Sammanfattning:

	Många vetenskapliga rapporter visar samband - bl a hos barn - mellan konsumtion av margarin eller fleromättade fetter och allergiska reaktioner. Även intag av transfetter har samband med allergiska reaktioner. Också de som arbetar i margarinindustrin kan drabbas.
	Fleromättade fetter sätter ned immunförsvaret och nytransplanterade njurar stöts inte bort lika lätt om patienten intar detta fett.
	Olika sjukdomstillstånd i huden, bl a hudcancer, kan relateras till en typ av nedsatt immunförsvar där, som beror på UV-strålning, s k fotoimmunosuppression. Smör, till skillnad från margarin, upphäver fotoimmunosuppression.
	I smörfett finns konjugerade linolsyror (CLA). Dessa har i många rapporter visat sig ha gynnsamma effekter på vår hälsa. CLA förbättrar vårt immunförsvar.
	Folkhälsokommittén i Västra Götaland har visat att i den grupp bland elever i årskurs 9 som åt margarin, var allergier vanligare än i den grupp som åt smör.
	Margarin och industritillverkade matoljor förorenas högst sannolikt med ett stort antal kemikalier, av vilka de allra flesta inte är godkända. Ingen myndighet ingriper eller mäter upp resthalterna. Detta kan vara orsaken till sambanden mellan industritillverkade fetter och allergier.

Några forskningsrapporter
Här redovisas några undersökningar som visar ett samband mellan intag av margarin och allergi/astma.

Bolte m fl (2001) har nyligen visat ett samband mellan margarin och allergisk känslighet samt snuva hos pojkar. Man antar att vissa fleromättade fetter kan stimulera produktion av antikropparna IgE. (Bilaga 1)

Black m fl (1997) diskuterar sambandet mellan en ökning av astma, eksem samt allergisk astma i västvärlden och ökat intag av fleromättade fetter - som finns i vegetabiliska fetter i högre utsträckning än i animaliska fetter. (Bilaga 2).

Porras m fl (1985) har visat att sojaingredienser i margarin också innehåller sojaproteiner, som är kända orsaker till allergiska reaktioner. (Bilaga 3).

Stephan K Weiland m fl (1999) har visat att intag av transfetter (härdade fetter) har samband med förekomst av astma, allergisk snuva och atopiskt eksem. Sambandet blev starkare när konsumtionen av härdade fetter skedde med livsmedel som hade högre andel av dessa. Hos barn har förhöjda nivåer av transfetter i blodplasman varit förenat med samma förändringar av fettsyrekompositionen i plasmalipiderna som hos personer med atopiska sjukdomar. (Bilaga 4)

Zitouni m fl (2000) har visat att halten av proteiner i solrosolja minskar under processerna i matfettsindustrin, men är påvisbara i den färdiga oljan. Det s k 67-kd proteinet, som visats vara allergiframkallande, kan påvisas i den färdiga oljan. (Bilaga 5)

Lada-Jagas (1977) har visat att de som arbetar i margarinindustrin i härdningsavdelningen och packningen löper större risk att utveckla nickel- och kromallergi. Nickel används vid härdningen av de fetter som finns i vissa svenska margariner och små rester av nickel finns i produkterna. (Bilaga 6)

McHugh m fl (1977) visade att immunförsvaret påverkas av fleromättade fetter, som finns i förhållandevis högre halter i margariner. En transplanterad njure stöts inte bort i samma omfattning hos en grupp patienter som åt fleromättat fett jämfört med en grupp som inte gjorde det. Detta sätts alltså i samband med att fleromättade fetter anses sätta ned immunförsvaret. (Bilaga 7)

Flera forskare har undersökt hur immunförsvaret i huden påverkas av intag av fett. (Bl a Meunier L m fl (1998), Leigh IM m fl (1995), Reeve VE m fl (1996), Cope RB m fl (1996).

Det har framkommit att olika sjukdomstillstånd i huden, bl a hudcancer, har samband med nedsatt immunförsvar där. Man har sett att de preparat som man ger till transplanterade patienter för att sätta ned immunförsvaret så att inte njuren skall stötas bort, samtidigt ger ökad risk för olika sjukdomstillstånd i huden. Immunförsvaret i huden kan sättas ned av UV-strålning och kallas då fotoimmunosuppression.
Smör skyddar mot fotoimmunosuppression i jämförelse med margarin och fleromättat fett i solrosolja. Vid ett försök med möss hade smör förmågan att nästan fullständigt upphäva fotoimmunosuppressionen. (Se bilaga 8)

Cook M. E. m fl har (enligt Science News 159, March 3, 2001) visat att CLA (konjugerade linolsyror) förbättrar immunförsvaret i olika djurförsök. Det gäller exempelvis vita blodkroppar som bekämpar infektioner. Men även allergier hos marsvin kunde behandlas med CLA i kosten. Denna substans kunde även dämpa aktiviteten hos cyklooxygenas-2, ett enzym som startar många typer av inflammationer. (Se bilaga 9).

CLA finns i smör och andra animaliska fetter som byggs upp hos idisslare. En av de världsledande fettforskarna, David Kritchevsky, säger ”Eftersom CLA bara finns i animaliskt fett, visar detta att gud har sinne för humor”, med tanke på att vi enligt experternas tidigare kostrekommendationer borde undvika animaliska fetter.

Västra Götaland, Folkhälsokommittén (2001): "Preliminär rapport, Allooo-studien, Allergistudie i åk 9 maj 2001, nr 3” visar att i den grupp skolbarn som åt margarin var förekomsten av allergier större än hos den som åt smör. (Se fig. nedan). Det gäller en stor studie med 139 skolor i Västra Götaland.

Eftersom allergiska reaktioner kan ske vid mycket små doser, kan också ”mycket låga nivåer” av en kemikalie i livsmedlet få betydelse för känsliga personer. Av detta skäl skall inte ”små” kemikalierester - avsiktligt inblandade - tolereras i våra livsmedel.

Här skall fyra typer av kemikalier redovisas.
De som används i margarin och oljeindustrins kemiska processer. (Se bilaga 10).
De som förorenar oljor och fetter vid frakt i båtars kemikalietankar. (Se bilaga 11).
De som finns som miljöförorening i oljor och fetter. (Se bilaga 12).
De som sätts till som ”tillsatser”. (Se bilaga 13).

Bilagorna>>