| Vad är avloppsslam? Hur mycket
näring och föroreningar innehåller slam? Vad finns i slammet? Avloppsslam bildas som restprodukt vid våra kommunala avloppsreningsverk. Så gott som allt avloppsvatten från vårt samhälle strålar samman i reningsverken. Detta kan man med säkerhet säga eftersom det inte finns någon annan väg för allt avloppsvatten, vare sig det kommer från en bensinmack eller en obduktionsavdelning på sjukhuset. |
Växtnäring Fosfor Av alla ämnen i slammet utgör fosfor ca 2,7 procent. En önskan att bilda ett kretslopp för detta ämne mellan "stad och land" har anförts som skäl för att lägga inte bara växtnäringen utan också själva slammet med sitt myller av föroreningar på livsmedelsproducerande åkermark. Mullbildande ämnen Slammet består till hälften av organiska ämnen, resten är metaller och andra mineraliska ämnen, s k glödrest. Fibrer från avföringen bildar mullbildande ämnen i slammet. Varje människa äter ca 20 g kostfibrer varje dag. Ca 5 gram av dessa återfinns i avföringen, resten bryts ned bl a i anaeroba processer i tjocktarmen. Om 5 g fibrer hamnar i slammet, återstår med en kvalificerad uppskattning högst 2,5 gram efter normal lagring av slam, där nedbrytningen fortsätter. Vi vet att varje människa alstrar ca 70 g slam per dygn. Alltså utgör mullbildande ämnen från människan högst ca 3,5 procent av slammet som sprids. På en hektar omsätts ca 5.000 kg biologiskt material per år. Med 1 ton slam torrsubstans per år och ha, tillför vi ca 35 kg biologiskt material från avföringen - dvs ett tillskott på 0,7 procent. I hela svenska jordbruket omsätts ca 14.000.000 ton biologiskt material per år. I allt slam finns ca 10.000 ton mullbildande ämnen från människan - dvs ca 0,07 procent av totala omsättningen. Rester av däcksdubbar, däcksgummi, polyakrylamid, asbest, asfalt m m räknas inte som mullbildande ämnen. En annan källa för fibrer är toalettpapper. Men då ligninet är borta, bryts cellulosan lätt ned och det är tveksamt om något av detta finns kvar efter normal lagring av slammet. I vilket fall går inte toapapper att jämföra med tämligen beständiga fibrer från exempelvis halm. Föroreningar och främmande ämnen Huvuddelen av slammet, uppskattningsvis minst 85 procent, består av metaller, kemikalier och andra föroreningar som inte har sitt ursprung i åkermarken eller kommer från människan. Enbart järn och aluminium står för ca 9 procent, dvs mer än fosforn och de mullbildande ämnena. De grupper av främmande ämnen som finns i de återstående 85 procenten är bl a: |
||||||||
|
||||||||
Anslutningar till avloppsnätet Under de senaste 20 åren har vid olika tillfällen anslutningar och föroreningar, dessa punktas upp nedan, identifierats. Vissa källor har idag försetts med avskiljningsutrustning, men är fortfarande anslutna. Ett fåtal har numera lokal rening. På det stora hela är bilden oförändrad av det enkla skälet att det inte finns något annat sätt att bli av med avloppsvatten i vårt samhälle. Det finns ingen lag som förbjuder dessa anslutningar. I en kommun kan man vägra en anslutning som godtas i en annan. Näringspolitik spelar in, särskilt i små fattiga kommuner. Ofta har man kvaliteten hos avloppet från hushåll som norm även för industriavlopp. (§ 22 Va-lagen). Men hushållen är idag en stor syndare med alla kemikalier som "underlättar våra liv". Många av de riskabla produkter som industrin producerar konsumeras i hushållen. Överblicken över detta har försämrats efter EU-inträdet, men det onyanserade ropet efter tillväxt i samhället driver också utvecklingen åt fel håll. |
||||||||
|
Kemikalieanvändning:
II. Större industrier
Biltvätt:
Bilverkstäder:
Mekaniska verkstäder:
Laboratorier, sjukhus, skolor, industri:
Kemtvättar:
Fotolaboratorier:
Måleri- och lackeringsfirmor:
Textilföretag:
Förbränningsstationer:
Slakterier:
Tryckerier:
Tanktvätt:
Sotare:
Tandläkare:
Hårvård:
Sjukhus:
SJ:
Vattenverk:
Mätningar:
Överallt:
IV. Dagvatten Bilism:
Parker:
Fåglar, råttor etc:
Tak, byggnader, vägar, gator, torg:
Fogmassor:
Fasadtvätt:
Klotterbekämpning:
Industriplaner:
Bensinstationer:
Flygplatser:
V. Avfallsupplag
|
||||||||
|
||||||||
Copyright 2002-10-30 Sveriges Konsumenter i Samverkan www.konsumentsamverkan.se |
||||||||