Sveriges Konsumenter i Samverkan 
2004-01-15

Bluffakturor och modemkapningar

Möte på Jordbruksdepartementet 7 januari 2004

Konsumentminister, Ann-Christin Nykvist, hade kallat till diskussion om det ökade problemet med bluffakturering vars antal under de senaste åren formligen har exploderat på den svenska marknaden.

Konsumentminsistern inledde med problemets omfattning. Näringslivet har lång erfarenhet av bluffakturor, men även privatpersoner, föreningar och organisationer drabbas. Var 8:e samtal mellan konsument och konsumentvägledare berör just detta. Det finns inga exakta siffror på vad detta kostar, men enligt Svensk Handel skickas 20 och 25 miljoner bluffakturor per år ut till svenska företagare som av rädsla för att få betalningsanmärkningar betalar för tjänster de inte fått. Hanteringen omsätter drygt en miljard kronor per år

Enligt Posten kostar det drygt 50 miljoner att administrera alla ofrankerade bluffakturor.

Konsumentministern ställde följande frågor till mötesdeltagarna:
- Hur ser problemet ut – bluffakturor/modemkapningar?
- Vad gör vi åt problemet?
- Hur ska vi stärka och öka medvetandet hos konsumenter?
- Ska betalningstak införas för telefoni?
- Räcker nuvarande lagstiftning?

Vad innebär modemkapning och kidnappning av modem?
Modemkapning
– Tusentals konsumenter har drabbats av modemkapning när de surfat på Internet och fått dyra telefonräkningar som följd. Modemkapning innebär att den som kopplar upp sig mot Internet med ett modem, kan få det nedkopplat och istället rings ett annat nummer med hög samtalstaxa upp. Omkopplingen till det nya numret sker med hjälp av en så kallad ”Internet-dialer” som användaren omedvetet kan ha laddat ner. Tidigare fanns sådana dialerprogram att ledda ner främst på porrsidor, men idag kan de hittas även på sidor som vänder sig direkt till barn.

Kidnappning av ett modem - då en ”hackare” tar över modemet. Det går till så att en hackare skickar ett virus med bakdörrar, så kallade trojaner. På så sätt får en hackare tillgång till både datorn och användaruppgifter och kan sedan surfa på användarens bekostnad. Först när telefonräkningen kommer blir användaren medveten om vad som pågår.

Viktigt för konsumenten att veta:
För att användaren ska var betalningsskyldig krävs ett avtal och det är den som hävdar att det finns ett avtal som i slutändan har bevisbördan.

Trots detta måste den som drabbas av modemkapning och bluffatkuror bestrida dessa skriftligt för att inte bli betalningsskyldig. Privatpersoner hittar information om detta samt tillvägagångssätt på Konsumentvekets hemsida: (http://www.internetit.konsumentverket.se/mallar/sv/lista_artiklar.asp?lngCategoryId=1475 ),
Svensk Handel (http://www.svenskhandel.se/varninglist.asp) har bra och utförlig information riktat till företag.

Enligt konsumentministern har såväl åklagare som polis och konsumentombudsmannen mfl insett problemets omfattning och nu börjat agera mot fusket.

Erfarenheter och omfattning – Anna fjällman, konsumentvägledare Konsument Göteborg

Tidigare var största konsumentproblemet bilköp med 500 klagomål/år. I dag är bluffakturor det absolut största problemet för konsumenterna, och kurvan går uppåt.
2002 517 klagomål
2003 1 752 klagomål

Önskemål:
- översyn av lagstiftningen
- Utredning om hur telefonnummer får användas för debitering av olika tjänster

Konsumentverkets arbete – GD Karin Lindell

Konsumentverkets arbete kring modemkapningar och andra bedrägerier riktas främst till privatpersoner.

Detta görs:

- Info på webben
- Stöd på webben för drabbade
- Ansökan till MD gällande TBS och CMT
- Information och stöd till konsumentvägledare
- Erbjuder programmet Bluffstopparen (gratis)
- Bistår med underlag till polis, åklagare och andra myndigheter

Åtgärder och önskemål (alla förslagen kräver ändring i lagen):
- Reglera användningen av telefonnummer som underlag för avtal
- Begränsa abonnemangsavtalsomfattning
- Rätt riktade spärrar
- Rätt att välja kreditgräns för telefonabonnemang

Probleminventering – Dick Marklund, Säkerhetsansvarig Svensk Handel
Svensk Handel har en ”svart lista” över företag som är oseriösa. Listan är tillgänglig för alla och uppdateras ständigt. Viss telefonrådgivning bedrivs men det satsas framförallt på hemsidan.

Sätt/områden att terrorisera företagen på:

- Annonser - Försäkringar
- Företagsuppgifter - Parkeringsavgifter
- Kreditupplysning - Sophämtning
- Hemsidor - Telefonsamtal till porrnummer
- Eu-bidrag (hjälp att få) - Uppkoppling till porrnummer
- El-marknaden - Varningslista över skojare ”www.varning.se” (med 16 namn istället för 17)
- Tele-markanden  

De oseriösa företagens metoder:
- Lagerbolag - Revisorer
- Målvakter - Posten
- Post- och bankgiro - Inkassoföretag
- Anonyma postboxar - Kronofogdemyndigheten/Tingsrätten
- Adressregister  

Det faktum att Nordea gått ut med att inte längre förmedla betalningar till oseriösa företag ger en uppmaning till andra banker att följa efter. Svensk Handel kommer att ha ett möte i januari med alla banker för att ta fram gemensamma kriterier för vilka företag som kan svartlistas.

Hur ser operatörerna på problemet? – Thomas Ek, säkerhetschef Telia Sonera
Problemet är stort och ökar. Om bluffmakarna stoppas i Sverige kommer verksamheten bestå men företagen finnas utomlands.

Vad kan operatörerna göra?

- Förbjuda användningen av varu-ID
- Bistå med teknisk kunskap samt exempel på hur ”bluffarna” agerar

Utveckling: Bluffarna kommer inom kort slå sig in som teleoperatörer. Hur ska då en ledande operatör agera? Samtrafikreglerna gör exempelvis att Telia Sonera inte kan spärra en operatör.

Ordet är fritt
Kristina Vajnika, Sv Näringsliv:
- Har startat en e-postlista som talar om vad olika aktörer gör – vill vi vara med?
- Småföretagare upplever samma problem som konsumenter
- Konserverade branscher – svårt att som seriöst företag slå sig in på exempelvis annons/katalogmarknaden
- Namnförväxlingar som leder till vilseledande reklam
- Vill se att ofrankerade brev aldrig skickas – då skulle sådana utskick vara misslyckade.

Sammanfattning (Ann-Christin Nykvist)

- Detta är ett stort konsumentproblem – det största, enligt konsumentvägledare
- Konsumenterna ska få hjälp och tydligare information
- Samverkan
- Agenda ”stoppa skojarna” (Sv Näringsliv)
- Involvera bankerna
- Träffas mer i den här formen
- Ändringar i lagen om elektronisk kommunikation

Konsumentministern hyser oro för om användningen av den nya tekniken försvåras för konsumenterna pga bluffarna. I så fall blir det ett demokratiproblem.


Du som är intresserad av denna fråga kan gärna höra av dig till oss för gemensam sak.

upp