I tidsskriften "Organohalogen Compounds" Vol 40 (1999), sid 383 - 386, finns en rapport som redovisar innehållet av bromerade flamskyddsmedel i
svenskt slam. Rapporten heter "Brominated flame retardants in sediments from European estuaries, the Baltic Sea and in Sewage Sludge" (Ulla Sellström et al).
    
- Halten i slam ligger idag ungefär 10 ggr högre än i svenska mätningar
redovisade 1992 och 1995. Halten ligger ungefär 40 ggr högre än i tyska prover redovisade 1992. 

- Sammanlagda halten uppmätta bromerade flamskyddsmedel i slam från
exempelvis reningsverket i Bromma ligger vid ca 500 ng/g ts =  0,5 mg/kg
ts.

Min kommentar:

På kort tid nås vi av beskedet att avloppsslam innehåller riskabla ämnen i höga halter, ämnen som inte mäts upp eller redovisas för livsmedelsproducenter, konsumenter eller jordbrukare. För några månader sedan gällde det en rad riskabla metaller, t ex silver och platina. Allt detta visar på grundläggande och oacceptabla brister i den s k slamöverenskommelsen.

De höga halterna av bromerade flamskyddsmedel är uppseendeväckande och
väcker oro. Om allt svenskt slam skulle innehålla 0,5 mg av dessa ämnen per
kg ts, skulle det svenska slamberget årligen innehålla ca 125 kg bromerade
flamskyddsmedel. Om nu 40 % av slammet går ut till odlingsmarken och
livsmedelsproduktionen, är det frågan om ca 50 kg som hamnar där årligen.
Dessa 50 kg måtte vara det enskilt största utsläppet av bromerade flamskyddsmedel till den yttre miljön i Sverige. Vilket utsläpp är större?
Utsläppet till odlingsmarken kan dessbättre avbrytas om slamspridningen
upphör.

Det finns inget bindande gränsvärde för bromerade flamskyddsmedel, varken
för slam eller livsmedel. Halterna kan i princip vara hur höga som helst. I detta fall är halten av bromerade flamskyddsmedel i slammet betydligt högre än halten av det ökända miljögiftet PCB. Båda dessa substanser antas ha liknande toxiska egenskaper. Man har visat att även mycket låga intag av PCB hos gravida kvinnor ökar risken för att barnen senare skall drabbas av bestående störningar i hjärnfunktionen, motoriken, inlärning etc. I standardverket om PCB, "Risk Assessment of Polychlorinated Biphenyls" (Nord 1992:26), anges på sidan 77 en lägsta effektnivå för mammans intag vid 0,014 mikrogram PCB per kilo kroppsvikt och dag för ovanstående skador. Detta motsvarar ett intag på ca 0,3 mg per år per person. Antag att denna effektnivå också tillämpas för bromerade flamskyddsmedel. Då ser man att de 50 kilona som sprids till livsmedelsproduktionen med slammet under ett år - om de rent teoretiskt fördelas till hela vår befolkning - kommer att räcka till ett intag som överskrider denna effektnivå i 20 år.
             
Bromerade flamskyddsmedel kommer till livsmedlen från slammet på flera sätt. Dels kommer de till våra husdjur om de betar på tidigare slamspridd mark. En spannmålsgård kan efter ägarbyte starta upp animalieproduktion. En ko kan få i sig ca 2 kilo jord per dygn (enl Livsmedelsverket). Det mesta kommer sannolikt till djuren med fodret. Man har visat med hjälp av molekyler märkta med kol-14-atomer, att miljögifter i jorden avdunstar och sätter sig på bladytornas vaxskikt ovan jord. En del av de miljögifter som sprids med slammet avdunstar således till poolen av miljögifter i lufthavet. Denna pool matas ständigt på från olika inhemska och utländska källor, t ex slam som sprids i Sverige och i andra länder.

Avdunstningen från åkermarken påskyndas om man vänder, harvar och
bearbetar jorden. Därefter sätter sig ämnena på bladytorna, både på gårdar där man sprider slam och där man inte gör det. Man skall därför inte bli
förvånad om Krav-märkta livsmedel också innehåller bromerade
flamskyddsmedel. Man skall inte heller bli förvånad om mejeriprodukter är
förorenade, även om slammet inte sprids på mjölkgården, utan hos grannen som producerar foderspannmål.
 
Att foderspannmålen tycks vara en viktig transportör av miljögifter till animaliska livsmedel styrks av att höns och kycklingar, som i huvudsak äter spannmål och finns inomhus, har ungefär samma halter av miljögifter i sitt fett som djur som går ute och betar. Man har också påvisat PCB vid analyser av kornplantor. Men även andra komponenter i fodret kan innehålla främmande ämnen.
    
Slutligen kan vissa växter ta upp denna typ av miljögifter från jorden via rötterna. Det gäller exempelvis zucchini men också morötter.

Låt nu detta dessa analyser bli en uppmaning till hela livsmedelssektorn och jordbruket att inte med avsikt blanda in bromerade flamskyddsmedel i
livsmedelsproduktionen. Halten har inte bara ökat kraftigt i slammet. Forskarna räknar också med att halten i bröstmjölk fördubblas vart femte år.
   
Erfarenheterna från Belgien visar att konsumenterna inte längre accepterar att avfallsprodukter får förorena livsmedlen eller fodret för animalieproduktionen. Den producent som inte vill hörsamma detta tar stora ekonomiska risker.
 

Gunnar Lindgren, Pl 1363, 446 00  Älvängen, Sweden
Tel/fax 0303/745155, mobil 070-567 90 54
e-mail: gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com