Sveriges Konsumenter i Samverkan
- för ökat konsumentinflytande -






Kampanj: Avloppsslam
Illustrering av slamsamhället >>



Avloppsslam


Vad är avloppsslam? Hur mycket näring och föroreningar innehåller slam? Vad finns i slammet?

Avloppsslam bildas som restprodukt vid våra kommunala avloppsreningsverk. Så gott som allt avloppsvatten från vårt samhälle strålar samman i reningsverken. Detta kan man med säkerhet säga eftersom det inte finns någon annan väg för allt avloppsvatten, vare sig det kommer från en bensinmack eller en obduktionsavdelning på sjukhuset.

Växtnäring


Fosfor

Av alla ämnen i slammet utgör fosfor ca 2,7 procent. En önskan att bilda ett kretslopp för detta ämne mellan "stad och land" har anförts som skäl för att lägga inte bara växtnäringen utan också själva slammet med sitt myller av föroreningar på livsmedelsproducerande åkermark.

Mullbildande ämnen
Slammet består till hälften av organiska ämnen, resten är metaller och andra mineraliska ämnen, s k glödrest. Fibrer från avföringen bildar mullbildande ämnen i slammet.

Varje människa äter ca 20 g kostfibrer varje dag. Ca 5 gram av dessa återfinns i avföringen, resten bryts ned bl a i anaeroba processer i tjocktarmen. Om 5 g fibrer hamnar i slammet, återstår med en kvalificerad uppskattning högst 2,5 gram efter normal lagring av slam, där nedbrytningen fortsätter. Vi vet att varje människa alstrar ca 70 g slam per dygn. Alltså utgör mullbildande ämnen från människan högst ca 3,5 procent av slammet som sprids.

På en hektar omsätts ca 5.000 kg biologiskt material per år. Med 1 ton slam torrsubstans per år och ha, tillför vi ca 35 kg biologiskt material från avföringen - dvs ett tillskott på 0,7 procent. I hela svenska jordbruket omsätts ca 14.000.000 ton biologiskt material per år.

I allt slam finns ca 10.000 ton mullbildande ämnen från människan - dvs ca 0,07 procent av totala omsättningen. Rester av däcksdubbar, däcksgummi, polyakrylamid, asbest, asfalt m m räknas inte som mullbildande ämnen.

En annan källa för fibrer är toalettpapper. Men då ligninet är borta, bryts cellulosan lätt ned och det är tveksamt om något av detta finns kvar efter normal lagring av slammet. I vilket fall går inte toapapper att jämföra med tämligen beständiga fibrer från exempelvis halm.


Föroreningar och främmande ämnen
Huvuddelen av slammet, uppskattningsvis minst 85 procent, består av metaller, kemikalier och andra föroreningar som inte har sitt ursprung i åkermarken eller kommer från människan. Enbart järn och aluminium står för ca 9 procent, dvs mer än fosforn och de mullbildande ämnena. De grupper av främmande ämnen som finns i de återstående 85 procenten är bl a:
Biocider Tensider Petroleumprodukter Halogenerade ämnen
Ny typ av sällsynta riskmetaller från datorer och elektronik Lösningsmedel Tungmetaller Smittämnen Kemikalierester Radioaktiva ämnen Fällningskemikalier Osv...

Anslutningar till avloppsnätet

Under de senaste 20 åren har vid olika tillfällen anslutningar och föroreningar, dessa punktas upp nedan, identifierats.

Vissa källor har idag försetts med avskiljningsutrustning, men är fortfarande anslutna. Ett fåtal har numera lokal rening. På det stora hela är bilden oförändrad av det enkla skälet att det inte finns något annat sätt att bli av med avloppsvatten i vårt samhälle. Det finns ingen lag som förbjuder dessa anslutningar.

I en kommun kan man vägra en anslutning som godtas i en annan. Näringspolitik spelar in, särskilt i små fattiga kommuner. Ofta har man kvaliteten hos avloppet från hushåll som norm även för industriavlopp. (§ 22 Va-lagen). Men hushållen är idag en stor syndare med alla kemikalier som "underlättar våra liv".

Många av de riskabla produkter som industrin producerar konsumeras i hushållen. Överblicken över detta har försämrats efter EU-inträdet, men det onyanserade ropet efter tillväxt i samhället driver också utvecklingen åt fel håll.



I. Hushåll


Föroreningar:

  • Plastbitar (inkl additiv), folie, tvålull, smitta, potatisnematoder, jord, rost och korrosion Slitage (t ex ftalater) från golvbeläggning, skor och målade ytor
  • Flamskyddsmedel, biocider (t ex org tennföreningar och triclosan), pigment (t ex tungmetaller i tryckfärger) samt textilrester från tvätt av textilier.
  • Nedspolade läkemedel.
  • Metaller m m från avfallskvarnar

Kemikalieanvändning:

  • tvättmedel
  • avkalkningsmedel
  • maskindiskmedel
  • blankmedel rengöringsmedel
  • fläckborttagningsmedel
  • mattshampo
  • mässingsputsmedel
  • skumdämpare
  • ammoniak
  • sköljmedel
  • bensin
  • golvpolish
  • polishborttagningsmedel
  • aceton
  • insektsmedel
  • ugnsrengöringsmedel
  • impregneringsmedel
  • grillrengöringsmedel
  • plastgolvsrengöringsmedel
  • ugnssvärta
  • fönsterspray
  • möbelpolish
  • propplösningsmedel
  • teakolja
  • soda
  • silverputsmedel
  • torkmedel
  • kopparpasta
  • penseltvättmedel
  • konstnärsfärger
  • desinfektionsmedel
  • rostborttagningsmedel
  • lim textilfärg
  • hårfärg
  • WC-rengöringsmedel
  • WC-spolning
  • strykspray
  • stärkspray
  • kosmetika
  • möbelshampo
  • biocider som vanlig tillsats i vattenlösliga produkter
  • flamskyddsmedel

II. Större industrier
Processvatten från industrin, t ex den tunga kemiska basindustrin Akzo Nobel i Bohus.

III. Mindre näringsidkare

Bensinmackar:

  • petroleumprodukter
  • olja
  • glykol
  • underredsmassa
  • avfettningsmedel m m

Biltvätt:

  • tensider
  • vaxer
  • oljefilm
  • förbränningsstoft
  • avfettningsmedel

Bilverkstäder:

  • olja
  • avfettningsmedel
  • glykol

Mekaniska verkstäder:

  • skäroljor
  • fettlösningsmedel

Laboratorier, sjukhus, skolor, industri:

  • många gifter, t ex cyanider

Kemtvättar:

  • tvättmedel

Fotolaboratorier:

  • framkallningsvätskor
  • silver etc

Måleri- och lackeringsfirmor:

  • vatten från sprutboxar

Textilföretag:

  • färger
  • biocider
  • flamskyddsmedel

Förbränningsstationer:

  • slaggvatten och scrubbervatten

Slakterier:

  • smittämnen

Tryckerier:

  • lösningsmedel och kemikalier

Tanktvätt:

  • tensider
  • lösningsmedel
  • kemikalierester

Sotare:

  • sot och tjära från ångsotning och vatten-sotning
  • tillsatser

Tandläkare:

  • kvicksilver och silver

Hårvård:

  • kemikalier och blekmedel

Sjukhus:

  • kemikalier från provtagningar
  • Röntgenavdelningar - framkallningsvätskor (Ej datasystem)
  • Obduktion - smittämnen

SJ:

  • lösningsmedel från loktvätt m m

Vattenverk:

  • hydroxidslam

Mätningar:

  • Radioaktivitet

Överallt:

  • tvättmedel och tensider

IV. Dagvatten

Bilism:

  • förbränningsstoft
  • dioxin
  • PAH
  • olja
  • petroleumprodukter
  • additiv
  • bly
  • rost
  • underredsmassa
  • asbest (bromsband)
  • gummi
  • dubbar
  • HA-oljor
  • glykol
  • asfalt
  • spolarvätska
  • rengöringsmedel
  • korroderade legeringsmetaller och sällsynta riskmetaller

Parker:

  • biocider

Fåglar, råttor etc:

  • parasitägg
  • smitta

Tak, byggnader, vägar, gator, torg:

  • vägsalt
  • färgpigment, t ex titan (alla målade ytor)
  • järn
  • koppar
  • zink
  • kadmium
  • aluminium
  • krom
  • nickel (allt korroderat)
  • stoft
  • nedfall (t ex PCB, dioxiner, PAH, flamskyddsmedel, ftalater, asfalt, radioaktivitet)

Fogmassor:

  • PCB

Fasadtvätt:

  • rengöringsmedel
  • smuts

Klotterbekämpning:

  • lösningsmedel

Industriplaner:

  • kemikalier

Bensinstationer:

  • petroleumprodukter

Flygplatser:

  • glykol
  • urea (avfrostning)
  • förbränningsrester

V. Avfallsupplag
Från avfallsupplagen kommer alla typer av föroreningar via anslutet lakvatten. Antalet upplag och mängden avfall ökar oavbrutet. Även substanser som varit förbjudna i många år återfinns i avfallsmassorna.

VI. Kranvattnet

Kranvattnet ger upphov till bl a klorerade ämnen p g a kloreringen, rester från ledningsnätet (koppar, nickel, krom, järn samt kadmium från gammalt kadmiumlod) men också zink och kadmium från offeranoder i varmvattenberedare. Till detta kommer de naturliga mängder metaller som finns i dricksvatten, som dock koncentreras i slam.

VII. Processkemikalier vid reningsverken
Här används bl a polyakrylamid inkluderande akrylamid, salter av järn, aluminium eller kalk för fosforfällning. Natriumhypoklorit för desinfektion.

VIII. Nyligen diskuterade ämnen i avlopp

  • Prioner (BSE)
  • Östrogen från p-piller
  • Hormonimiterande ämnen
  • Läkemedelsrester
  • Antibiotikaresistens
  • Riskmetaller från datorer och elektronik
  • Triclosan
  • Organiska tennföreningar
  • HA-oljor i bildäck
  • Bromerade flamskyddsmedel

Slutsats:
Avloppsslam är i huvudsak ett avfall, som till minst 85 % består att olika typer av föroreningar. Dessa kommer inte från urin och avföring. Många av föroreningarna är i stället kvalificerade miljögifter.

Om den stora huvuddelen nu inte består av näringsämnen, skall slammet betecknas som avfall med en låg halt av näringsämnen, samt skall tas om hand som avfall på ett ansvarsfullt sätt.

Först när mängden näringsämnen är långt större än mängden främmande ämnen, kan slammet beskrivas som växtnäring eller gödning. Mängden mullbildande ämnen som kommer från avföringen är betydelselös.

Copyright 2002-10-30
Sveriges Konsumenter i Samverkan
www.konsumentsamverkan.se