Sveriges Konsumenter i Samverkan är tacksam för möjligheten att lämna vissa synpunkter och förslag till dessa viktiga förordningar. Förslaget från EU-kommissionen innebär en rad förändringar som sägs stå i samklang med internationellt erkända regler i Codex Alimentarius. Hygienfrågorna globaliseras alltså allt mer. För svensk del vet vi att det kan innebära att vi tvingas acceptera ökad import av livsmedel som kan vara av sämre kvalitet. Tidigare har ju såväl direkt farliga men även riskabla (i bemärkelsen misstänkt farliga) varor kunnat stoppas vid gränsen men vad vi förstår försvinner nu allt mer denna rättighet i takt med att gränserna öppnas. Däremot tycks kommissionens förslag faktiskt kunna innebära vissa förbättringar i länder med låg hygien, särskilt på animaliesidan.
Vi vill först påminna om att SPS-avtalet, som vill att länder ska rätta sin lagstiftning efter Codex Alimentarius, faktiskt i klartext hänvisar till WTO-medlemsländernas "önskemål att förbättra människors hälsa, djurhälsan och plantors hälsa" (vår kursivering).
Vi undrar hur kommissionens förslag att analys av faror, riskbedömning och andra metoder ska användas för att göra de livsmedel som får säljas i Sverige mera säkra. Svenska konsumenter litar fortfarande mer på svenskproducerad mat. Sveriges Konsumenter i Samverkan menar därför att länder fortfarande måste få ha rätten att tolka begreppet "andra metoder" så att gränskontroller och importförbud är tillåtna. Vi vill inte ha en situation där beslut om hinder för livsmedelsimport leder till hot om handelskrig eller att andra länder drar oss inför EG-domstolen. Svenska konsumenter har ännu inte fått förtroende för EU-kommissionens förmåga att se till att vår mat är säker.
En stor brist i förslaget, som sannerligen inte bidrar till ökat förtroende, är att man inte hänvisar till försiktighetsprincipen. Vi trodde att kommissionen genom sin skrivelse i februari 2000 beslutat att införa denna viktiga konsumentskyddsprincip horisontellt i EUs lagar och regler. Sveriges Konsumenter i Samverkan utgår från att Sverige med kraft driver frågan om att försiktighetsprincipen införs i förordningarna om livsmedelshygien.
II. LIVSMEDELSHYGIEN
1. Hygienregler för alla livsmedel
1 a)HACCP-systemetkan sägas vara ett intelligent sätt att tvinga livsmedelsindustrin att kontrollera sig själva, alltså att man ser till att varje enskild arbetare får ta ett större ansvar för att det han/hon gör är korrekt och leder till garanterat säkra livsmedelsprodukter. Den egna dokumenteringen är mycket viktig och vi vill se någon form av myndighetskontroll av den dagliga dokumenteringen, och att krav ställs på öppenheten så att dokumentationen är tillgänglig för allmänheten.
Inom bilindustrin kan företag återkalla defekta varor, men liknande produktionsfel i livsmedelsindustrin kan leda till långvarigt obehag och dyrbar sjukdom hos oss konsumenter. Dessutom anser vi att HACCP aldrig får ersätta den kontroll som oberoende myndighetsinspektörer ska utföra på plats i korvfabriken, mejeriet el dyl. "En korrekt tillämpning av systemet kommer att öka konsumentskyddet", enligt KOM 2000 (438). Detta vill vi ha bevis för innan vi tror det! Denna typ av subjektiva och lätt propagandabetonade påståenden anser vi inte hör hemma i lagtexter, även om de kommer från Bryssel.
1 b) Mål för livsmedelssäkerheten tycker vi inte att kommissionens förslag behöver fastställa. Vi har invändningar mot åsikten att mål i sig skulle leda till en bättre situation för konsumenten. Så kallade ALOPs (acceptable levels of protection) och FSOs (food safety objectives) som för närvarande diskuteras i Codex Alimentarius kan innebära försämringar för svenska konsumenter. Vi accepterar inte att Codexdefinitionen av ett "mål" för säker mat använder ordet "tolererbar risknivå" och menar att Sverige och EU måste driva denna fråga ur konsumenternas perspektiv, inte endast från producenternas perspektiv. Konkret betyder detta att förebyggande åtgärder i första hand ska identifieras i syfte att eliminera riskerna, och att man ska sluta hålla på och göra upp listor över "tolererbara risknivåer".
Vi kan annars tvingas ta in produkter från länder som satt upp egna mål och som uppnått dessa, trots att dessa mål är låga jämfört med svenska förhållanden. Ur socio-ekonomisk synvinkel kan också svensk produktion med högre krav på fullgod hygien slås ut av billig import av livsmedel av sämre kvalitet. Det kan framför allt bli svårt att hindra butikskedjor som ägs av utländska intressen att ta in dessa förhållandevis mer riskfyllda utländska varor och sälja dem till lågpris. Därmed inte sagt att svensk mat alltid är bättre (i bemärkelsen godare) än utländsk, men den svenska maten ska åtminstone vara säkrast, det har Sverige råd med!
1 c) Spårning av livsmedel och livsmedelsingredienser är något vi ser mycket positivt på. Nya sätt att förbättra spårbarheten av livsmedel och livsmedelsingredienser bör prövas. Det är möjligt att vissa typer av livsmedel kommer att försvinna från marknaden för att de tillverkas på sätt som omöjliggör spårbarheten. Vi anser inte att lagstiftningen ska rätta sig efter vilka livsmedel som idag är möjliga att tillverka. Vi förstår inte varför hänvisningen till "den ofta komplicerade sammansättningen av livsmedel" behövs, utan föredrar en ny, hård linje som tvingar producenterna att tänka proaktivt så att slutprodukten uppfyller konsumenternas krav på garantier att maten är säker.
Vi är mycket oroade av hur förslaget att "likvärdiga normer" ska fungera när det gäller livsmedel och/eller -ingredienser som tillverkas utanför EU. Harmoniseringen har redan gått så långt att kött från t ex sydamerikanska länder anses likvärdigt med europeiska produkter. "Bestämmelser föreslås som innebär att livsmedel som importeras till gemenskapen skall uppfylla gemenskapens hygiennormer eller likvärdiga normer", sägs det vidare. Vi vill inte att dessa varor ska få importeras utan lämplig myndighetskontroll dvs normal provtagning och dokumentation. Skandalen i Belgien, med dioxin i foder som dök upp i en vid mängd livsmedel, kan upprepas om foder importeras från länder utanför EU. Vi undrar varför KOM 2000 (438) inte tar mer allvarligt på denna uppenbara risk som vi menar är en direkt följd av alltför snabb och ogenomtänkt globalisering.
III. Djurhälsoregler
Vi hoppas att bättre djurhälsoregler också tar hänsyn till djurens behov och de etiska betingelser som kan visa sig ha konsekvenser även för livsmedelskvaliteten. Vatten och foder som ges till djuren måste vara av lika hög kvalitet som om det skulle drickasoch ätas av människor. På 1980-talet visste man inte att kadavermjöl kunde ge upphov till galna ko-sjukan, och än idag är det inte klart hur många köttkonsumenter som kommer att avlida på grund av BSE-skandalen. Prioner var inte ens kända av vetenskapen förrän nyligen, alltså vet vi att vi inte kan invänta forskningen utan måste få hänvisa till försiktighetsprincipen, samt följa visst sunt förnuft eller intuition, alltså det som vi vill att Codex ska acceptera som "andra legitima faktorer".
Just i dagarna läser vi i Land Lantbruk: "Galna ko-sjukan, som hänger samman med en ny variant av den dödliga och obotliga Creutzfeldt-Jakobs sjukdom hos människor, kan kanske mycket lättare "hoppa" från en art till en annan än man hittills trott. Brittiska forskare är starkt oroade av vad de upptäckt... Det verkar som om galna ko-sjukan (BSE) lättare än man hittills antagit kan hoppa mellan arterna - utan att några symptom märks. Forskargruppen med John Collinge i spetsen befarar att här kan finnas viktiga implikationer för folkhälsan."
Djurens hälsa anser vi bevisligen är direkt relaterad till hur säker maten är ur ett helhetsperspektiv. Det är oacceptabelt att vissa producenter misshandlar så kallat lägre stående varelser för snöd vinnings skull. "Eftersom dessa regler inte har någon omedelbar inverkan på konsumenternas hälsa har det bedömts lämpligt att skilja dessa båda aspekter åt", står det i KOM 2000 (438). Detta är en förlegad syn på djurhälsa som Sverige bör protestera mot.
IV. Den externa dimensionen och allmänna överväganden
För att "externa" livsmedel (alltså mat, foder osv från länder utanför EU) ska upplevas som trygga, säkra och önskvärda för svenska konsumenter, måste vår möjlighet att delta aktivt i Codex Alimentarius (och andra internationella organ) förbättras. Det är endast genom ökat engagemang från konsumentorganisationer som producentintressen kan få en så stark motpart att maten verkligen blir bättre och mer säker. Vi har redan sett detta mycket tydligt på genteknikområdet, där vissa transnationella företag trodde att de skulle kunna tvinga på oss sina varor utan särhållning, spårbarhet, märkning och framför allt utan oberoende tester.
Sveriges Konsumenter i Samverkan har protesterat mot att importerat utsäde nu vid flera tillfällen visat sig innehålla GMO med icke godkänd GMO-arvsmassa. Dessutom har tester i flera länder avslöjat att omärkta GMO-livsmedel finns på butikshyllorna redan, trots att vi blivit försäkrade om att detta inte skulle ske. Eftersom dessa GMO-produkter bland annat kan innehålla virusfragment och/eller antibiotikaresistenta markörgener samt ha höga halter av bekämpningsmedelsrester anser vi att de inte hör hemma i en sund kosthållning. Vi hävdar att dessa avslöjanden visar att vissa producenter beter sig ohederligt, vilseledande och stridande mot EU's märkningsregler för livsmedel. Har konsumenterna sagt NEJ till GMO så ska det inte smygas in på detta sättet.
Vi noterar att vissa företag på likande sätt tycks vara nästan desparata att få börja bestråla livsmedel, trots den utbredda oro som finns när det gäller denna metod. I USA har företag lanserat termer som t ex "kall pastörisering" för att lura konsumenterna att acceptera denna metod. Här finns visserligen obligatorisk märkning som antagits av Codex Alimentarius, men vi driver frågan internationellt att denna metod inte ska accepteras. Särskilt för djupfrysta och sammansatta produkter menar vi att bestrålning av ingredienserna är ett hot mot konsumenternas rättighet att själva välja om de vill ha varor som behandlats på detta sätt eller ej. Det är alltså en fråga om demokratisk valfrihet, inte om fara eller risk för vår hälsa!
Till sist ett annat område som också berör den säkra maten är skyddet av den biologiska mångfalden och framför allt de agro-genetiska resurserna globalt. Plantor och djur med virus i sin arvsmassa är ofta ett resultat av växtförädling och avel som endast sett till den ökade avkastningen, på bekostnad av djurhälsa och hygien. Vi misstänker att höns på grund av avancerad avel med största sannolikhet lider av kronisk smärta. Att Sverige inte fick behålla förbudet mot avel med rasen belgisk blå är oacceptabelt. Avelns syfte har i många fall varit att få fram ett snabbväxande djur som äter så lite foder som möjligt. I framtiden kan genteknik och särskilt kloning också leda till oförutsedda hygienproblem som snabbt kan få stor spridning eftersom en enda tjur, galt eller tupp kan få mycket spridd avkomma genom insemination i en rad länder. Här behövs framåtblickande lagstiftning som begränsar genetiskt betingad smittospridning för att verkligen möjliggöra den förbättring av våra livsmedel som svenska konsumenter menar att vi har all rätt att kräva.
Med vänlig hälsning
| | |
| Bengt Ingerstam |
|
| ordförande |
Martin Frid |
|
sakkunnig |
