna regleras på nationell nivå. Här har
Sverige en lång demokratisk tradition och viktiga principer kan
vara hotade av utländska aktörer med kontroversiell syn på
mänskliga rättigheter eller andra kontroversiella synsätt.
Svensk lagstiftning måste kunna garantera utbildningskonsumenterna
en hög kvalitetsnivå. Grundläggande principer som jämställdhet
och allas rätt till lika god utbildning ska inte hotas av kortsiktiga
privata vinstintressen. Mångfald inom högre utbildning ska
ses i ett globalt perspektiv: vi vill inte ha ett litet antal transnationella
aktörer utan ett brett utbud.
Sveriges Konsumenter i Samverkan anser inte att åtaganden i leveranssätt 3 ska göras för gymnasieutbildningar, högre utbildning och övriga utbildningstjänster.
Däremot har Sveriges Konsumenter i Samverkan inget att invända mot att Sverige arbetar för avtal om ömsesidigt erkännande av examina, så länge som förhandlingsarbetet sker öppet och positionerna redovisas t ex i remissform. S. k. braindrain i u-länder måste motverkas genom möjligheter för länder att driva en egen nationell utbildningspolitik, som även kan syfta till att högt utbildade får jobb i det egna landet. Vi är också generellt negativa till att audiovisuella tjänster ska inkluderas och anser att frågan måste hanteras så att Public Service TV och radio (inklusive Utbildningsradion UR) m.m. inte hotas. Samhälleligt ägande på detta område innebär möjlighet till oberoende från vinstintresset. Yttrandefrihet och mångfald kan på så sätt garanteras bättre än om hela sektorn drivs av vinstintresse. Mål- och resultatstyrning på dessa områden måste vara en lokal, regional och nationell angelägenhet och kunna ske genom lagstiftning.
Den svenska modellen med helt eller delvis fristående utvärderingsorgan och myndigheter på dessa områden är också en viktig konsumentangelägenhet. Vi kan inte direkt bedöma hur eventuell liberalisering kan påverka konsumenternas förtroende på dessa områden, men noterar t ex att Granskningsnämnden för TV/radio redan har stora problem att hinna med alla anmälningar, samt att bättre kontroll på det audiovisuella området kan behövas t ex för att stoppa otillbörlig "dold" reklam (t ex sprit- och tobaksreklam). Att företag inte tar sitt ansvar visar att mycket arbete återstår innan dessa sektorer kan liberaliseras ytterligare.
Oklarheten kring tjänster som tillhandahålls i samband med utövande av statliga befogenheter måste utredas och utvärderas.
Tvistlösning (DSB) anser vi inte ska gälla tjänstesektorn. Sverige ska inte behöva drabbas av tvister som avgörs av jurister verksamma i Genève, anställda av en organisation utan insyn eller politisk styrning. Utomstående granskning av WTO är ett grundläggande krav som berör alla frågor, även GATS. Ett problem blir inte åtgärdat bara för att det "tydliggörs", därför behövs bindande riktlinjer. Sverige måste i dessa frågor ha en nationellt politiskt förankrad linje som inte kan ifrågasättas av andra länder eller utländska aktörer, t ex i en WTO-tvist.
| upp |