Det finns många rapporter som visar ett samband mellan margarin eller fleromättat fett och olika cancerformer, t ex cancer i bröst, prostata, njure, bukspottskörtel och ändtarm.
	Utgången av cancersjukdom förvärras av margarin.
	Immunförsvaret, som hjälper oss att bekämpa cancer, sätts ned av fleromättade fetter.
	Immunosuppressionen märks på så sätt att intag av fleromättade fetter gör att transplanterade njurar inte stöts av så lätt.
	En speciell nedsättning av hudens immunförsvar sker genom solens UV-strålning, s k fotoimmunosuppression. Smör kan upphäva detta, till skillnad från fleromättat fett och margarin.
	Fotoimmunosuppressionen sätts i samband med hudcancer och andra sjukdomstillstånd i huden.
	Det finns misstankar att olika kemikalier inom margarinindustrin samt föroreningar i oljorna ger upphov till cancer hos de anställda.
	Man måste ha en rimlig mekanism som kan förklara orsaken till att intag av ett särskilt fett har samband med cancerförekomst.
	Det är inte så att fett i sig är cancerframkallande, utan här diskuteras i stället fettets innehåll av kemikalierester efter processerna i fettindustrin samt miljögifter. Men även borttagandet och frånvaron av viktiga näringsämnen och antioxidanter i processade fetter, samt s k konjugerade linolsyror (CLA), är möjliga orsaker till sambandet med cancer.

Det finns tyvärr många medicinska forskningsrapporter som visar att det hos människor eller försöksdjur finns ett samband mellan konsumtion av margarin och cancer, eller fleromättade fetter och cancer. Många margariner innehåller förhållandevis mycket fleromättat fett. Hur dessa rapporter skall värderas diskuteras nedan.

Bröstcancer
Trichopoulou m fl (1995) har visat att intag av margariner har ett samband med ökad risk för bröstcancer. Däremot har intag av olivolja samband med minskad risk för bröstcancer.
(Se bilaga 1)

Wolk m fl (1998) har visat ett samband mellan konsumtion av fleromättat fett och bröstcancer. Däremot finns ett negativt samband mellan enkelomättat fett och bröstcancer.
(I olivolja finns det gott om enkelomättat fett) (Se bilaga 2)

La Vecchia m fl (1995) visar samband mellan margarinkonsumtion och risk för bröstcancer, samt omvänd risk när det gäller olivolja och bröstcancer. (Se bilaga 3)

Prostatacancer
Tzonou m fl (1999) visade att konsumtion av fleromättat fett har samband med ökad risk för prostatacancer, medan olivolja har samband med minskad risk liksom antioxidanten vitamin E. Margarin var också förenat med ökad risk, men utan signifikans. (Se bilaga 4)

Cancer i njuren
Talamini m fl (1990) visade ett samband mellan margarin och cancer i njurvävnad, medan en rad andra möjliga faktorer saknade samband. (Se bilaga 5)

Cancer i bukspottkörtel
Norell m fl (1986) visade ett samband mellan margarin och cancer i bukspottskörteln. (Se bilaga 6)

Cancer i ändtarmen
Malave m fl (1992) visade samband mellan död i cancer och konsumtion av margarin, och nämner fleromättat fett som möjlig orsak. (Se bilaga 7)

Utgången av cancersjukdom förvärras av margarin
Yanagi m fl (1984) lät alstra cancer i levern på tre grupper möss med hjälp av en cancerframkallande kemikalie. Den grupp som åt margarin hade signifikant lägre överlevnad än de två andra grupperna. Den andra gruppen åt samma olja som margarinet var gjort av, men utan kemiska processer medan den tredje åt stärkelse. Det fanns också en signifikant högre bildning av levertumörer typ 2 i margaringruppen. (Se bilaga 8).

Yanagi m fl (1994) lät alstra cancer i brösten på råttor med hjälp av en cancerframkallande kemikalie. Margarinkonsumtion förvärrade situationen både när det gäller antalet nya fall och antal tumörer. (Se bilaga 9)

Nedsatt immunförsvar
Immunförsvaret har en viktig roll när det gäller att hindra att cancer utvecklas. I samband med njurtransplantationer har man visat att nya tumörer kan uppstå. Det anses bero på att man vill trycka ned immunförsvaret med hjälp av vissa medikamenter för att hindra avstötning av den nya njuren. Men samtidigt minskar motståndskraften mot cancer.

McHugh m fl (1977) visade att en transplanterad njure inte stöts bort i samma omfattning hos grupp patienter som åt fleromättat fett jämfört med en grupp som inte gjorde det. Detta sätts i samband med att fleromättade fetter anses sätta ned immunförsvaret. (Se bilaga 10)

Hucancer, vårtor, rynkor och åldrande hud
Meunier L m fl (1998), Bilaga 12,
Leigh IM m fl (1995), Bilaga 13
Reeve VE m fl (1996), Bilaga 14
Reeve VE m fl (1996) Bilaga 15
Cope RB m fl (1996) Bilaga 16

De senaste åren har det framkommit i flera studier att hudcancer och andra sjukdomstillstånd i huden har samband med nedsatt immunförsvar där. Man har sett att de preparat som man ger till transplanterade patienter för att sätta ned immunförsvaret för att inte njuren skall stötas bort, samtidigt ger ökad risk för dessa sjukdomstillstånd i huden. Immunförsvaret i huden kan sättas ned av UV-strålning och kallas då fotoimmunosuppression.

Smör skyddar mot fotoimmunosuppression i jämförelse med margarin och fleromättat fett i solrosolja. Vid ett försök med möss hade smör förmågan att nästan fullständigt upphäva fotoimmunosuppressionen.

Cancer hos anställda inom olje- och margarinindustrin
Det finns misstankar att kemikalier i oljorna eller i arbetsmiljön kan orsaka cancer hos de anställda.

I tidningen Arbetsmiljö Nr 8/9, 16 aug 1993, redovisas ett fall där en manlig anställd vid Karlshamns AB arbetade med en tillverkning av specialfetter som bl a används i choklad. Processen byggde då på lösningsmedlet 2-nitropropan som är på cancerlistan. Ett barn avlades under denna tid och fick lymfcancer (Hodgkins sjukdom) - ovanlig hos barn.

Expertis ansåg att det var "teoretiskt möjligt att sädescellerna skadats och förorsakat barnets cancer". Denna typ av ärenden är dock svåra att föra i bevis. (Efter EU inträdet har industrin bytt ut 2-nitropropan mot extraktionsbensin (hexan).

I DN den 10 okt 1993 redovisas ett fall där en kvinna som provsmakade oljor hos Karlshamns AB fick cancer i strupen. I artikeln konstateras att vissa nickelföreningar är cancerframkallande samt att industribensin kan innehålla små mängder bensen. En cancerframkallande nickelförening som observerats inom den petrokemiska industrin är nickelkarbonyl och som där har ett mycket skärpt hygieniskt gränsvärde. Ämnet bildas när nickel används som katalysator i en process som liknar härdningen. Bildas nickelkarbonyl också i härdningsreaktorn?

Strupcancer sätts annars i samband med rökning och alkohol, vilket kvinnan inte använde. I tobaksrök finns de cancerframkallande ämnena PAH. Dessa miljögifter har också påvisats i matoljor och margariner. I vissa oljor, som utvinns över öppen eld, har man mätt upp mycket höga PAH-halter. Även i detta fall var det svårt att med säkerhet knyta cancern till kvinnans arbete.

Att värdera forskningsresultat
När vi värderar forskningsresultat finns det några olika saker man bör tänka på. Flera av de rapporter som redovisas i detta avsnitt är s k epidemiologiska studier. Det innebär att man i en större grupp människor försöker se samband mellan sjukdom och olika former av aktivitet, arbete, födointag etc. Man jämför en grupp exponerade människor med en icke exponerad grupp. Även om man ser ett samband mellan exponering och effekt är det inte säkert att detta är verkligt. Om man till exempel ser ett samband mellan innehav av cigarettändare och lungcancer betyder inte detta att tändarna orsakar cancer, men däremot att rökning orsakar cancer. Många icke beaktade faktorer kan spela in. Dessa kallas "confounding factors".

Man skulle t ex kunna anföra att fördelarna med olivolja i Medelhavskosten i själva verket har att göra med intaget av frukt och grönsaker. Olivolja används ofta tillsammans med grönsaker.

Om man hittar en skillnad i sjuklighet/effekt mellan två grupper mäts denna som en form av riskförhållande RR eller OR. Om förhållandet är 1 innebär detta att det inte finns någon skillnad mellan grupperna. Om detta ligger under 1 så kan man se en minskad risk för den exponerade gruppen - exponeringen minskar risken. Om den är större än 1 ökar risken. Ju större avvikelsen är, desto tydligare är resultatet. Resultat nära 1 bör tolkas försiktigt. Sambanden måste vara signifikanta (statistiskt säkerställda), men även ett icke signifikant samband kan vara av intresse i ett större sammanhang.

Här skall nämnas att det ibland förekommer att sammanfattningen inte helt sammanfaller med den fullständiga rapporten.

Vid djurexperiment är det lättare att hålla de olika gruppernas betingelser konstanta och resultatet kan vara säkrare. Men det uppstår problem när man skall översätta resultat från djurförsök till människan.

Även om vi kan se ett samband, måste man också kunna visa på en mekanism som kan förklara detta samband. Samband mellan tobaksrökning och lungcancer kan exempelvis förklaras med bl a cancerframkallande PAH i cigarettröken.

På samma sätt kan olivoljans fördelar förklaras med frånvaron av fleromättade fetter. Av detta skäl redovisas flera sådana möjliga mekanismer när det gäller margarin och cancer.

Det skall också nämnas att i floran av forskningsrapporter finns i regel både de som stöder och säger emot en hypotes. När tobaksindustrin blir ifrågasatt försöker man hitta rapporter som inte kan påvisa samband mellan rökning och ohälsa. På samma sätt kommer margarinindustrin och dess talesmän att hålla fram rapporter som passar dem, eller "hitta fel" på eller förklena studier som pekar på samband mellan margariner och ohälsa.

De flesta samband mellan ett livsmedel och hälsa/sjukdom kan ifrågasättas av den som har ett sådant syfte. Men å andra sidan har vi alla - både experter och vanliga medborgare - privilegiet att avgöra rimligheten i forskningsresultat. Detta gäller enligt min mening i synnerhet synen på matfetter, där affärsintressen och forskning alltför länge gått hand i hand.

Varför kan margariner vara cancerframkallande?
Det finns flera olika möjliga orsaker till att intag av margariner har samband med cancer.

Det är sannolikt inte fettet i sig som är cancerframkallande eller mutagent. Det är troligen i stället andra faktorer knutna till föroreningar, framställningsprocesser eller borttagande av skyddande ämnen som är orsaken. Sannolikt är det dessa orsaker sammantagna som skall räknas.

PAH
I margariner och matoljor har Livsmedelsverket funnit en typ av miljögifter som kallas polyaromatiska kolväten eller PAH. I denna grupp hittar vi några av de mest cancerframkallande ämnen man känner. Farligheten kan beskrivas genom följande:

"Cirka 3 mikrogram dibenso(a,h)pyren (en mycket liten dos av PAH - författarens anmärkning) injicerades i bukhålan på en grupp (80 st) nyfödda möss. Denna dos var tillräcklig för att ge nära 100 % av de möss som överlevt ett år (40 st) en eller flera lungtumörer." (Ur boken "Kemiska Hälsorisker", Liber 1983).

När Yanagi m fl (1994) undersökte margarinets påverkan på utvecklingen av tumörer i brösten på råttor enligt ovan, var det just ett PAH man använde, 7,12-dimetylbenz(a)antracen.

Ett annat av alla PAH är bens(a)pyren som är ett väldokumenterat och mycket kraftigt cancerframkallande ämne. PAH kan bildas av organiska ämnen vid förbränning och vid högre temperaturer.

Livsmedelsverket har behandlat PAH och tillhörande cancerrisker i en publikation hos Naturvårdsverket "Livsmedelstoxikologiska aspekter på rötslam i jordbruket" (SNV Rapport 3623, sid 48 - 49). Där framgår att margarin och matoljor vid denna uppmätning hade de högsta halterna av bensapyren och andra PAH av de redovisade baslivsmedlen (cerealier, bladgrönsaker, andra grönsaker, rotfrukter och frukt). Vidare står margariner och matoljor för ca 16 procent av vårt intag av PAH.

Livsmedelsverket anger också att totala intaget av PAH leder till "en ökning av antalet cancerfall med mellan 1,5 till 10 per miljon exponerade individer under en livstid."

Man säger vidare att "både intaget från kosten och via lungorna kan var för sig utgöra en risk för tumörer som överstiger den vanligtvis tolererade 1 x 10 (upphöjt till minus 6)-nivån."

Forskaren Santodonato har räknat fram ett "Tolerabelt Dagligt Intag" (TDI) för bensapyren. Livsmedelsverket anger då att "de intagsberäkningar som gjorts av Santodonato et al (1980) skulle innebära ett överskridande med 3-34 gånger för kostintaget och tillsammans med luft, vatten och tobak 12 - 44 gånger."

Vi kan nu konstatera att av de cancerfall som uppstår i samhället p g a PAH i livsmedel, står bidraget från margariner och matoljor för vart sjätte cancerfall.

En del av PAH-föroreningarna finns redan i matoljorna när de kommer till industrin. Men enligt forskaren Biernoth och Rost ("Vorkommen polycyclischer aromatischer Kohlenwasser stoffe in Speiseölen und deren Enternung", Arch. Hyg. 152/3 68, 238 - 250) tycks halten av vissa PAH dessutom öka under raffineringsprocessen i margarinindustrin, som ju innehåller moment av kraftig upphettning - upp till 230 grader Celsius - och t o m högre. Det är högmolekylära PAH - just den grupp som har den kraftigaste cancerogena effekterna - som tycks öka vid raffineringen.

Förutom sin rent cancerframkallande förmåga har också flera PAH visat sig kunna sätta ned immunförsvaret, vilket även detta kan medverka till uppkomst av tumörer.

Det finns inga gränsvärden för PAH eller bensapyren i livsmedel. Halterna i margariner kan i princip vara hur höga som helst, då ingen myndighet kontrollerar detta. I arbetslivet däremot har bensapyren det mest skärpta gränsvärdet av alla i gränsvärdeslistan.

Det finns dock ett särskilt gränsvärde för bensapyren i de livsmedel där man tillsatt rökarom. Detta ligger vid 0,01 mikrogram/kg, vilket säger en del om ämnets farlighet. Svenska margariner innehåller enligt Livsmedelverket ca 0,3 mikrogram/kg bensapyren, dvs ca 30 ggr högre än gränsvärdet. Margarin borde inte få saluföras om detta gränsvärde gällde också för andra livsmedel.

Fleromättade fetter
Att fleromättade fetter kan orsaka skada i olika sammanhang, inte bara cancer, beror på deras dubbelbindningar som gör dem instabila. Man talar om bildning av epoxider och peroxider. De cancerframkallande egenskaperna anses bero på bildning av fria radikaler, se nedan.

Cancerframkallande lösningsmedel
De fetter som används i margariner kommer delvis från inhemska källor och delvis från en svåröverblickbar internationell marknad. Inom margarin och fettindustrin används lösningsmedel i olika sammanhang, t ex vid extraktion av oljor ur frön eller vid s k fraktionering av fetter. Vidare innefattar industriell framställning av sojaprodukter normalt användning av lösningsmedel.

I Sverige används i huvudsak extraktionsbensin (hexan) i dessa sammanhang, men internationellt finns en rad andra lösningsmedel i processerna. Enl en inventering gjord av "Codex Alimentarius Commission" används även cancerframkallande lösningsmedel som exempelvis: trikloretylen och metylenklorid. Lösningsmedlet 2-nitropropan (på cancerlistan) kan också förekomma, men i Sverige avbröts denna användning när vi gick med i EU.

Då både färdiga produkter och råvaror ingår i en icke överblickbar internationell handel, kan man på förhand inte veta vilka kemikalier som finns i margariner och matoljor på butikshyllorna.

Ett anmärkningsvärt förhållande är att matoljor får fraktas i båttankar som tidigare fraktat kemikalier. En lista med "Accepable Previous Cargos" anger ett hundratal kemikalier och lösningsmedel som sedan kan finnas som föroreningar i matfettet.

Livsmedelsverket har uppmätt förhållandevis höga halter av lösningsmedlet hexan i margarinerna "Milda" och "Nytta/Becel" från tillverkaren Van den Bergh Foods AB.

Transfettsyror
Vissa av våra svenska margariner innehåller härdade fetter, dvs transfetter.

Den amerikanska forskaren Mary G Enig har givit ut boken "Trans fatty acids in the food supply: A comprehensive report covering 60 years of research." (Enig 1995).

Enig m fl visade 1978 ett samband mellan fettintag och ökat dödlighet i cancer. Hon kunde identifiera ett samband med intaget av transfetter. Enig har också identifierat en mekanism för detta 1984. Andra har bekräftat denna mekanism. (Hogan o Shamsuddin 1984, Ostlund o Lindqvist 1985 och Ponder o Green 1985).

Riskabel obalans mellan fria radikaler
och antioxidanter i margariner
Fria radikaler kan bildas av exempelvis fleromättat fett. Fria radikaler kan ställa till stor skada i cellen och t ex ge upphov till cancer. De oxiderar fetter så att de härsknar under en form av kedjereaktion. Men antioxidanter skyddar mot fria radikalernas skador. Därför är det viktigt att fetter och i synnerhet fleromättade fetter får behålla sina naturliga antioxidanter.

De mest kända är tokoferoler (Vitamin E), som tyvärr reduceras i margarinframställningens processer, i synnerhet vid extraktion med lösningsmedel. Andra viktiga antioxidanter som tas bort är vissa karotenoider och tokotrienoler.

I en levande cell sker en fullt normal oxidation under kontrollerade former, och där är det också viktigt att exempelvis vitamin E finns närvarande. Att minska innehållet av antioxidanter i matfett kan på sätt och vis ses som en planerad åtgärd som tyvärr sannolikt gör det svårare för oss att hålla oss friska och inte drabbas av cancer och andra sjukdomar. Här avses alla sjukdomar som kan relateras till fria radikaler, oavsett om det är fleromättat fett eller andra förhållanden som givit upphov till dessa.

Frånvaro av CLA (Conjugated Linoleic Acid
- Konjugerade linolsyror) i margariner
De senaste åren har det riktats stort intresse mot CLA. Denna unika fettsyra har visat sig ha anticancerogena effekter. (Se bilaga 11). Den bildas i magen hos idisslande djur som kor, får m fl och finns exklusivt i animaliskt fett. Andra unika animaliska fetter kan omvandlas till CLA i vår kropp. Mjölk och smör är viktiga leverantörer av denna typ av fetter.

Kemisk förändring av viktiga näringsämnen
Två kemiska processer i margarinindustrin är särskilt brutala mot de viktiga näringsämnena i fetterna. Det gäller dels härdningen (förändring av molekylerna med hjälp av katalytiska nickelspån) och dels omestringen (förändring av molekylerna med den oerhört reaktiva kemikalien natriummetylat). Hur förändras samtidigt t ex de fosfolipider, karotenoider, tokoferoler som finns i fetterna? Ökar risken för att cancer skall uppstå? Uppgifter om detta tycks saknas i litteraturen. Livsmedelsverket har tillskrivits i just detta ärende, men har inte svarat på frågorna.

Copyright
Sveriges Konsumenter i Samverkan
Box 88
577 22 Hultsfred
e-post: skis-h(at)konsumentsamverkan.se
hemsida: www.konsumentsamverkan.se