Sveriges Konsumenter i Samverkan 
2001-03-04

Vanliga frågor om BSE

Är kött farligt?
Allt nötkött som finns att köpa i Sverige är säkert att äta, anser Livsmedelsverket. Det gäller både kött från svenska djur och nötkött från resten av EU.

Hur vet bonden om ett djur är sjukt eller ej?
I dag kan BSE endast diagnosticeras efter döden genom en undersökning av hjärnan eller genom att man kan påvisa prionprotein. Symptomen som man sett på TV, då djuren knappt kan stå på benen, visar sig först i ett sent stadie av sjukdomen.

Varför är alla så oroliga för den här sjukdomen?
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD) tillhör en grupp av sjukdomar hos människor. Sjukdomen angriper hjärnan och ger upphov till en rad olika symtom. Gemensamt för gruppen är typiska tvättsvampsliknande (spongiforma) hjärnförändringar och sjukdomsgruppen kallas därför också "transmissible spongiform encephalopathies" (TSE). Andra gemensamma kännetecken är olika former av ofrivilliga muskelryckningar, demens och gångsvårigheter.

Hittills finns det ingen känd bot för någon TSE, och sjukdomarna är 100% dödliga. Människor har främst blivit sjuka i Storbritannien (drygt 80-tal november 2000), men har även diagnostiserats i Frankrike och Irland.

Vad är scrapie?
Scrapie linar BSE men sprids bland får. Nya besättningar kan få scrapie genom inköp av infekterade djur. Överföring från infekterad moder till avkomma är sannolikt den största orsaken till spridning av scrapie. Efterbörden från smittade tackor innehåller stora mängder av smittämnet (prioner).

Det förekommer också spridning mellan djur. Smittvägen är då sannolikt att djuren äter foder som är kontaminerat med smittämnet. Det finns bevis för att djur kan bli infekterade genom att beta på marker där smittämnet förekommer i hög grad.

Vem kan bonden få information om BSE från?
Jordbruksverket har en utmärkt hemsida som hela tiden uppdateras.
Läs mer på jordbruksverkets "Aktuellt om BSE".

Vem kontrollerar djurfodret?
Det är Jordbruksverket som har hand om tillsynen och nya regler ska se till att BSE inte sprids genom t ex "bearbetat animaliskt protein" det vill säga slaktavfall. Lantbrukaren har själv ett stort ansvar. Hela listan över vad som numera är tillåtet samt övergripande information kring djurfoder finns här.

Är T-benstek farlig?
Förmodligen inte. Men eftersom nervtrådar kan finnas kvar vid benbiten har EU beslutat att förbjuda T-benstek från 1 april 2001. Det är endast i nervtrådar som smittämnen (prioner) kan finnas.

Kan köttet spåras?

Ja, enligt Livsmedelsverket fungerar rutinerna. Det är miljöförvaltningen i kommunen som ska kunna spåra kött från varje djur, via slakten och sedan se om det finns i butiker eller storkök.

Märkning
- Vilka regler gäller egentligen för ursprungsmärkning av kött?

Kött ska kunna spåras och märkas så att vi konsumenter vet vad det är vi köper. Dessutom finns en frivillig överenskommelse mellan vissa stora aktörer i Sverige om en 14-siffrig kod. De första fyra siffrorna i koden är slakteriets kontrollnummer, följande fyra siffror styckningsanläggningens kontrollnummer och de avslutande sex siffrorna styckningsdatumet. (Datumet bör i detta sammanhang anges i ordningen dag, månad, år).

Med "svenskt nötkött" menas nötkött som kommer från djur som såväl fötts, uppfötts som slaktats i Sverige.

Märkningen ska från den 1 september 2000 innehålla:
Ett referensnummer som fastställer sambandet mellan köttet och djuret/djurgruppen.

Landet, medlemsstat eller tredje land, där djuret/djuren är slaktat och slakteriets kontrollnummer.
Exempel: Slaktat i Danmark, slakteri nr 3434.

Landet, medlemsstat eller tredje land, där slaktkropparna/parterna är styckade (urbenade) och styckningsanläggningens kontrollnummer.
Exempel: Styckat i Sverige, anläggning nr 5678.

upp