Sveriges Konsumenter i Samverkan - för ökat konsumentinflytande -

Ska Jordbruksdepartementet och Livsmedelsverket fortsätta att hota de svenska konsumenternas hälsa samtidigt som man hotar lägga ner det svenska jordbruket?

Sedan flera års tid har debatten om ”transfetterna” pågått i media. Den senaste tiden har kraven från flera håll ökat på en lagstiftning med förbud för de industriella transfetterna i våra livsmedel. Danmarks lagstiftning fick effekter i hela världen, t ex i Kanada nyligen och i New York och industrin är på väg att minska användningen av de delvis härdade fetterna med sitt innehåll av industriellt framställda transfetter.

Den sorgliga hopblandningen som myndigheterna t o m helt nyligen ägnat sig åt, just genom att alltid i debatten om transfetter hänvisa till de naturliga transfetterna, som vi haft i 1000-tals år i våra mjölkfetter, är beklaglig. Man uppehåller på detta sätt den negativa inställningen till smör- och mjölkfetterna, som ju är basen för det svenska jordbruket.

Nu börjar man varna för ökad import av palmoljefett och även fortsätta varna för mättade fetter, något som på senare tid håller på att omvärderas av allt fler forskare. Vår inställning är inte att ersätta de härdade fetterna med palmolja, som då måste omestras, en process som kanske t o m är värre än härdningen. Vi måste i både Sverige och internationellt inse att smörberget inte heller är bra att bara ha liggande eller hota utvecklingsländerna med billig export av detta. Många undrar hur vi kunnat leva med djurproducerat fett i årtusenden, medan v i nu under de sista decennierna, med en ökande kemisk hantering av vegetabiliska fetter, ökat intag av sockerarter och snabba kolhydrater och ökande konsumtion, upplever en övervikts- och diabetesepidemi av sällan skådat format.

Mediastormen de senaste åren
Mediastormen de senaste åren har skapat oro bland konsumenterna, delvis i onödan, men delvis skapar det också aktioner (läs om mediastormen). Allt fler undviker nu att köpa livsmedel med ”delvis härdade fetter” och då har konsumenterna agerat i rätt riktning medan Livsmedelsverk har agerat i motsatt riktning och mera skapat förvirring. Varför kan inte den svenska regeringen agera som Danmarks regering gjort, lagstifta om en maxgräns för de ”industriella transfetterna” och som på kort tid gett den danska befolkningen världens lägsta konsumtion av de dåliga fetterna eller helt enkelt förbjuda de farliga härdade fetterna helt och hållet?

Se forskningsrapporten som nyligen kom från Harvard University och som publicerats i New England Journal of Medicin och refererats i DN den 12 maj 2006.

Se också dokument på vår hemsida från den 22 september 2003: ”Härdade fetter – Stor enighet om de många hälsoriskerna” (pdf)

Vi har sedan mer än 10 år fört kampen emot dessa industriella fetter och med stark opinion lyckades få bort dem i margarinerna för ett tiotal år sedan, då man också erkände ”opinionen” som orsak till förändringen. Vi har sedan dess jagat övriga produkter där man i stället släppt ut dessa fetter. Vi har även byggt upp en ”svart lista” med namn på produkt och producent där härdade fetter ingår, så konsumenter kan välja bort dem. Se en sammanställning över dokument på vår hemsida ända från år 2000.

Debatten fortgår och visar alltmer på en omöjlig situation för Livsmedelsverket och fettindustrin, om man inte ska offra det svenska jordbruket helt.

Övervägande delen av industrin har övertygats och frångått de delvis härdade fetterna, men detta skyddar inte den seriösa svenska industrin från importkonkurrens och inte heller konsumenterna för de dåliga fetterna. Av detta skäl är lagstiftning eller ett klart regelverk önskvärt. Men här finns också fallgropar. Det räcker inte att förbjuda enbart de industriella transfetterna, det är önskvärt att förbjuda alla härdade och delvis härdade fetter.

I avsnittet på vår hemsida: Kampen fortsätter mot de härdade och delvis härdade fetterna! står följande:
" i den industriella härdningsprocessen används en rad kemikalier som bättre hade passat vid tillverkning av skokräm, petrokemiska produkter eller målarfärg. Själva härdningen sker i stora reaktorer, det finns cirka sex stycken hos Karlshamn AB. I reaktorn blandas kemiskt förbehandlad flytande olja med nickelspån och vätgas. Vid denna brutala kemiska process förändras fettmolekylerna och en uppsjö av naturfrämmande molekyler bildas samtidigt, t ex positionella isomerer, aromatiska ämnen, transfettsyror, polymeriserade syror, karbonyler, nickelsåpa, koordinerade komplex mm.”

Många av dess kemiska föreningar är inte undersökta! Det är alltså de härdade fetterna (i alla stadier) som ska tas bort ur våra livsmedel.

För fett har man alltid varnat, speciellt för smör, grädde och mjölk, dock inte för margariner och lättmargariner. I reglerna för nyckelhålsmärkningen satte man gränsen 40 % fett som godkänt värde för att få margariner, men mjölk med 3 % fett får inte använda nyckelhålsmärket. Gränsen 40 % sattes just för att stimulera konsumtionen av lättmargarin med härdade fetter eller omestrade fetter. Varför annars tillåta märkning med ett nyckelhål på 40-procentigt fett men inte på 3-procentig mjölk?

Men nu kommer problemet
Ju mer industrin plockar bort de härdade fetterna (och därigenom de ”delvis härdade med transfetter), desto mindre blir det genomsnittliga innehållet av farliga transfetter. Det är bra!

Men nu kommer de verkligt allvarliga konsekvenserna av Livsmedelsverkets felaktiga påstående (se deras egen hemsida) att det inte är någon skillnad på de olika transfetterna.

Får man folk att tro att man även ska minska på de naturliga transfetterna, som i smör, mjölk t ex så hotar man ju hela den svenska jordbruksnäringen. Minskad mjölkproduktion betyder färre kor och färre bönder. Därmed också mindre uppfödning av köttdjur, vilket får konsekvenser för hela jordbruket. Skulle vi inte ha några djur kvar, måste vi helt konstgödsla odlingen av grödor som spannmål, ingen ekologisk produktion kan knappast överleva utan gödsel (via kon omvandlat gräs). De som äter animala livsmedel skulle bli utan smör, grädde, mjölk och kött. Klarar det svenska samhället en sådan omställning så snabbt? Hur många fler bönder skulle
bli arbetslösa och hur mycket glesbygd skulle försvinna? Har man verkligen belägg för att de animala fetterna är så hälsofarliga, som främst Livsmedelsverket framhäver, för att stänga vårt svenska lantbruk? Ny forskning motsäger faktiskt detta.

Karin Bojs skriver i sin analys på DN den 20 maj 2006 Verkets självgodhet har fått ge vika och pekar här på det allvarliga problemet med att Livsmedelsverket lyder under Jordbruksdepartementet, där tidigare jordbruksminister Ann-Christin Nykvist satt på två stolar, dels som konsumentminister och dels som jordbruksminister.

Direktiven till Livsmedelsverket är klara, att verka för konsumenternas bästa, men sedan gammalt har hänsyn till industrin fått överskugga detta. Här finns gamla rutiner och grupperingar som t ex godkänner aspartam och sukralos och argumenterar för deras ofarlighet. Man har länge nog försvarat margariner och industriella fetter, men när man fick ögonen på akrylamid i maten då fanns inget som bromsade prioriteringarna och fokuseringen av hotet. I fettfrågan kallade man danskarna för rabiata och inte trovärdiga när de begränsade de industriella transfetterna genom lagstiftning och gränsvärdet 2 %, när detta bevisligen sänkte transfettinnehållet i främst chips och pommes frites radikalt, och danskarna har nu en av världens lägsta intag av skadliga transfetter – tack vare lagstiftningen.

Karin Bojs påpekar att ingen generaldirektör kan ändra på detta, med all rätt. Här krävs krafttag och nya direktiv från Regeringen eller att helt enkelt flytta på sysslorna och lägga myndigheten ihop med folkhälsofrågorna under Socialdepartementet.

Som läget är nu åsidosätter man viktiga hälsofrågor samtidigt som man riskerar att avveckla det svenska jordbruket. Hur länge ska Jordbruksdepartementet tillåta att Livsmedelsverket får fortsätta och ”verka” för att lägga ner verksamheten på landsbygden, jordbruket, mjölkproduktionen och därmed följande köttproduktion?

Debatten om de naturliga fetterna kontra industrifetterna är inte en struntsak. Det handlar om hela det svenska jordbrukets vara eller inte vara och hela befolkningens problem med övervikt och diabetes. Tar nuvarande jordbruksministern detta på allvar? Tar konsumentministern detta på allvar med tanke på konsumentskyddet och vad kommer folkhälsoministern att göra?

Under tiden, stäng de 6 härdningsreaktorerna i Karlshamn, det är bara en investering på 86 miljoner, som nog redan är amorterad, och därmed undvikes att hota hela det svenska jordbruket och konsumenternas tillgång till nyttiga livsmedel av naturligt ursprung. Låt den feta mjölken vara kvar i skolorna och släng ut Coca Cola, det har Bill Clinton nyligen klarat av!

Hälsningar
Sveriges Konsumenter i Samverkan
Bengt Ingerstam
ordförande för den svenska fria konsumentorganisation, obunden av såväl politiska som näringslivsintressen