Konsumenter i samverkan

Logo





Kampanj: Avloppsslam



7. Fosforringar runt djurgårdarna
På samma sätt har djurgårdarna högre halter av förrådsfosfor (P-HCl) i marken.

Skåne län

Gårdar med

P-HCl mg/100 g jord

Jordbruksväxter

72

Nötkreatur

101

Svin

91

Hallands län

Gårdar med

P-HCl mg/100 g jord

Jordbruksväxter

78

Nötkreatur

106

Svin

98

Skaraborgs län

Gårdar med

P-HCl mg/100 g jord

Jordbruksväxter

67

Nötkreatur

80

Svin

76

Författarna till rapporten pekar dock på möjligheten att dessa systematiska olikheter i både kadmiumhalt och forforhalt skulle bero på att produktionssättet har valts efter jordarnas beskaffenhet. (Enligt min mening verkar dock detta mindre sannolikt än att dessa ämnen samlats upp genom utebliven återförsel. Vi vet ju att ämnena importeras till gården och stannar där. När det gäller lättlöslig fosfor, P-AL, är också skillnaden tydlig när det gäller jordbruksväxter och svin, medan gårdar med nötkreatur har ungefär samma halter i sina jordar som de som odlar jordbruksväxter.)

8. "Rötslam" en kraftig kadmiumkälla
På flera ställen påpekas välgörande att slam är en kraftig kadmiumkälla: "De fläckvis höga halter som förekommer över hela kartan kan också i många fall vara antropogent betingade. De kan t ex bero på tillförsel av rötslam eller på influens av någon lokal föroreningskälla."

9. Några egna reflexioner
a) "Svenskt Sigill" principen innebär att vi söker rätt på de arealer som innehåller lägre halter kadmium. Gränsvärdet i mark är här 0,30 mg/kg jord. Detta leder till att halten i vete är högst 0,1 mg/kg spannmål. Men dagens exponering beräknas ändå ge upphov till 10.000 till 20.000 fall av begynnande njurskada i samhället, där vete står för ca 40 procent av intaget. Då måste exponeringen minska, dvs gränsvärderna skärpas.

I Kemikalieinspektionens rapporter har man angivit att om totala intaget - 50 kg kadmium per år för hela befolkningen - ökar med ett kilo per år, ger detta upphov till en förekomst av ca 2.200 ytterligare fall av njurskada. Dvs 2 procent ökning motsvarar 2.200 nya fall. Vi antar att 2 procents minskning på samma sätt motsvarar 2.200 färre fall.

Antag att vi vrider klockan tillbaka till seklets början. Då låg kadmiumhalten i åkerjorden vid ca 0,17 mg/kg jord mot dagens 0,22 mg/kg. Om vi ser detta som en form av biologisk norm, borde gränsvärdet för "Svenskt Sigill" sänkas från 0,30 till förslagsvis 0,20 mg/kg jord. Då kan halten i vete väntas vara halverad och exponeringen av nutidsmänniskan skulle närma sig den biologiska normen. Antalet fall av begynnande njurskada skulle minska betydligt med tiden.

Observera att detta är fullt möjligt. Enligt kartan för matjorden finns fortfarande arealer som har kadmiumhalter under 0,20 mg/kg jord. (blå, grön och gul färg). Men stora delar av odlingsområdena i Skåne, Västgötaslätten och runt Mälardalen är förlorade för alltid mot denna bakgrund.

b) Ett resonemang likt "Svenskt Sigill" måste införas vid odling av både potatis och morötter, som tillsammans står för nästan 50 procent av intaget. Konsumentorganisationer måste nu föra fram detta till livsmedelstillverkarna.

c) En känslig fråga är modersmjölksersättningens pulver. Naturlig modersmjölk har en kadmiumhalt lägre än 0,001 mg/kg. Barnmatstillverkarna har ett gränsvärde för pulvret vid 0,020 mg/kg, dvs 20 ggr högre än den naturliga mjölken. Men detta är inte rättvisande, då pulvret först måste blandas ut med vatten. Å andra sidan vet vi inte vilka halter kadmium som finns kranvattnet. I andra sammanhang har man velat se modersmjölkens innehåll som en form av biologisk norm. När det gäller kadmium når vi inte upp till den normen med modersmjölksersättningens pulver, trots att barnmatsindustrin söker efter kadmiumfattiga råvaror. Vid en undersökning som Livsmedelsverket gjorde under 80-talet, hittade man prover av pulver som innehöll över 60 ggr mer kadmium än naturlig bröstmjölk.

d) Ett annat krav - det viktigaste men tyvärr inte självklart för alla inom livsmedelssektorn - är att kadmiumökningen i åkermarken måste upphöra. Det är idag fullt möjligt att radikalt minska tillförseln med fosforgödningsmedel genom att välja ytterst rena konstgödselkvaliteter (t ex NPK från Hydro Agri AB, 2 g Cd per ton P). I stället propageras nu för en ökad tillförsel av kadmium till åkermarken genom ökad användning av våra mest förorenade fosforgödningsmedel.

Våra avloppsslam innehåller i genomsnitt 55 g Cd per ton P. Det slam som sprids innehåller i genomsnitt ca 45 g Cd per ton P. Gränsvärdet för slamspridningen medger 67 g Cd per kilo P. Ett års slamspridning motsvarar ca 25 års användning av ren konstgödsel.


Gunnar Lindgren, Pl 1363, 446 00 Älvängen, Sweden Tel/fax 0303/745155, mobil 070-567 90 54 e-mail gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com



( Tillbaka | Hem | E-mail )