Konsumenter i samverkan

Logo





Kampanj: Avloppsslam



Debattinlägg från Gunnar Lindgren

Älvängen 1998.01.03


Angående avloppsslam och livsmedelsproduktion




Tidigare har VAV, SNV och LRF slutit en "slamöverenskommelse" som är tänkt att ge plats för slammet i livsmedelsproduktionen. Det har efter hand visat sig att de grundläggande principerna för denna överenskommelse är felaktiga. Tanken att en övergång till slamgödning skulle vare ett uthålligt kretslopp har visat sig oriktig. I själva verket ökar förstörelsetakten av åkermarken om man byter från konstgödsel till slam. Med förstörelse avses här en så stor tillförsel av tungmetaller till åkern, att den till sist inte blir odlingsvärd. Det går inte att förena begreppet uthålligt kretslopp med en accelererande tillförsel av metaller - vilka dessvärre inte kan tas bort i efterhand.

Orsaken till att avloppsslammet är så kraftigt förorenat av skadliga metaller ligger inte i anslutningen av soptippar, dagvatten, processvatten från industrin etc - som slamöverens-kommelsen vill göra gällande. Nej, orsaken är att människans växtnäringsämnen blandas med stora mängder vanligt avloppsvatten. På detta sätt koncentreras en stor mängd främmande metaller i slammet, metaller som inte kommer från urin och avföring, utan från diskbänkar, tvättmaskiner, kläder, skurvatten, ledningar, kopplingar etc. Dvs från normal användning av vatten i samhället. Den mängden metaller är ca 10 - 100 ggr större än urinens och avföringens bidrag i alla vattenburna avloppssystem - i såväl trekammarbrunnar på landet som i "godkända" slam från stora avloppsverk. Observera att de metaller som inte kommer från urin och avföring inte kan gå i kretslopp, utan leder oundvikligen till ökande halter i svensk åkerjord. Det finns också ett flertal bevis från svenska odlingsförsök att slamgödsling ökar metallinnehållet i åkerjorden och även grödan.

Slammets innehåll av växtnäringsämnen har också kraftigt överdrivits. Fosforinnehållet är ca 1 procent i vanligt vått slam (ca 3% av torrsubstansen), medan enbart innehållet av järn och aluminium kan vara 5 ggr större.

Många har lyckligtvis i sista stund insett detta systemfel hos det vattenburna avloppsnätet. Framsynta krafter försöker nu styra bort avloppsslammet från de känsliga åkrarna och kräver att växtnäringsämnena först källsorteras (t ex urinseparering) från annat avfall liksom när det gäller annan avfallshantering i samhället. En bifogad bild visar klargörande att spridning av avloppsslam på åkern mycket väl kan jämföras med spridning av osorterat hushållsavfall på åkermark.

Tills vidare kan avloppsslam användas för markplanering i mindre utsatta sammanhang, t ex vid återställande av gamla soptippar etc. Sveriges största avloppsverk - Ryaverket i Göteborg - får avsättning för nästan allt slam till markplanering.
Jag bifogar material som redovisar de ovan anförda uppgifterna. Hör gärna av Dig med frågor eller andra synpunkter!

Med vänliga hälsningar

Gunnar Lindgren

Pl 1363, 446 00 Älvängen,
tel/fax 0303-45155, 070-5679054
e-mail: gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com



( Tillbaka | Hem | E-mail )