Sveriges Konsumenter i Samverkan
- för ökat konsumentinflytande -








REMISS           2002-10-25

Till: Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala


Diarienr: 1119-02
Re: Codexdokument om spårbarhet CX/FICS 02/11/7

Sveriges Konsumenter i Samverkan har prioriterat arbetet med spårbarhet och anser att detta är en mycket viktig fråga för konsumenterna. Vi deltog i Consumers Internationals delegation till CCFICS arbetsgruppmöte i Fribourg, Schweiz i aug 2002. Vi tog också fram de dokument som CI använder för denna fråga, i samråd med CIs 260 medlemsorganisationer i ca 120 länder runt om i världen.

Vi menar att den lagstiftning som håller på att genomdrivas inom EU för livsmedel, och som tar fasta på behovet av spårbarhet för alla livsmedel, är bra. Spårbarhet är ett sätt att garantera att en vara verkligen är vad producenten eller exportören uppger att den är. Dessa system ska ge bättre möjlighet att kontrollera uppgifter om livsmedels ursprung och den behandling eller produktionsprocess som konsumenterna vill ha information om, t ex genom fullgod märkning. Vi anser principiellt att det är logiskt att vi får veta så mycket som möjligt om de livsmedel vi förväntas betala för i butik och på restaurang.

Spårbarhet ska inte i första hand vara ett sätt att hantera risker, alltså de eventuella negativa aspekter som vissa livsmedel kan innebära, utan främst ett positivt sätt att informera om det goda med maten, t ex ursprung, eventuell behandling samt näringsegenskaper. Exempel på att spårbarhet och märkning kan ge många konsumenter fler och bättre produkter finns redan inom produktgrupperna, tänk bara på den stora variationen när det gäller vin och ost. Många köttproducenter i samarbete med handeln har också börjat använda spårbarhet för att informera om kvalitetsprodukter. Kött från vissa afrikanska länder produceras för export till EU med bra spårbarhetssystem som ger garantier om kvalitet. Spårbarhet är ett viktigt sätt att informera om speciella livsmedel som gynnar biologisk mångfald, t ex genom att varor kan framställas med lantraser eller utsäde av unika sorter som behöver skydd för att inte försvinna och utrotas. Lokala och regionala livsmedel med unika egenskaper kan få en ökad kundkrets.

För att handeln med livsmedel ska fungera optimalt ser vi ingen möjlighet att spårbarhetssystem kan vara frivilliga. Dessa system måste gälla alla varor, annars kan vissa producenter fuska eller på olika sätt kringgå regler och bestämmelser för att göra sina varor mer attraktiva än de är. Spårbarhet är ett sätt att kontrollera, framåt och bakåt i kedjan av leverantörer, om ett livsmedel uppfyller konsumenternas, marknadens och lagstiftningens krav. Spårbarheten måste kunna inspekteras av myndigheter vid behov.

Vi riskhantering kan spårbarhet vara ett sätt att ge konsumenterna möjlighet att välja själva om de vill äta sådana livsmedel som av olika anledningar kan vara riskabla.

Sveriges Konsumenter i Samverkan vill betona att spårbarhet är mycket viktigt för att genmanipulerade livsmedel ska kunna märkas ordentligt och med stor precision. Det är särskilt av intresse att matoljor, socker och tillsatser från GMO-grödor kan märkas. Även om det uppges att DNA inte är närvarande i slutprodukten vill konsumenter veta om GMO finns med i produktionskedjan, och i så fall ska dessa varor märkas. Detta förutsätter ett väl fungerade spårbarhetssystem. Exemplet i USA med Starlinkmajs av en GMO-typ som inte var godkänd för humankonsumtion, men ändå blandades och såldes, visade med stor tydlighet att dagens system varit bristfälliga och otillräckliga.

Speciella synpunkter på CX/FICS 02/11/7

Scope:
Para 1 och 2 är bra och ska inte stå inom fyrkantiga parenteser.

Background on Terminology:

Vi anser att kompromissen att tala både om "traceability" och "/product tracing" är acceptabel.

Discussion:
Vi anser att det är viktigt att betona att ISO redan har en definition av spårbarhet, och att detta bör vara vägledande för CCGP i att ta fram en funktionell definition för livsmedelssektorn.

Adequacy and Applicability

Para 9 är bra och ska inte stå inom fyrkantiga parenteser, eftersom CCFICS uppenbarligen har använt sig av dessa tre aspekter av spårbarhet (inspektion, certifiering och krav) i sitt arbete.

Analysis and Conclusions
Para 14 menar att nuvarande CCFICS-texter varken förutsätter spårbarhetssystem eller ger riktlinjer för sådana system. Vår uppfattning är att CCFICS faktiskt förutsätter att länder som handlar med livsmedel gör det enligt en gemensam tolkning av de riktlinjer som CCFICS slagit fast. De länder som har kunnat komma överens om sådana riktlinjer har också kunnat åtnjuta goda förutsättningar för handel. Andra länder som inte exporterat eller importerat livsmedel i så hög grad har inte behövt ta fram motsvarande system inom landet. Detta ska inte vara ett argument för att internationell handel med mat inte ska bygga på fungerande spårbarhetssystem. Vi föreslår därför följande mening:

14. The current CCFICS texts neither require have assumed that a specific "traceability/product tracing" system nor is in place when countries and companies engage in the trade with foods but has not set out guidelines for the establishement of "traceability/product tracing" system.

Sveriges Konsumenter i Samverkan vill påpeka att det finns många olika spårbarhetssystem i dagens livsmedelshandel, och att särskilt de transnationella företagen redan har avancerade system som fungerar utmärkt inom sin egen organisation. Utan dessa logistiska system skulle företagen inte kunna hantera de stora volymer råvaror som passerar genom fabrikerna. Att transnationella företag använder egna, ofta mer eller mindre hemliga (frivilliga) spårbarhetssystem, försvårar för konkurrensen mellan producenter och kan särskilt göra det svårt för små- och medelstora företag att ta sig in på en marknad och nå fler konsumenter. Frivilliga system kan öka priset medan lagstiftning bör leda till att förutsättningarna är lika för alla. Det är inte bara mellan länder vi behöver spårbarhetssystem, utan även mellan olika företag, därför anser vi att det behövs Codexregler på området.