I samband med KNY nr 4 kom idén till detta initiativ. Läs om debatten i Aftonbladet "Varför ska vi behöva vänta 5 år på de nya kostråden". Utvecklingen av övervikt, fetma och diabetes är den mest oroande utvecklingen av ohälsa över världen och färre yrkesverksamma kommer i framtiden att behöva försörja allt fler sjuka. Det kommer inte att hålla. Därför är det bråttom men dessutom mycket enklare om vi själva tar tag i frågorna och förändrar vår livsstil och konsumtionefter vår egen övertygelse. Så här skrev vi i mailet:

"Så t ex kan vi inte bara sitta och vänta och kommer inte att invänta Livsmedelsverkets 4-åriga arbete för nya kostråd. Vi kommer att arbeta fram ett ”konsumenternas kostråd” i konsensus och sprida. Osäkerheten i de officiella kostråden är redan stor och vi vet inte vad de kommer att innehålla om 4 -5 år. Vi har mera bråttom än så, det gäller vår hälsa. NU! Här kommer KNY att bli ett viktigt verktyg."

Det kommer att bli medlemmarna som tillsammans utarbetar och utvärderar förslagen och som ska ta besluten löpande. Du som är medlem och vill vara med och bidra i denna diskussion, anmäl ditt intresse till oss, så startar vi en diskussionsgrupp omkring hur vi utvecklar dessa kostråd. Här några preliminära tankar:

Bred beslutsbas
Det blir alltså en bred beslutsbas och där ansvaret är kollektivt och enigheten så bred som möjligt. Är vi inte eniga så redovisar vi åsikterna och det är upp till varje enskild konsument att besluta över sin egen konsumtion och ta ansvaret för sitt eget val. Detta är ju inget nytt, vi får alltid ta ansvaret för vad vi äter, det gör ingen myndighet ens idag, ingen doktor heller. Blir vi sjuka så står vi där ganska ensamma med en beredvillig läkemedelsindustri som står till förfogande med sina preparat, bara vi betalar och tar riskerna.

I debatten i Aftonbladet ser vi ganska tydligt en begynnande spricka och de gamla kostråden får nog anses som föråldrade och baserade på bristfälliga vetenskapliga fakta. Redan nu verkar det som stor enighet råder om att en minskning av konsumtionen av socker, sockerarter och snabba kolhydrater är de viktigaste och snabbaste insatserna vi ska börja med.

En viss försiktighet med ökad konsumtion av ägg bör iakttas i synnerhet för de som inte tål trycket av ökat proteinintag, risken för gikt ligger på lut. Därför kan äggvitan ev reduceras, utan att minska på äggulan. När det gäller fettsyrorna är de vegetabiliska fleromättade fettsyrorna Omega-3 och Omega-6 i synnerhet något att ifrågasätta, medan ökningen av fiskkonsumtionen är angelägen med sin Omega-3 med DHA och EPA.

Mer på fötterna
Återstår att få mera på fötterna om de animaliska mättade fetterna, så att man kan avvisa de "omestrade palmoljefetterna" i margariner och negligera varningarna för stroke och hjärtinfarkt efter lång och ökad konsumtion
av animaliska mättade fetter.

Vidare måste kostråden göras variabla p g a ålder, kön och allmän hälsostatus m m.