Sveriges Konsumenter i Samverkan - för ökat konsumentinflytande -

Det har kommit fram en rad nya uppgifter och tillsamman ger detta skäl nog för att kräva att slamspridningen omedelbart avbryts. I korthet:

1. Höga halter av dioxiner och bromerade flamskyddsmedel har uppmätts i åkrar som för 20 år sedan tog emot slam. Varken dioxiner eller bromerade flamskyddsmedel kontrolleras i slam som sprids idag. Halterna kan i princip vara hur höga som helst.
Vi kan inte utesluta att vi just nu upprepar 80-talets missgrepp. Undersökningar tyder på att halterna i slam har ökat kraftigt under en tioårsperiod. Halten av exempelvis bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk beräknas fördubblas vart femte år. Miljögifterna når oss både med fisk, mjölk, smör, ost och kött. Det finns en rad undersökningar som visar att denna typ av miljögifter kan nå livsmedlen på minst tre olika sätt:

A)	Kor betar i sig förorenad jord - upp till ca två kg per dygn. (Lindsay 1983, Harms och Sauerbeck 1983, Dean och Seuss 1985, Varma och Talbot 1986 och Kampe 1987).
B)	Miljögifterna tas upp i exempelvis fettrika livsmedel som morot. (Moza 1979).
C)	Miljögifterna avdunstar från marken och sätter sig på växternas vaxartade yta. (Fries och Marrow 1981).

2. Under året har Naturvårdsverket publicerat en undersökning ("Ovanliga element i avloppsslam o s v", Eriksson, SLU 2001) som visar att en rad tidigare ouppmätta element har så höga halter i slam, att halterna i jorden ökar långt snabbare än de metaller som mäts upp vid slamspridning. Vi har helt enkelt mätt upp fel metaller om avsikten med gränsvärdena är att hindra en snabb ackumulering i åkermarken. I värsta fall kan exempelvis silverhalten fördubblas under en tioårsperiod. Silver är mycket giftigt för markens organismer. Guldhalten kan öka ännu snabbare och fördubblas efter endast tre års slamspridning.

3. Vid Karolinska Institutet visar en undersökning ("Screening för nya metaller osv", Berglund et al, KI 2000) att åtta element, som idag har en kraftigt ökande användning i datorer, elektronik och bilar, måste placeras i en särskild högriskgrupp. Elementerna är silver, vismut, indium, palladium, platina, antimon, selen och tellur. De kan alla påvisas i blod/serum. Halten i åkerjorden av alla dessa högrisksubstanser ökar snabbare vid slamspridning än exempelvis krom. Krom har ett gränsvärde och analyseras, medan högrisksubstanserna saknar gränsvärde, analyseras inte och lämnas vind för våg.

4. Det finns tecken som tyder på att allt svenskt slam är infekterat av salmonella. Eftersom Sverige hittills haft en gynnsam situation när det gäller detta smittämne är detta oacceptabelt. Frågan har på samma sätt som kadmium också stora strategiska och ekonomiska dimensioner.
I den internationella diskussionen krävs nu långtgående krav på smittrening när det gäller återföring av organiska ämnen från tätorterna. Detta saknas i Sverige när det gäller slam. BSE-frågan visar att det i dagens "täta" samhälle krävs extraordinär restriktivitet när det gäller skydd mot smittspridning. Förutom salmonella har andra verkligt riskabla smittämnen också påvisats i slam, och den mellanlagring som brukar anges som reducerande när det gäller smittämnen, har i själva verket visat sig gynna tillväxt av vissa smittämnen.

5. Andra delar i slamproblemet, som också ger argument för att avbryta spridningen, är det okända innehållet av läkemedelsrester, p-piller, andra hormonimiterande ämnen, antibiotika, resistens m m.

6. Det framkommer nu uppgifter om att slam - okontrollerat m a p ovan nämnda substanser - från stora delar av Sverige samlas in, lastas på båtar och körs till Skåne där det sprids. Detta är mycket betänkligt då jordbruket i övriga Sverige säger nej till slam och föroreningarna från en rad tätorter i stället koncentreras på den värdefulla skånska åkermarken. Denna har tyvärr redan alltför höga kadmiumhalter. Men i stället för att bromsa ned nettotillförseln ökar den nu kraftigt. Ett års slamspridning sprider lika mycket kadmium som mer än 20 års användning av NPK vid samma fosforgiva.

Eftersom varken kadmium eller någon annan metall kan tas bort i efterhand, är detta enligt vår mening ett strategiskt missgrepp som är både av stort ekonomiskt värde och irreparabelt. Det är troligen bara en tidsfråga innan spannmålsprodukter kommer att klassificeras inom EU och den internationella handeln beroende på kadmiumhalt i spannmål alt. jordarna. Vissa arealer med hög kadmiumhalt kan uteslutas för produktion av brödsäd, potatis och andra livsmedelsgrödor. Vi ser hur fisket i Östersjön på liknande sätt nu får problem med EUs restriktivitet när det gäller klorerade ämnen.

Vi konsumenter har ett stort intresse för hur vår mat produceras och denna typ av kretslopp är inte förenligt med en hållbar utveckling som ska ge oss säker mat i framtiden. Vi hoppas därför på snabba åtgärder från Din sida.

Vänligen
Bengt Ingerstam
ordförande

Som ett led i omställningen till en ekologisk hållbar utveckling har regeringen föreskrivit att det från och med 1/1 2005, är förbjudet att deponera organiskt avfall, däribland avloppsslam. Syftet är att främja återvinningen av det organiska avfallet och den resurs som det innehåller i form av näringsämnen.

Riksdagen har med antagandet av propositionen Kemikaliestrategi för en Giftfri miljö beslutat att vissa farliga ämnen ska fasas ut och att användningen av andra ämnen begränsas ytterligare. Kemikaliestrategin kommer med tiden att leda till att mängden farliga som tillförs avloppsnäten minskar. Därmed kommer också sådana föroreningar i avloppslammet att minska. Regeringen anser emellertid att det bör övervägas om skäl finns att vidta åtgärder avseende föroreningar i avloppsslam som får genomslag snabbare än kemikaliestrategin. Regeringen har därför gett Naturvårdsverket i uppdrag att undersöka om de nuvarande gränserna för skadliga ämnen i avloppsslam behöver skärpas. Uppdraget innebär också att verket ska överväga om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att minska smittrisken för människor och djur vid användning av slam i jordbruket.

När Naturvårdsverket har redovisat sitt uppdrag och remissbehandling har skett kommer det att finnas underlag för beslut om konkreta åtgärder. Enligt min mening bör vi avvakta ytterligare åtgärder när det gäller spridning av slam på jordbruksmark tills detta underlag är klart. Det är idag inte motiverat att generellt förbjuda spridning av slam.

Med vänlig hälsning

Kjell Larsson
Miljöminister