Ett nyinsatt avsnitt GM Syngenta Case hade lagts in innan arbetsgrupperna skulle samlas och träffa myndighetsrepresentanterna. Det var p g a Syngenta affären, med hopblandning av majssorter som hade olika genuppsättningar, Bt11 och Bt10. EUs ansvariga Paola Tastori Coggi hade hastigt fugist in från Bryssel och mötte Debbi Salac, från US State Department. En del fakta redovisades men spänningen steg.

Intresserade fick fortsätta i en sal utanför medan Trade WG och Internet WG startade sina möten. Där i kafeterian blev det mera fight mellan aktörerna och Paola angrep mycket tufft Debbis, som hade svårt att krypa undan att USA inte har ett fungerande regelverk. Sanktioner och böter diskuterades och USA medgav att det kommer att bli sanktioner. Enorma insatser måste nu göras, massor av tester och undersökningar och det kommer att engagera många och länge. Jag fick in en avslutningsfråga här: Kommer maten att bli billoigare i framtiden p g a dessa problem? Svaret frånPaola var omedlebart: Nej naturligtvis inte. Min motfråga var då: varför ska vi då ha denna teknik? Paola replikerade snabbt: Det är en bra fråga och det är en central angelägenhet nu.

På eftermiddagen startade Food Working Group och Intellectual Property WG sina möten med myndighetsrepresentanterna.

Resolutionen om transfetter
Resolutionen om transfetterna hade överlämnats och de ansvariga inom de olika myndigheterna hade fått tillfälle att läsa den. Eftersom den amerikanska myndigheten redan har lagstiftat och märkningen av transfetter är obligatorisk var det främst EU, som med trycket både från USAs myndigheter och från konsumentorganisationerna skulle förmås att ta upp frågan. Svaret blev som inte oväntat att man hänskjuter frågan till den nya Plattformen där man ska samla alla parter, även näringslivet, till samtal. Flera av mina kollegor tolkar det som att den nye kommissionären tycker lagstiftningen går för långsamt och det är det väl ingen som säger emot. Mera detaljer kommer senare. EU har i vart fall inte sagt nej i nuläget.

Som läget är nu står vårt krav kvar, ta bort alla industriellt framställda transfetter i våra livsmedel. De behövs inte och är inte till någon nytta för konsumenterna, möjligen en billigare fettråvara för producenterna och kanske processtekniskt nödvändiga. I så fall får väl de produkterna tas bort från marknaden, vi lär inte sakna dem eller hungra ihjäl för det.

//Bengt

upp

I dag är det torsdag och jag har studerat den amerikanska matmarknaden. Hittar inga livsmedelsbutiker i de flesta kvarteren, däremot ett stort centrum för ekologiska råvaror och färdiga produkter, Whole Food, en upplevelse. Inger hopp för framtiden. Men enklast bildar man sig en uppfattning genom att besöka centrala stationen, Union Station, där det finns 100-tals utskänkningsställen, tätt, tätt inpå varandra, i en hel våning. Ja det är en hel stad med butiker. Här finns också det feta folket där medelvikten ligger närmare 200 kg än 70 kg.

Provade ett Cajun-inspirerat ställe och en maffig tallrik med citronkyckling med Coca Cola kostade 8 dollar. En Starbuck kaffe gick på mellan 4 och 5 dollar som jämförelse. Maten var mycket smaklig och god, men mycket fet och söt, orsaken till att den är så omtyckt ligger naturligtvis här. Svårt att hitta plats att sitta. Sedan är allt skräp, som ska kastas i tunnor, som snabbt fylldes. Mottot är snabbt ut och genom kassan, sen är det upp till dig att skaffa undan skräpet, och det blir mycket sådant i de ”moderna restaurangerna” som helt saknar diskmaskiner.

//Bengt

upp