2 gånger högre än gränsvärdet Organisationen Sveriges Konsumenter i Samverkan har låtit analysera margarinet Becel Pro.Activ som tillverkas av företaget Unilever – tidigare Van den Bergh Foods. Analysen skedde på samma laboratorium och på samma sätt som när Livsmedelsverket undersökte olivoljorna år 2001. Se bilaga 1. Halterna av cancergifterna PAH är mycket höga. Summa PAH är 53,95 mikrogram/kg. Livsmedelsverket tillämpar ett gränsvärde för matfetter som ligger vid 5 mikrogram/kg. Detta gäller 8 angivna PAH: Benso(a)pyren, Benso(e)pyren, Benso(a)antracen, Benso(b)fluoranten, Benso(k)fluoranten, Dibens(a,h)antracen, Benso(g,h,i)perylen och Inden(1,2,3-c,d)pyren. Summan av dessa är 9,5 mikrogram/kg i Becel Pro.Activ. Detta ligger 2 ggr över gränsvärdet.

Då verket 2001 fann att några olivoljor hade PAH-halter strax över detta gränsvärde, ledde detta till att produkterna inte fick saluhållas och plockades bort från affärernas hyllor. Fyra olivoljor med klart lägre PAH-halt än Becel Pro.Activ fick saluförbud.

30 gånger allvarligare med PAH i margarin
Den cancerrisk vi utsätts för från ett livsmedel beror på hur mycket vi äter av livsmedlet under en längre period. Det visar sig då, att den som använder margarin får normalt i sig i genomsnitt nästan 10 kg per person och år medan motsvarande konsumtion av olivolja ligger vid ca 0,6 liter per år i Sverige. Vid samma halt av PAH i margarin och olivolja blir ändå intaget av PAH ca 15 ggr större med margarin än med olivolja för en normalkonsument. Cancerforskaren utgår då ifrån att risken att få cancer av margarinet är ca 15 ggr högre än för olivoljan, trots att halten är densamma i båda. PAH i margarin är med andra ord betydligt mer allvarligt än PAH i olivolja.

Om dessutom PAH-halten är ca 2 ggr högre i det förorenade margarinet än i den förbjudna olivoljan, kan faran med de uppmätta halterna i margarinet beskrivas som 30 ggr farligare än de oacceptabla halterna i olivoljor för en normalkonsument som väljer detta margarin.

Av detta skäl borde gränsvärdet för PAH i margarin vara extra skärpt och ligga 15 gånger lägre än för olivolja för att inte ge orimligt höga cancerrisker. De nu uppmätta halterna blir då än mer oacceptabla.
Det är särskilt uppseendeväckande att ett livsmedel, som i reklamen påstås vara bra för hälsan samt påstås vara ett ”functional food”, i själva verket utsätter konsumenten för risken att få cancer.

Analysresultatet kastar också tvivel över Unilevers egenkontroll av sin produktion. Finns PAH även i företagets övriga produkter? Det finns skäl för att utgå från att så är fallet tills motsatsen är bevisad, åtminstone när det gäller företagets utbud av olika margariner. Tillverkningsmetoderna och kemikalieanvändningen är i stora delar densamma.

Bland PAH finns de mest cancerframkallande ämnen man känner
Det råder inget tvivel om att PAH (polyaromatiska kolväten) är mycket farliga och i boken ”Kemiska Hälsorisker” (ISBN 91-23-92593-0) säger man bl a: ”Bland de polyaromatiska kolvätena finns flera av de mest aktiva cancerframkallande ämnen man känner.”

Man anger särskilt 8 farliga PAH, bl a benso(a)antracen, benso(a)pyren och benso(e)pyren som också påvisats i Becel Pro.Activ och säger:
”Samtliga dessa föreningar ger upphov till hudcancer om de appliceras på huden. Inandning har visat sig ge lungcancer och efter injektion på försöksdjur har man konstaterat levertumörer.”

”Följande försöksresultat kan illustrera hur farliga dessa föreningar är: Ca 3 mikrogram dibenso(a,h)pyren injiceras i bukhålan på en grupp (80 st) nyfödda möss. Denna dos var tillräcklig för att ge nära 100 % av de möss som överlevt 1 år (40 st) en eller flera lungtumörer.”

Livsmedelsverket anger i SNV Rapport nr 3623 (ISBN 91-620-3623-8):
”Bland PAH finns de första organiska föreningar som kunde kopplas till kemisk carcinogenes hos djur och människa. Flera PAH tillhör de mest potenta carcinogener som identifierats med tumörbildning redan vid exponering för mikrogram-doser. I djurförsök har visats att tumörer bildas både på applikationsstället samt i organ långt från absorptionsplatsen. Effekter har iakttagits i nästan alla vävnader och hos alla arter som testats oberoende av administrationssätt.”

Magtumörer hos människan
I samma rapport sägs vidare: ”Magtumörer hos människa har förknippats med Bens(a)pyren och andra PAH vid exponering för koldamm (Ames 1983), kol-, olje- och vedeldning (Weinberg et al. 1985) och vid konsumtion av rökt mat (Dungal 1961; Sigurjonsson 1967).”

Livsmedelsverket anger också beräkningar som visar att antalet cancerfall som PAH väntas ge upphov till, tyvärr överskrider vad som skall tolereras i vårt samhälle.
”Både intaget från kosten och via lungorna kan var för sig utgöra en risk för tumörer som överstiger den vanligtvis tolererade nivån – ett cancerfall per 1 miljon invånare under en livstid (Kramers och van der Heijden 1988).”

Man anger när det gäller det svenska intaget av Bens(a)pyren – ett av alla PAH:
”De intagsberäkningar som gjorts av Santodonator at al. (1980) skulle innebära ett överskridande med 3 – 34 gånger för kostintaget och tillsammans med luft, vatten och tobak 12 – 44 gånger.”

Se också bilaga 3.

Varifrån kommer PAH i Becel Pro.Activ?
Denna fråga är svår att svara på. Men då framställningsmetoden är starkt kemikaliserad, finns risk att PAH finns som förorening i någon/några av alla kemikalier som ingår i framställningsprocessen. Enligt uppgifter om dessa processer, bl a från Livsmedelsverket (Se yttrande som svar på skrivelse den 8 sept. 2000, dnr 1:287/00), används följande kemikalier vid tillverkning av margarin och industritillverkade fetter:

Natronlut
Fosforsyra/citronsyra
Blekmedel
Aceton
Extraktionsbensin
Natriummetylat
Nickelspån
Metanol kan bildas av natriummetylat vid processen

Dessa ämnen används trots att det inom livsmedelslagstiftningen inte finns något godkännande för sådana riskabla kemikalier, t ex nickelspån och natriummetylat. Det är hög tid att detta missförhållande åtgärdas.
Observera att kemikalierna används i huvudsak i kosmetiskt syfte – dvs att kunna ge fettmassan en syntetisk smak, lukt, konsistens och färg så att den imiterar smör.
Även den kraftiga upphettningen av fetterna (upp till ca 230 grader – medan en het stekpanna har temperaturen ca 170 grader) som sker vid tillverkningen, har av forskare (Biernoth och Rost) påvisats kunna ge upphov till bildning av PAH. Vidare förekommer det att fetter hos margarinindustrin fraktas i båttankar som tidigare innehållet kemikalier, exempelvis bensinkolväten. PAH finns normalt i många petroleumprodukter.

Företaget Unilever (tidigare Van den Bergh Foods) framställningsmetoder har tidigare kritiserats då produkter (”Milda” och ”Nytta/Becel”) efter analyser hos Livsmedelsverket visat sig innehålla extraktionsbensin.

Vidare innehåller Becel Pro.Activ fytosteroler. Dessa tillverkas enligt uppgift på ett kraftigt kemikaliserat sätt, där exempelvis leverantörer i Finland erhåller dem som biprodukt vid cellulosaindustrin. Härvid används enligt uppgift också lösningsmedel. Motsvarande utvinning sker också hos sojaindustrin.

Sveriges Konsumenter i Samverkan kräver som en följd av detta att Livsmedelverket stoppar saluförandet av Becel Pro.Activ, samt att verket informerar befolkningen om de cancerframkallande ämnena i Becel Pro.Activ samt stoppar saluförandet av denna produkt. Se separat brev.

Läs pressmeddelandet här >>
Läs brevet till Livsmedelsverket här >>
Läs mer om turerna kring Becel Pro.activ - samlad information >>

Bilagor
Bilaga 1: Protokollet från analysen
Ladda ner protokollet (pdf)

Bilaga 2: Analysens tillförlitlighet
Analysen av Becel Pro.Activ är utförd av laboratoriet NIVA i Norge, dit ett oöppnat paket inhandlat i Sverige skickades. Det är samma laboratorium som Livsmedelverket använde för sina analyser av PAH i olivoljor. Livsmedelsverket undersökte laboratoriets tillförlitlighet och lät analysera flera prov med samma innehåll. Resultaten visade god överensstämmelse. Efter detta lät man bara analysera ett prov av varje olivolja och detta fick sedan ligga till grund för godkännande eller förbud mot saluförande. På samma sätt har Sveriges Konsumenter i Samverkan låtit analysera ett prov som skall ligga till grund för ett godkännande eller ett förbud mot saluförande.

Bilaga 3: Hälsorisker genom intag av PAH enligt Livsmedelsverket (Från hemsidan www.slv.se ):
”Effekter på reproduktionen. Eftersom PAH passerar från mor till foster under dräktigheten har man i flera studier undersökt vilka effekter exponering av den dräktiga modern har på avkomman. Resultat från sådana studier visar att ungar vars mödrar exponerats för höga doser PAH har högre dödlighet, lägre födelsevikt och större antal missbildningar än ungar från icke-exponerade hondjur. Hur drastiska effekter man får i djurförsök är i hög grad beroende på vilken stam av försöksdjur man använt sig av.

Effekter på immunförsvaret. Djurförsök har visat att cancerframkallande PAH även har negativa effekter på immunförsvaret. Detta yttrar sig till exempel som försämrad antikroppsproduktion, vilket skulle kunna leda till ökad infektionskänslighet. Även i dessa studier har djuren exponerats för höga doser av PAH jämfört med vad man som människa exponeras för.

Mutagenicitet. Det är väl belagt att många PAH är mutagena, dvs att de metaboliseras till reaktiva molekyler som interagerar med DNA och på så sätt inducerar förändringar i våra arvsanlag. Om de inte repareras kan vissa sådana förändringar leda till tumöruppkomst. Mutagenicitetsstudierna har ofta utförts in vitro, dvs i provrör, genom att bakterier eller däggdjursceller exponerats för PAH tillsammans med metaboliserande enzymsystem. Därefter har muterade celler eller skador på DNA identifierats. Genom sådana studier har man kunnat konstatera att PAH, för att kunna skada DNA, först måste metaboliseras av däggdjursceller (vanligen leverceller). Att PAH verkligen är mutagena, inte bara in vitro utan också in vivo, har visats i studier där försöksdjur exponerats för till exempel bens(a)pyren och bens(a)antracen. Därefter har skador på DNA i olika organ från djuren identifierats.

Tumörinduktion. Många studier har visat att flera olika PAH, till exempel bens(a)pyren, bens(a)antracen och dibens(a,h)antracen, kan ge upphov till tumörer hos olika arter av försöksdjur. Vilken typ av tumörer som bildas bestäms av exponeringsvägen. Oral exponering leder främst till magsäckscancer.”

Läs mer om turerna kring Becel Pro.activ >>