Svenska läkare måste ställa högre krav på sin fortbildning. Det stod klart vid symposiet Framtidens läkare - framtidens kunskap som hölls i Stockholm i november. Samtidigt planerar Läkarförbundet och Läkarsällskapet ett nytt institut för läkares fortbildning.

Ilpu, Institutet för läkares professionella utveckling, ska ta över en rad kurser som Socialstyrelsen administrerar idag. För svenska patienter som vill kunna lita på läkarnas kunskap är förslaget kontroversiellt. Christer Edling, VD i Läkarsällskapet, hyser nämligen stora förhoppningar om att läkemedelsindustrin ska bidra med 15 miljoner kronor till institutet, som startar i höst. Om industrin bidrar med pengar kan vi inte lita på att läkare verkligen får fakta om alternativ vård eller behandling. Som vårdkonsumenter måste vi vara säkra på att läkarutbildning inte sponsras av de företag som tjänar mångmiljardbelopp på sjukdom och olycka.

Förslaget går ut på att staten ska bekosta kursverksamheten till hälften. Enligt uppgifter på Riksstämman i november räcker det inte. Därför vill även Läkarförbundet att läkemedelsindustrin samverkar för att Ilpu ska ta över ansvaret för fortbildning. Dessutom ska Ilpu ha rollen att bedöma och ackreditera industrins stora kursutbud. Ärligt talat kan väl ingen tro att vi konsumenter ska lita på att ett industrifinaniserat institut utan insyn eller oberoende ställning verkligen tar i med hårdhanskarna mot samma företag som betalar verksamheten. Problemet blir inte mindre av att vi konsumenter eller våra oberoende konsument- eller patientorganisationer inte fått information om förslaget eller inbjudits att delta i diskussionerna.

I USA har kritiken växt mot de privata företag som sedan 1980-talet står för i stort sett all fortbildning av läkare. Dessa vinstdrivande utbildningsföretag omsatte ca 10 miljarder kronor 1999, enligt en färsk rapport från konsumentorganisationen Public Citizen. 83 % av dessa företag har verksamhet utanför USA och vill förstås även erbjuda sina tjänster på en svensk, avreglerad läkarfortbildningsmarknad. Patienter bör vara oroade av denna trend, anser amerikanska experter som slagit larm.

Vilka krafter är det som vill att Sverige ska få denna typ av sponsrad läkarutbildning? Sveriges Konsumenter i Samverkan menar att svaret är uppenbart. De transnationella läkemedelsföretag som är störst i Sverige (se listan nedan) har samma intressen här som i USA. Det gäller för företagen att fortsätta öka sin försäljning till varje pris. Genom styrd fortbildning kan man påverka fler läkare att skriva ut medicin som ger företagen största möjliga vinst. Ett exempel är att företag hellre vill att läkare skriver ut nya läkemedel med patentskydd, som företaget tjänar mer på, än så kallade generiska preparat med samma aktiva ingrediens och effekt. Man kan också påverka läkare att inte skriva ut parallellimporterade läkemedel som är billigare trots samma kvalitet.

/Martin Frid

Fakta:

Läkemedelsförsäljningen i Sverige under januari till och med november 2000 uppgick till 18 600 miljoner kronor i apotekens inköpspris (AIP). Detta är en ökning med 10,7 % i jämförelse med samma period 1999. Humanläkemedel svarade för 98,3 % av försäljningen och veterinärläkemedel för 1,7 %.

Försäljningen av de 5 största läkemedlen i Sverige 1999.

Apotekens inköpspris (AIP), MSEK. Inkl. parallellimport.

Rank	Produkt	MSEK
1	LOSEC MUPS	722
2	CIPRAMIL	400
3	ZOCORD	396
4	XENICAL	358
5	LOSEC	304

(Källa: Läkemedelsindustriföreningen, LIF)

De 15 största läkemedelskoncernernas försäljning i Sverige 1999. Apotekens inköpspris (AIP), MSEK.

Rank	Företag	MSEK
1	AstraZeneca	2858
2	Pharmacia & Upjohn	1966
3	MSD	1036
4	Glaxo Wellcome	1009
5	Roche	847
6	Pfizer	636
7	Cross Pharma	573
8	Novartis	541
9	Novo Nordisk	536
10	Johnson & Johnson	508
11	Lundbeck	427
12	Bristol-Myers Squibb	414
13	Lilly	380
14	Rhone-Poulenc Rorer	328
15	Baxte	311

(Källa: Läkemedelsindustriföreningen, LIF)