Konsumenter i Samverkan 
Kampanj: Avloppsslam.........
 
 
Kadmiumrevision av avloppsslam från 10 reningsverk i Örebroregionen

1. Bakgrund 
10 avloppsreningsverk i Örebroregionen har tidigare varit föremål för s k slamrevisioner i syfte att kunna sprida slammet på jordbruksmark. Man har här hänvisat till en överenskommelse som VAV, LRF och Naturvårdsverket gjorde 1994. Överenskommelsen baserades på tankesätt som var representativa för åttiotalet. Med dagens kunskap är denna redovisning av slammets innehåll av föroreningar mycket ofullständig och gränsvärdena för de få föroreningar som redovisas orimligt höga. Statens Livsmedelsverk har inte heller ställt sig bakom slamöverenskommelsen. 

2. Kadmiumproblemet 
Under de senaste åren har det framkommit att det dagliga intaget av kadmium via baslivsmedel (främst spannmål och rotfrukter) idag är så stort, att ca 10.000 personer beräknas ha begynnande njurstörningar. En ny studie visar ett samband mellan kroppens kadmiuminnehåll och minskad benmassa. Detta misstänks öka risken för benskörhet och frakturer. Risken för njurskada beräknas uppträda redan vid dagens svenska normalintag vid 15 mikrogram kadmium per dygn. Kvinnor med låga järndepåer och de särskilt känsliga utgör riskgrupper. Vid fördubblat intag (30 mikrogram per dygn) ökar risken upp till 5 -10 ggr för  dessa riskgrupper. (Se tabell 1, sid 12, "The Economics of the Swedish Policy to Reduce Cadmium in Fertilizers",  Kemikalieinspektionen okt 1997. Tabellen finns som bilaga till detta brev). 

De förhöjda halterna av kadmium i livsmedlen har bl a att göra med de förhöjda halterna av kadmium i åkerjord. Jordbruket har bidragit till denna ökning genom att använda fosforgödsel som är förorenad med kadmium. Kemikalieinspektionen säger bl.a. "Icke desto mindre är det angeläget att all onödig tillförsel av kadmium till jordbruksmarken undviks så långt det är möjligt." 
Kemikalieinspektionen har presenterat beräkningsmodeller som visar hur många ytterligare fall av njurskada som kommer att tillkomma vid olika föroreningsgrader av jordbrukets fosfor. (Se tabell 2, sid 112, "The Economics of the Swedish Policy to Reduce Cadmium in Fertilizers",  Kemikalieinspektionen okt 1997. Tabellen finns som bilaga till detta brev. Observera dock att mg/kg i kolumn 3 skall vara mikrogram/kilo.) 

Ur tabellen kan man dra slutsatsen att användning av fosfor i det svenska jordbruket, som exempelvis är förorenad med ca 25 g kadmium per ton fosfor, väntas ge upphov till en ökning med 4,600 nya fall av njurskada ("Cd induced renal dysfunctions"), medan 50 g kadmium per ton fosfor (förkortas g Cd/ton P) väntas ge upphov till en ökning med 7,500 nya fall i Sverige. 

3. Slamöverenskommelsens gränsvärde för kadmium är farligt och skall inte godtas 
Observera att det gällande gränsvärdet för kadmium i slam ligger vid 2 mg Cd/kg torrt slam. Detta motsvarar en halt i fosforn vid 67 g kadmium/ton P om fosforhalten i slammets torrsubstans är 3 procent. Detta visar att slamöverenskommelsens gränsvärde - mot bakgrunden av njurskadorna - är orimligt högt och farligt. Det skall inte tillämpas i dagens situation och slamöverenskommelsen måste i detta avseende ses som förlegad och i nuvarande form överspelad. 

4. Föroreningsgraden av slammet från de 10 reningsverken 
Från slamrevisionerna kan man beräkna hur mycket fosforn i slammen är förorenad av kadmium: 
 
 
Hallsberg, Pålsboda, Vretstorp, Hjortkvarn, Sköllersta 44 g Cd/ton P
Degerfors 29
Frövi 53
Lindesberg 45
Skebeck - Örebro 43
Vedevåg 38
 
5. Beräkning av antalet nya fall av njurskada i Örebroregionen 
Eftersom huvuddelen av den sammanlagda slammängden produceras i Skebeck kommer kadmiumhalten i denna sammanlagda mängd att ligga vid ungefär 43 g Cd /ton P. Skulle denna föroreningsgrad gälla för all fosfor som används i det svenska jordbruket kan vi vänta att mellan 4,600 och 7,500 nya fall av njurskada kommer till. Till de tio reningsverken finns ca 150.000 människor anslutna. Detta är ca 1,7 % av den svenska befolkningen. Om vi tänker oss att dessa människor odlar sin föda med fosfor som finns i slammet, kan vi vänta att det bland dessa 150.000 människor i Örebroregionen kommer att tillkomma  mellan 80 och 130 nya fall av begynnande njurskada. 

6. Modern konstgödsel och källseparerad urin 
Modern konstgödsel (t ex NPK från Hydro Agri AB) eller källseparerad urin innehåller ca 2 - 3 g Cd/ton P. I förhållade till detta är alla de 10 slammen kraftigt förorenade av kadmium. Om vi i stället för slammen använder fosfor med dessa låga kadmiumhalter i ovanstående fall, elimineras nästan alla de 80 - 130 nya förväntade fallen av njurskada. 

7. Utbytesregeln 
Vi skall i denna allvarliga situation ersätta kadmiumförorenad slamfosfor med den väsentligt renare fosfor som finns att tillgå enligt utbytesregeln i 5§ lagen (1985:426) om kemiska produkter. 

5§ Den som hanterar eller importerar en kemisk produkt skall vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada på människor eller i miljön. Därvid skall sådan kemiska produkter undvikas som kan ersättas med mindre farliga produkter.  
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter om försiktighetsmått.  
 

8. Svek mot jordbrukaren 
Stora delar av den svenska åkerjorden har i dag höga halter av kadmium i ploglagret. När halten överstiger 0,30 mg/kg jord, kan inte längre åkermarken användas för produktion av fullgod och hälsoriktig brödsäd utan särskilda analyser, (s k "Svenskt Sigill"). Trots detta tillåts slamspridningen öka kadmiumhalten till 0,40 mg/kg jord. Liksom i många andra fall när det gäller produktionsresurser, leder också påslag av kadmium till åkermarken till en form av kvalitetsförsämring och värdeminskning. Den svenske jordbrukaren har all anledning att skydda sin areal mot fortsatt ökning av kadmiumhalten. 
Det påslag av kadmium som godtas i slamöverenskommelsen (1,7 g/ha o år) är så orimligt stort, att den som förespråkar slamanvändning i jordbruket vilseleder jordbrukaren och berövar honom en del av åkerjordens produktionsförmåga.  
 
Detta måste lyftas fram så att den grundläggande motsättningen i slamfrågan blir tydlig: Tätorterna blir av med ett problem och de kommande deponeringsavgifterna (250 kr/ton), medan jordbruket får problem med metallupplagringar och därmed åsamkas en form av värdeminskning av jordbruksmarken. Till sist kan inte åkermarken utan vidare användas för odling av förstklassig brödsäd. 
Om jordbrukaren i stället använder modern konstgödsel vid samma fosforgiva, t ex NPK från Hydro Agri, minskas tillförseln av kadmium ned till 0,1 g/ha o år. Observera att det nya gränsvärdet för tillförsel år 2000 är lika farligt. Även om tillförseln per hektar och år minskas från 1,7 till 0,75 g, behövs en dubbelt så stor yta för att bli av med slammet och lika stor mängd onödig kadmium läggs ut i alla fall. Tillförseln per ha är fortfarande ca 25 ggr större än den med bra konstgödsel vid samma fosforgiva. (Den del som kommer med slammet). 
Argumentet att slamspridning minskar användningen av gruvbruten fosfor väger idag lätt i jämförelse med det synnerligen allvarliga kadmiumproblemet. Nya rapporter från Naturvårdsverket och SLU har visat att knappast någon av den fosfor som spridits sedan 50-talet har förbrukats - som ibland har påståtts, det mesta finns kvar i den svenska åkermarken. 

9. Andra brister i de 10 slamrevisionerna 
Man har i dag identifierat en lång rad andra riskabla substanser i avloppsslam förutom kadmium, varav ingen (undantaget silver i något fall) är redovisad i de tio reningsverkens slam. Valet av de sju metaller som idag mäts upp har sin grund i att dessa ämnen var lätta att analysera när slammets innehåll diskuterades på 60-talet. Sedan har de hängt kvar.  
  

Här följer exempel på ämnen som inte analyseras, men där egentligen alla vore värda en grundligare presentation:  

Platina 
Silver 
Kobolt 
Mangan 
Arsenik 
Tenn 
Molybden  
Järn 
Aluminium 
Asbest 
Dioxiner 
Ftalater 
Bromerade flamskyddsmedel 
Klorparaffiner 
Polyakrylamid och akrylamid 
Organiska kiselföreningar 
Aminer 
Cyanid 
Radioaktiva ämnen 
Smittämnen 
Antibiotika resistenta bakteriestammar 
Hormonimiterande ämnen 
 
I detta fall är den s.k. försiktighetsprincipen, som finns i Miljöbalkens 2 kap § 3,  i  hög grad tillämplig: 

3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.  
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 
  

10. Resultat 
Konsumenter i Samverkan motsätter sig att de 10 slammen sprids på odlingsmark. 

1. Alla slammen från de 10 reningsverken är kraftigt förorenade med kadmium i förhållande till andra fosforgödsel som står till buds. Både för folkhälsan idag och i synnerhet i framtiden kan spridning av avloppsslam från de 10 avloppsreningsverken väntas ge upphov till ett ökat och betydande antal fall av begynnande njurskada. Detta kan undvikas om man i stället ersätter slammet med i första hand källseparerad urin, i andra hand med modern konstgödsel - som finns i mycket stora tillgängliga mängder. Kadmiumhalten i fosforn i dessa två gödseltyper är mycket lägre. Enligt "utbytesregeln" skall vi därför byta ut slammet mot dessa två gödseltyper. 

2. Det är inte ärligt mot jordbrukaren att inte avråda från slamspridning, då de stora och onödiga metallpåslagen inte kan tas bort i efterhand. Stora ekonomiska värden står på spel, om vi tänker på konsekvenserna för all odling i framtiden. 

3. Den bristfälliga kunskapen om slammets verkliga innehåll leder till en farlig situation för bl a åkermarkens långsiktiga produktionsförmåga och vår hälsa. Man kan inte hävda att slammet inte ger upphov till någon skada, om man inte ens vet vilka ämnen och därmed vilken typ av skada man skall söka efter. "Försiktighetsprincipen" säger att vi då skall undvika att sprida dessa okända substanser på livsmedelsproducerande jordbruksmark. Slamrevisionerna - utförda med slamöverenskommelsen som bas - får på detta sätt ett begränsat värde.  

11. Diskussion 
Beräkningarna av antalet fall av njurskada som orsakas av kadmium i livsmedel baseras på teoretiska modeller som presenteras i Kemikalieinspektionens rapporter. Denna typ av teoretiska modeller används inom många områden, t ex när det gäller små ståldoser och cancerrisker eller små bekämpningsmedelsrester i livsmedel och tillhörande risker för människan. Vi använder dem utan att vara riktigt säkra på om de överdriver eller underskattar riskerna. Vilka modeller är bättre?  
Vidare kan man givetvis invända att alla livsmedel vi äter, t ex importerad mat, inte är odlade i det svenska slammet. Det finns också restriktioner för vilka livsmedel som får odlas i slam och vilka som inte får det. Det finns karensperioder m m. Men i ett längre perspektiv ändras användningssättet för åkermarken samt att kadmium från en slamspridd åker dessutom omfördelas mer eller mindre över hela arealen eftersom både gröda och gödsel rör sig över gårdsgränserna. 
Om nu slam är en "kretsloppsprodukt" som möjliggör ett uthålligt samhälle, så skall denna restprodukt med fördel kunna användas i all odling.  
Den skall vidare ge ett lägre tungmetallpåslag till åkermarken än den ibland kritiserade konstgödseln. Inget av detta går att uppfylla med slammet. I stället är slammet den i särklass mest förorenade fosforgödseln i samhället och tillför vid sidan av kadmium ett myller av okända kemikalier till livsmedelsproduktionen. 
Slutligen står det helt klart att det är fullt möjligt att källseparera människans näringsämnen från det övriga avloppet med sitt kadmium och andra riskabla substanser.  
Det är denna väg vi måste beträda för att nå ett uthålligt kretslopp värt namnet. 

 
 



 
  

Källor:  
   
"The Economics of the Swedish Policy to Reduce Cadmium in Fertilizers",  Kemikalieinspektionen okt 1997  
"Scandinavian Journal of Work, Environment & Health", Vol 24 Supplement 1, 1998  
"Enviromental exposure to cadmium, forearm bone density, and risk of fractures: prospective population study"  
  The Lancet. Vol 353. April 3, 1999  
"Cadmium in Fertilizers, Soil, Crops and Foods - the Swedish situation",  Kemikalieinspektionen  jan 1998  
"Fosforupplagring i svensk jordbruksmark" SNV rapport 4919  
  SNV rapport 4450 och 4778 om kadmium i åkermark.  
"Cadmium in Goods - contribution to enviromental exposure",  Kemikalieinspektionen juni 1997  
"Cadmium in Sweden - enviromental risks",  Kemikalieinspektionen  juni 1997  
"Experiences of the Swedish regulation concerning  
  cadmium in stabilizers and pigments in plastics",  Kemikalieinspektionen pm 4/97  
 "Low-Level Cadmium Exposure of Lactating Rats Causes   
  Alterations in Brain Monoamine Levels and Neurotrophin Expression.",  Andersson et al, Karolinska Institutet 1996 
 

Älvängen 1999.05.11 

Gunnar Lindgren, Pl 1363, 446 00  Älvängen, Sweden 
Tel/fax 0303/745155, mobil 070-567 90 54 
e-mail gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com

 
Tillbaka       Hem