Konsumenter i samverkan

Logo





Kampanj: Avloppsslam



Kadmiumökningen i svensk åkermark





1. Två rapporter
Naturvårdsverket har publicerat två rapporter som behandlar kadmium i svensk åkermark, rapport 4450 och 4778. Denna informativa men skrämmande läsning gör kampen mot tillförsel av onödig kadmium än mer viktig. En av grundstenarna i rapport 4778 är att jämföra kadmiuminnehållet i alven med innehållet i matjorden. Det är rimligt att utgå ifrån att matjorden urspungligen hade ungefär samma kadmiumhalt som i den underliggande alven. Genom olika former av mänsklig aktivitet och möjligen naturliga processer har kadmiumhalten ökat i matjordslaget och relationen mellan halten i matjord och alv representerar en form av förändring. I bilagd fil från rapport 4778 visas halter i matjord och alv från en omfattande kartering.

2. Halt i alv och matjord
En jämförelse av kartorna visar att stora delar av Sverige har kraftigt ökad halt i matjordslagret relativt alven. Som ett genomsnitt för hela riket innehåller matjorden 61 % mer kadmium än alven. Runt tätortsområdena Stockholm och Malmö är skillnaden särskilt tydlig. Kartan över halter i alven visar dock på områden med naturligt hög kadmiumhalt. Sådana områden finns i norra och sydöstra Skåne, nedan Vänern, i Östergötland samt runt Storsjön. Där är halten i både alv och matjord hög.

3. "Svenskt Sigill"
Kvarnindustrin har infört principen "Svenskt Sigill" för att försöka hålla låg kadmiumhalt i brödsäden. Halten i åkerjorden måste vid odling av brödsäd, som uppfyller kraven från "Svenskt Sigill", ligga under 0,30 mg/kg jord. Då förväntas halten i spannmålen ligga under 0,1 mg/kg spannmål. Om halten i jord överstiger 0,30 mg måste halten i spannmålen mätas upp och får vara högst 0,1 mg/kg.

4. Alltför höga halter i brödsäd
Av kartan för matjorden framgår att betydande delar av vår areal idag ligger vid eller över denna gräns. Enligt rapporten överskrider vissa år 5-10 procent av brödsäden (vete) gränsen 0,1 mg/kg. Man skall då betänka att det bara är på en liten del av arealen som brödsäd odlas. (I ett kommade brev skall jag visa vad som händer om kadmiumhalten tillåts fortsätta att öka.)

5. Foderspannmål
För foderspannmål saknas uppgifter, men vi har skäl att vänta att denna odlas bl a på jordar som överskrider gränsvärdet för "Svenskt Sigill". (Detta kan vara orsaken till att kadmiumhalten i grisnjure har ökat med 2 % per år under perioden 1984 - 1992? Min anmärkning)

6. Kadmiumringar runt djurgårdarna
Ett av de allvarligaste fynden i rapport 4778 är att kadmium tycks samlas upp runt djurgårdarna. Halterna i jordarna runt djurgårdarna är högre än runt gårdar där man odlar jordbruksväxter. (Enligt min mening har det länge stått klart att vårt nuvarande strukturfel med djurgårdar för sig och spannmålsgårdar för sig, håller på att leda oss fel. Både fosfor, mikronäringsämnen samt tungmetaller tas upp från spannmålsodlingarna och går till djurgårdarna. Men allt detta stannar på djurgårdarna eftersom gödseln inte återförs till spannmålsodlingarna, utan den sprids runt djurgården. På detta sätt kan man vänta sig att både fosfor och tungmetaller anrikas i djurgårdarnas marker. Denna uteblivna återförsel är också en viktig orsak till att man behöver konstgödsel på spannmålsgårdarnas odlingar.)

Skåne län

Gårdar med

Kadmium i jord mg/kg

Jordbruksväxter

0,26

Nötkreatur

0,30

Svin

0,30

Hallands län

Gårdar med

Kadmium i jord mg/kg

Jordbruksväxter

0,17

Nötkreatur

0,21

Svin

0,19

Skaraborgs län

Gårdar med

Kadmium i jord mg/kg

Jordbruksväxter

0,19

Nötkreatur

0,22

Svin

0,22





nästa sida