Utdrag ur brevet om kadmium: 
 
Kadmium är en av de giftigaste tungmetaller som vi använder i sam-hället idag. För att säkra den framtida livsmedelsproduktionen är det angeläget att åtgärder vidtas så att det inte sker någon nettoökning i marken. En av de viktigaste åtgärderna för att minska kadmiumupp-lagringen i marken är att undvika rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt. Fråga efter fosforgödselmedel med låg kadmiumhalt (max 5 mg Cd/kg P) vid inköp av mineralgödselmedel. 

 - - -  - - - 

Kadmium 
Det är känt att kadmium är en av de giftigaste tungmetaller som vi an-vänder idag. Kadmium orsakar bl a njurskador och benskörhet. Varje år ökar kadmiuminnehållet i jordbruksmark med cirka 0,5 %. För att säkra den framtida livsmedelsproduktionen är det angeläget att åtgärder vid-tas så att det inte sker någon nettoökning i marken. I princip kan man inte ta bort kadmium eller någon annan tungmetall från åkermarken om man en gång har tillfört den. Sverige har inget officiellt gränsvärde för kadmiuminnehåll i livsmedel men Livsmedelsverket och en del kvarnar tillämpar 0,1 ppm (0,1 mg/kg ts) som gränsvärde. 

I undersökningar där kadmiumhalten i matjord och höstvetekärna har analyserats har det framkommit att höga kadmiumhalter i kärna hänger starkt samman med höga kadmiumhalter i marken. En ökning av kad-miumhalten i jordbruksmark ger på sikt ökade kadmiumhalter i bland annat spannmålsprodukter. Eftersom spannmål är ett baslivsmedel kommer ökande kadmiumhalter i åkermark innebära ett ökat kadmiu-mintag via födan. 

En minskad kadmiumtillförsel till jordbruksmark är därför angelägen. För att uppnå detta måste gödsling med fosforgödselmedel med högt kadmiuminnehåll upphöra. 
Fråga efter fosforgödselmedel med låg kadmiumhalt (max 5 mg Cd/kg P) vid inköp av mineralgödselmedel. 

Kadmium tillförs marken via rötslam, fosforgödselmedel och atmosfä-riskt nedfall. En kadmiumavgift infördes 1995 på fosforgödselmedel som innehåller mer än 5 mg kadmium per kilo fosfor. De senaste åren har stora insatser gjorts för att minska kadmiumhalten i fosforgödsel-medel. Hydro Agri, som har cirka 50 % av marknaden, garanterar från och med 1 juli 1998 att deras NP- och NPK-gödselmedel innehåller mindre än 5 mg kadmium per kilo fosfor, d v s de är ”kadmiumavgifts-fria”. Lantmännen Sveriges fosforgödselmedel (vägt totalt genomsnitt för P, PK, NP och NPK) innehöll under 1997/98 i genomsnitt 18 mg kadmium per kilo fosfor. Rötslammet från Lundåkra reningsverk i Landskrona innehöll i genomsnitt 50 mg kadmium per kg fosfor under 1997. Det är via rötslam som åkermarken tillförs mest kadmium. Det är viktigt att bryta bl.a. metallernas kretslopp. Har man väl samlat kad-mium och andra föroreningar från samhället i slammet ska man inte smeta ut det igen på åkermarken där vi odlar våra livsmedel. I slam finns ett stort antal andra föroreningar som vi inte vet något om. 

Slammets värde som gödselmedel är överskattat. Endast 8 % av grö-dornas fosforbehov kan täckas via slam. Enligt Erasmus Ottarbong, forskare på SLU, krävs det 13 gånger mer slamfosfor än mineralgödsel-fosfor för att nå samma skörderesultat d v s slamfosforn är svårtill-gänglig för växterna. Slammets värdet som kväveresurs är försumbart. Deponering av slam på åkrarna innebär en upplagring av kadmium. 

Det har framförts i debatten att på sikt skall inte mer tungmetaller tillfö-ras marken än vad som förs bort. Detta är ett tankefel, det finns inga tungmetaller av betydelse som ”förs bort”, de mesta omfördelas. Be-greppen balans, uthållighet och kretslopp är vilseledande när det gäller slamspridning. Mängden tungmetaller i marken ökar oavbrutet vid slamspridning. Det är som att gå mot ett klippstup. Vare sig man tar sto-ra steg eller små steg kommer man förr eller senare fram till stupet. 

Enligt Naturvårdsverkets rapport 4778, ”Tillståndet i svensk åkermark” från 1997 framgår att kadmiumhalten i matjorden inom Landskrona kommun varierar mellan 0,37 - 0,20 mg kadmium/kg ts. Naturvårds-verkets gränsvärde för att få använda rötslam är 0,40 mg kadmium/kg ts och gränsvärdet för att kunna odla Sigill-spannmål är 0,30 mg/kg ts. Ceralia kräver att kvarnvaran skall vara producerad på åkrar som inte slamgödslats efter 1990. 
 

AgroLab har satt upp riktvärden för kadmiumhalt i jord enligt följande (mg/kg ts): 
 
 

< 0,30	Acceptabel halt
0,30 - 0,45	Troligen acceptabel halt, men vid pH <6,2 eller under år med hög nederbörd kan upptaget av kadmium  bli alltför högt.
> 0,45	Risk för förhöjda halter i skördeprodukter, framförallt i vete.

 

I tabell 1 redovisas hur mycket kadmium som tillförs marken vid fosforgödsling med mineralgödselfosfor respektive rötslam samt hur stort det atmosfäriska ned-fallet är. (Källa: Göte Bertilsson, miljöchef på Hydro Agri, Landskrona) 
 

Tabell 1. Tillförsel g/ha vid givan 22 kg P/ha. 

Tungmetall	Slam, SNV 1995, 3 % P	Hydro, NPK  1996,  4 % P	Atm.nedfall  A. Andersson  SLU
Kadmium	1,5	0,1	0,9

 

Enligt Naturvårdsverket gäller nedanstående gränsvärden vid tillförsel av metaller vid användning av avloppsslam på åkermark. 
 
 

Metall	Gränsvärde (gram per hektar och år) gällande fr.o.m.  år 1995                     år 2000
Kadmium	1,75	0,75

 
- - -   - - - 
 
Högni Hansson 
miljöchef 

Ewa Björnberg 
miljöinspektör