Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala

Hultsfred 2000-06-03

Synpunkter om CCNFSDU kosttillskott, CX/NFSDU 00/5 (Diarienummer saknas)

Sveriges Konsumenter i Samverkan har tagit del av dokumentet om riktlinjer för vitaminer och mineraler (kosttillskott). Vi uppskattar möjligheten att lämna synpunkter. Vi hoppas att Codexmötet den 19-23 juni tar hänsyn till konsumenternas önskan att hålla oss friska och att vi vill ha god och säker tillgång till kosttillskott av hög kvalitet och utan livsfarliga risker.

Särskilt är det vår uppfattning att unga och gamla bör kunna känna trygghet att använda kosttillskott i förebyggande och korrektivt syfte, alltså för att kunna leva ett optimalt liv. Svenska konsumenter vill med egna insatser kunna medverka till att värna hälsan genom egenvård och vill även kunna höja prestationsförmågan.

Vi har vissa svårigheter att förstå varför kosttillskott behöver regleras av Codex Alimentarius.

För svenska konsumenter finns idag ett rikt utbud av produkter av varierande slag, med märkning som i de flesta fall är begriplig. Konsumenter använder kosttillskott utan att känna större oro. Eftersom det i allmänhet handlar om naturliga medel med god produktkontroll saknas skäl att reglera detta område hårdare. Vi hara bara sett några få larmrapporter i kvällspressen om biverkningar som inte alltid visat sig hålla vid närmare granskning. De fall som rapporterats av synergieffekter eller motverkan vid intag tillsammans med läkemedel bör kunna hanteras genom normal utbildning av läkare och butikspersonal samt eventuellt genom bifogad information i förpackningarna. När det gäller oseriösa producenter som vill sälja kosttillskott av sämre kvalitet menar vi att konsumenter i samarbete med branschen och myndigheter bör kunna avslöja bedrägerier och avarter. Detta är i så fall ett område som berörs av den svenska marknadsföringslagen.

Vi håller inte med punkt 4 att kosttillskott ofta används för att kompensera för en dålig diet och att detta ska ligga till grund för de riktlinjer som CCNFSDU vill formulera. Detta är ingen bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet och visar hur svår en internationell harmonisering på området kommer att bli. Vi håller inte heller med punkt 8 att tillgången till kosttillskott kan påverka dieten negativt. Om tillgången i sig har en så störande effekt beror det enligt vår uppfattning på reklamen och marknadsföringen. Eftersom Codex Alimentarius inte kan påverka reklamen och marknadsföringen (se punkt 45-47), tror vi att flera av de annars utmärkta förslagen blir svåra att genomdriva.

Vi håller helt med punkt 12 att relevanta kosttillskott bör granskas och behandlas så att speciellt havande kvinnor och småbarn skyddas. Därför måste lagstiftningen snabbt kunna hantera konsekvenserna av nya forskningsrön och vi ser gärna att försiktighetsprincipen nämns i texten i detta sammanhang.

Vi är negativa till förslaget punkt 16 samt punkt 20 att lägga fram positiva eller negativa listor. Vi har svårt att se att man kan nå vetenskaplig konsensus på detta mångfasetterade och livsviktiga men samtidigt väldigt subjektiva område. Risken är stor att förtroendet för forskare och experter minskar eftersom vetenskap per definition hela tiden ska öka vår kunskap genom ny forskning. När motstridiga rapporter ställs mot varandra kan valfriheten hotas. Informationseftersatta grupper får ännu svårare att veta vad som är bra för dem. Expertutlåtande ger heller inte den trygghet som medvetna konsumenter kräver för att kunna göra väl grundade val. Vi undrar vem som ska bestämma över listorna och känner oss mycket oroade av tanken att ge en liten grupp experter sådan makt att bestämma över oss konsumenter. Ett möjligt krav är att konsumenter blir representerade i de expertkommittéer eller nämnder som beslutar över listorna, men vi har redan svårt att få igenom liknande krav på andra områden, så vi väljer att inte föreslå detta. Vi håller således i stort sett med punkt 17-19 som vi tolkar innebär att konsumenterna har rätt att välja själva.

När det gäller maxnivåer (punkt 22-29) uppfattar vi det som näst intill omöjligt att genomföra. Vi tror inte att vetenskapen kan ge de enkla svar på frågor om lämplig dosering som en reglering skulle förutsätta. Det är bättre med förslaget i punkt 30, dvs allmäna rekommendationer om dos. Vi förstår dock inte varför CCNFSDU 00/5 på denna punkt menar att kroppsvikten inte skulle vara relevant. Det menar vi att den är i allra högsta grad, och i synnerhet för barn, som ju är en stor målgrupp för marknadsföringen. Det finns även stora skillnader mellan könen. En stor brist i logiken!

Vi har inga speciella synpunkter på renhetskrav och GMP bortsett från att vi självklart utgår från att eventuella internationella standarder på området inte försvårar för en nationell lagstiftning som ställer högre krav. Då detta ofta kallas "handelshinder" har vi i andra sammanhang lämnat våra (kritiska) åsikter på hur WTO och internationella handelsavtal påverkar konsumentskyddet. Renhetskrav och GMP måste också kunna skärpas efter hand utan att detta ses som handelshinder.

Märkningsförslagen (punkt 36-40) är speciellt intressanta ur konsumentperspektiv. När det gäller kosttillskott är märkningen ofta svår att skilja från reklampåståenden eller andra försök att påverka oss att välja en produkt. Det kan t ex förekomma att förpackningen förses med en bild på en ung, frisk man eller kvinna, eller en vacker blomma, eller fotografier på vackra landskap eller hav osv. Dessa bilder tror vi har en direkt påverkan på konsumenten på ett kognitivt sätt, medan texten ofta trycks med försvinnande liten stil, på flera språk och med jargong som kan vara besvärlig att tolka. Varje försök att reglera textens innehåll riskerar att få oönskade effekter om man inte ser till helheten och det samlade intrycket av kartong, flaska osv.

Vi stödjer förslaget att tillåta hälsopåståenden (punkt 41) men har svårt att se hur Codex ska kunna reglera detta. Vi anser alltså inte att Codex ska fatta beslut som förbjuder eller förhindrar länder att ta fram egen nationell lagstiftning på området.

Vi är negativa till onödiga varningstexter i allmänhet när det gäller kosttillskott (punkt 41-43). Dessa produkter tar vi ju för att vi ska hålla oss friska eller för att förebygga sjukdom. Vi stödjer dock förslaget till någon form av generell kostrekommendation om de formuleras så att konsumenten förstår den roll kosttillskott kan spela i förhållande till en normal diet. Vi tror att speciella varningstexter om "överdosering" kan ge felaktiga signaler som lätt missförstås.

Marknadsföringen och reklamen (punkt 45-47) för kosttillskott anser Sveriges Konsumenter i Samverkan är den faktor som främst av allt vilseleder konsumenterna. Bantiningspreparat och light-produkter är vi mycket kritiska till och där ser vi allt fler bevis för att internationella Codexstandarder gett producenterna fria händer att lura konsumenterna att köpa varor som inte ger de påstådda resultaten i form av viktminskning. Med Internet kommer nu nya aktörer med stor möjlighet att sälja allt mellan himmel och jord på den internationella marknaden. Kosttillskott, dvs vitaminer och mineraler, är ändå här för att stanna. Vi hoppas att producenterna, handeln och myndigheterna i högre grad tar hänsyn till de speciella problem som kan uppstå i Sverige om Codex Alimentarius trots allt försöker reglera denna sektor.

Med vänlig hälsning

Martin Frid (enligt uppdrag)

Sveriges Konsumenter i Samverkan
Box 88, 577 22 Hultsfred
tel: 0495-498 34, 413 15 mobil: 070-604 77 25
fax: 0495-498 35
e-post: skis-h(at)konsumentsamverkan.se
Hemsida: http://www.konsumentsamverkan.se