Konsumenter i samverkan

Logo





Kampanj: Avloppsslam



Slam, kadmium och njurskador




Sammanfattning:


Industrisamhället har nått fram till en situation där njurfunktionen nu börjar skadas hos normalbefolkningen. Det finns inte längre någon marginal kvar, den har överskridits. Det beror på att kadmiumhalten i våra livsmedel successivt har ökat under nittonhundratalet.
Man har nyligen publicerat flera rapporter som understryker lägets allvar. Där framgår att en ökning av kadmiumintaget hos vår befolkningen med ett kilo, väntas orsaka 2.200 nya fall av njurstörningar.
En stor del av den kadmium som tillförs åkermarken och livsmedlen kommer från fosforgödsel. Stallgödsel bidrar dock inte till ökningen, eftersom dess kadmium kommer från åkern och går i kretslopp.
Av de andra gödselmedlen är slam det i särklass mest förorenade, ca 25 ggr mer förorenat av kadmium än bra konstgödsel. Ca 95 procent av denna kadmium kommer inte från kretsloppet (dvs livsmedel från jordbruket).
Slamspridningens gränsvärden medger att slam som är upp till 30 ggr mer förorenade än bra konstgödsel kan användas. Dvs med dessa gränsvärden godtas ett stort antal fall av nya njurskador.
Om det svenska slammet skulle spridas, kommer tillförseln av kadmium till den relativt lilla del av arealen som tar emot slam att vara ca 5 ggr större än tillförseln till hela den övriga arealen, om denna gödslas med ren konstgödsel.

I detta arbete redovisas beräkningar, som visar att slamanvändning i jordbruket orsakar ytterligare ca 2.000 njurskador i samhället. Dessa kan undvikas om vi i stället använder ren konstgödsel, vilket är både praktiskt och ekonomiskt fullt möjligt.
Det finns invändningar mot användning av konstgödsel i jordbruket. Men mot bakgrund av kadmiumfrågan och ett stort antal njurskador, skall vi tills vidare välja det minst dåliga alternativet, dvs ren konstgödsel. Först när urin och avföring kan källsepareras från kadmium och annat flytande avfall, kan människans näringsämnen återföras till jordbruket. Detta arbete måste påskyndas.
Vidare visas att de beräkningsmetoder för kadmiumbalans, som figurerar i svensk jordbruksforskning, är felaktiga beroende på ett tankefel. En konsekvens av detta är att vi i värsta fall årligen ökar arealens kadmiuminnehåll med ca 2.000 kilo nytt kadmium, i tron att vi bibehåller balans.

_____________________________________________
Gunnar Lindgren civ.ing, Pl 1363, 446 00 Älvängen. Tel /fax 0303-45155 el 070 5679054
e-mail: gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com         Älvängen 1998.04.25

1. Inledning


Ett ytterligare kilo kadmium i den svenska maten ger 2.200 fler skadade njurpar "Grundat på skattningar i en nyligen genomförd hälsostudie, beräknas det att varje kg ökning av intaget av kadmium med födan från nuvarande genomsnittliga nivå i Sverige, skulle öka antalet fall av nedsatt njurfunktion med ca 2.200 fall."
Flera rapporter om kadmium och dess faror har nyligen publicerats och den bild som träder fram är mycket oroande och kräver omedelbara och långtgående åtgärder i det svenska samhället.
Den svenska forskaren Lars Friberg varnade redan 1950 för att exponering för kadmium kunde leda till stora hälsoproblem i industrisamhället. Det gällde främst insikten att njurfunktionen snart kunde skadas, då alltmer kadmium lagras upp i normalbefolkningens njurar. I den nya rapporten "Health effects of cadmium exposure - a review of the literature and a risk estimate" av fem ledande svenska forskare, bekräftas att vi är framme vid en situation där vi nu leder våra medmänniskor och främst de ofödda in i njursjukdom. Man relaterar en rad forskningsrön och redovisar hur njurskador nu har mätts upp i Japan, Belgien, Kina och Tyskland. Man poängterar att njurskadorna kan uppträda vid långt lägre kadmiumnivåer i njurarna än man tidigare trodde.
Men det är inte bara njurskador som kan orsakas av kadmium. Man diskuterar och redovisar forskningsrön när det gäller benskörhet, lungcancer, prostatacancer, bröstcancer, testikelcancer och cancer i urinblåsa. Vidare redovisas samband med hjärt och kärlsjukdom, fortplantning samt utvecklingsstörningar. Tillsamman taget kan man se ett samband mellan kadmium och medellivslängden. Det är dock njurskadorna som bedöms som mest allvarliga. Forskarna pekar ur riskgrupperna i samhället och uppskattar hur många människor som finns i varje; kvinnor och flickor med järnbrist (1.000.000 personer), rökande kvinnor och flickor med järnbrist (250.000 personer), de särskilt känsliga (? personer), rökare (2.200.000 personer) m fl.i
Det genomsnittliga intaget av kadmium med födan är ca 15 mikrogram per person och dygn eller ca 50 kg per år för hela befolkningen. Redan denna nivå beräknas idag orsaka minst ca 20.000 fall av njurskada i Sverige. Om intaget skulle fördubblas till 30 mikrogram per dygn, väntas antalet njurskador öka med 100.000 nya fall, dvs en femfaldig ökning. Det är från dessa data som man kan beräkna att ett ytterligare kilo kadmium i befolkningens livsmedel ger upphov till en ökning av antalet njurskador med ca 2.200 nya fall. Forskarna redovisar också dagens kostnader för olika behandlingar. All dialys och alla njurtransplantationer kostar mellan 980 till 3.300 miljoner kronor per år i Sverige.



2. Intag av kadmium


De viktigaste källorna för vårt kadmiumintag är tyvärr de vanliga baslivsmedlen. Ca 40% kommer som spannmål och ca 40% kommer med potatis. Resten av intaget är uppdelat på en rad små poster. Vissa enskilda livsmedel kan vara kraftigt förorenade, t ex njure av rådjur, älg, lamm, nöt, gris, lever från krabba och räkor samt lever från rådjur, älg, ren, rådjur och höns. Vidare är blå men inte vita vallmofrön förorenade, liksom linfrö, solrosfrön, kli, mörk choklad och musslor. Vissa prover av morot och sockerbeta har visat överraskande höga halter. Det finns morötter som har kadmiumhalter upp till 0,87 mg/kg (torrvikt)iii, vilka inte borde konsumeras. Det är i samma storleksordning som kadmiumhalter i njure, lever och vissa champinjoner. Dessa livsmedel omfattas av intagsbegränsningar.
Det är sannolikt odling i försurade jordar som ger upphov till de höga halterna i exempelvis morötter.
För högkonsumenter av särskilt förorenade livsmedel kan bidraget bli betydande. Man har uppskattat att 10 procent av befolkningen har ett dubbelt så stort intag som genomsnittet och 2,5 procent ett tredubbelt. Detta beror bl a på särskilda kostvanor. Tobaksrökning, vilken dock är frivillig och kan undvikas, leder till ett extra och betydande påslag av kadmiumintaget. Kadmiumhalten i våra njurar har ökat flera gånger under det senaste århundradet och det finns inga tecken på att halten skall minska. Man har visat att kadmiumhalten i grisnjure har ökat med ca 2 procent per år mellan 1984 - 1992.ii



nästa sida