Konsumenter i Samverkan Logo
Kampanj: Avloppsslam


3. Oavbruten ökning av kadmium i vår odlingsmark

Innehållet av kadmium i höstvete anses ha fördubblats mellan 1918 - 1980 och halten i matjord har ökat med 33 procent under samma period.iii I själva verket fortsätter denna ökning nu som då, med ca 0,2 procent per år.
I princip kan man inte ta bort kadmium eller någon annan tungmetall från odlingsmarken om man en gång har tillför den. Det vi kan göra är att hålla kadmiumhalten oförändrad eller låta den öka.
Det som förs bort med dränvatten och som ytvatten är förhållandevis små mängder (ca 0,06g/hektar och år). Men framför allt ingår denna mängd i den s k geologiska cykeln. Ungefär samma lilla mängd kadmium som förs bort med vattnet tillförs samtidigt åkern genom vittringsprocesser i marken. De 2,500 ton jord som finns i matjordslagret per hektar överlämnar på detta sätt litet kadmium till vattnets kretslopp, men också andra metaller och fosfor blir tillgängliga på detta sätt.

Luftnedfall
Således är den mängd kadmium som lakas ut med nederbörden eller som förs bort från (och inte kommer tillbaka som gödsel eller skörderester) vår odlingsmark liten i förhållande till det som tillförs. Denna tillförsel kommer dels som luftnedfall och är i genomsnitt ca 0,3 gram per hektar och år. Minst i Norrland och mest i södra Sverige. Luftnedfallet är svårt att påverka, till skillnad från valet av gödsel.

Jordbrukskalk
En annan del kommer med jordbrukskalk som alltid är förorenad med små mängder kadmium. Man har uppskattat denna tillförsel till ca 0,02 gram per hektar och år för den svenska arealen.

Konstgödsel
Den råfosfat som används vid tillverkning av konstgödsel för jordbruket är förorenad med kadmium. Vissa kvaliteter har mycket låga halter, t ex råfosfat från Kolahalvön som innehåller endast 2 mg kadmium per kg fosfor. Denna råvara används vid tillverkningen av NPK från "Hydro Agri". Fyndigheterna är så stora att de skulle räcka i 7.500 år för dagens svenska behov av fosfor.
Andra mindre nogräknade importörer säljer dock fosforgödningsmedel med betydligt högre kadmiumhalter. Därför sker en onödig och ytterst oacceptabel upplagring av kadmium i vår åkermark och våra njurar genom denna affärsverksamhet, som omsätter betydande mängder förorenad fosfor. Detta missförhållande får till följd att medelvärdet för kadmium i konstgödsel i Sverige ligger vid ca 15 mg per kilo fosfor i stället för 2 mg/kg.
Det utvecklas nu metoder att ta bort kadmium även från förorenad råfosfat (s k dekadmiering) och snart kommer all konstgödsel från seriösa leverantörer att ha mycket låga kadmiumhalter.

Avloppsslam
Av alla gödselmedel har avloppsslammet de i särklass högsta kadmiumhalterna. Ett medeltal för det svenska slammet ligger vid ca 50 mg/kg fosfor (SCB 1997, Na 22 SM 9701), dvs ca 25 ggr högre än i bra konstgödsel. Man kan teoretiskt räkna ut att urin och avföring bara bidrar med ca 8 procent av kadmiuminnehållet i dagens slam, dvs ca 92 procent kommer från andra källor. Även om alla anslutna kadmiumkällor skulle kopplas bort, räcker enbart bidraget från dricksvattnet för att göra slammet kraftigt förorenat, enligt beräkningar från Naturvårdsverket. Man anger att slammet även i detta ideala fall kommer att innehålla ca 17 mg kadmium per kilo fosfor. (Eller ca 0,5 mg kadmium per kilo torrsubstans i slammet vid 3 procents fosforhalt). Det är orealistiskt att vi någonsin skulle nå denna nivå, och representanter för va-sidan anser att metallhalterna redan idag "i vissa fall närmar sig vad som är möjligt i dagens samhälle". Dvs det är sannolikt att våra slam även i fortsättningen kommer att utgöra vårt i särklass mest kadmiumförorenade gödselmedel.
Men om näringsämnena separeras från annat avloppsvatten och tas om hand för sig, blir fosforn mycket ren. Källseparerad urin har en kadmiumhalt vid 3 mg per kilo fosfor , dvs ca 17 ggr renare än dagens slam och ca 6 ggr renare än ett idealt slam.

Stallgödsel
Det finns kadmium i stallgödsel och skörderester. Men denna kadmium har tagits upp från den svenska åkermarken, då det mesta av vårt djurfoder är inhemskt. Vidare antas bidraget från mineralfoder, vatten m m vara litet. Oavsett halten kadmium i stallgödsel, leder därför inte gödselspridningen till att kadmiummängden i svensk åkermark ökar. Den förblir oförändrad. Däremot kan kadmium omfördelas, då gödseln eller skörderester inte läggs tillbaka på de åkrar där kadmiet togs upp.
Att jämföra kadmiumhalten i slam med stallgödsel är vilseledande, då slammet alltid leder till en ökning av den svenska åkermarkens kadmiumhalt, till skillnad från stallgödseln. Den s k "slamöverenskommelsen" mellan SNV, LRF och VAV har inte observerat denna fundamentala skillnad.

<-Föregående sida-|-Nästa sida->


( Tillbaka | Hem )