Vi från konsumentsidan
önskade möta politiker för att ta upp frågan
om främmande och hälsovådliga ämnen
i våra livsmedel i synnerhet transfetterna från
industriell fettproduktion. Sveriges Konsumenter i Samverkan
anordnade därför ett seminarium om dessa industriella
transfetter i livsmedel i samarbete med Miljöpartiet,
då riksdagen inom kort kommer att besluta om en
motion som just tar upp detta ämne. Läs
programmet här (pdf). Läs en sammanfattning
av motionen.
Rapport
Seminarium och paneldebatt om industriella transfetter
i Livsmedel
14 februari 2007 i riksdagshuset
Arrangör: Sveriges Konsumenter
i Samverkan tillsammans med Miljöpartiet
Anmälda: 74 personer
Hela
74 personer hade anmält sig till seminariet, något
som innebar att vi i sista minuten fick byta till en
något större lokal. Det visar att det finns
ett stort intresse för frågan.
Inledning
med Sveriges Konsumenter i Samverkan och Gunnar Lindgren
(sakkunnig)
Bengt Ingerstam (ordf.), började med att tala om
att Sveriges Konsumenter i Samverkan länge arbetat
med fettfrågan och att vi var med och påverkade
margarinindustrin redan för drygt 14 år sedan
något som ledde till att transfettet helt försvann
från margarinet. Bengt delgav också församlingen
att enligt en enkät genomförd under 2006 så
vill hela 98 % av konsumenterna veta vilka vegetabiliska
fetter det finns i maten. Det räcker alltså
inte med att det står bara ”delvis härdat
vegetabiliskt fett”.
- Det är sorgligt att många
blandar ihop naturliga transfetter med industriellt
framställda transfetter. Vi klarar inta av som
konsumenter att ta ställning till allt. Det är
för mycket märkning, för mycket reklam.
Vi ska kunna lita på varorna som säljs i
butiken. Den är branschens och industrins skyldighet
att ta bort det som är farligt för oss redan
innan det når butikerna. Vi ska inte behöva
vara försökskaniner! Avslutade han.
Gunnar Lindgren talade om att
vi behöver ett bredare tillverkningsperspektiv.
Fettindustrin använder nästan uteslutande
fetter från växtriket (vegetabiliskt fett)
som råvara. Nästan alla är omättade
och är därmed flytande, det är bara mättade
fetter som är fasta. Problemet är att man
vill ha ett fast, billigt och hållbart fett att
kunna erbjuda livsmedelsindustrin. Man har därför
tillgripit metoden att härda flytande oljor så
de blir fasta. Det är alltså frågan
om en kosmetisk åtgärd, men till priset av
hälsa och kemikaliinblandning.
Vid den industriella härdningsprocessen
används en rad kemikalier som bättre hade
passat vid tillverkning av skokräm, petrokemiska
produkter eller målarfärg. Själva härdningen
sker i stora reaktorer. I reaktorn blandas kemiskt förbehandlad
flytande olja med nickelspån och vätgas.
Vid denna brutala kemiska process förändras
fettmolekylerna och en uppsjö av naturfrämmande
molekyler bildas.Om härdningen avbryts under processen,
så att fettet bara blir delvis härdat, uppstår
transfettsyror. Transfettsyrornas påverkan på
människans hälsa har debatterats, i vissa
länder livligt, men idag är forskarna i huvudsak
överens om att det går att likna transfetternas
effekter på kroppen vid de som man får av
mättade fetter. De bidrar alltså till åderförkalkning
och andra hjärtkärl sjukdomar.
Gunnar tog även upp orsaker
till hälsoeffekter av transfetter: Industriella
transfetter i sig. Detfaktum att nyttiga ämnen
som vitaminer och antioxidanter tas bort inför
härdningsprocessen. Dessa ombildas på nytt
på kemisk väg. Det bildas nya kemiska ämnen
vars effekter vi idag inte har någon aning. Varför
överhuvudtaget ta risken?
Hälsorisker
med industriella fetter och hur Danmark har gjort
Steen Stender, prof. Gentofte Hospital
Steen Stender började tala om hälsoriskerna
med industriellt fett. Transfett bildas visserligen
även i kons mage men innehållet är högst
5% transfett av fettmängden medan industrifett
kan innehålla upp till 60%. På 80-talet
upptäckte man att kroppen känner skillnad
på mättat fett och transfett.
LDL är dåligt kolesterol
HDL är bra kolesterol
- Mättat fett höjer LDL mycket och höjer
HDL litegrann
- Omättat fett Sänker LDL mycket och sänker
HDL lite
- Industriellt transfett höjer LDL och sänker
HDL
Han presenterar en undersökning
som visar ett samband mellan intag av industriellt transfett
och hjärt- och kärlsjukdomar. Andra effekter
bla diabetesrisk och infertility. Men störst fara
är det för hjärt- och kärlsjukdomar.
Det finns inga riktiga bevis men en stark misstanke.
Sverige och Danmarks befolkning
har ett snittintag på ca 1 gram transfett per
dag. 5 gram per dag utgör en fara. Snabbmaten,
pommes och friterad kyckling är största boven,
även micropopcorn spelar en storroll.
Varför
tog Danmark bort transfettet?
Det finns misstanke om hälsorisker
Det tar bort nödvändigheten av information
om transfettet.
Konsumenterna kommer inte att märka någon
skillnad på ex smak, lukt eller utseende.
Det fanns helt enkelt inga argument till att tillåta
det.
Sverige ligger i mitten när
det gäller transfettanvändande i snabbmaten.
Danmark ligger mycket lågt. Idag arbetar både
McDonalds och KFC med att minska trasfettanvändning
i oljan. 3 år för sent enligt Steen eftersom
det inte tillkommit någon ny information. Däremot
kan kundpåtryckningar vara orsaken till reaktionerna.
Inte bara Danmark. Kanada och
New York fasar ut transfett och WHO förespråkar
också för alla regeringar att fasa ut industriellt
fett
Vad
säger producenterna? - Så har vi gjort på
Lantmännen AXA,
Mats Larsson, forskningsdirektör
Lantmännen
Är det farligt/oetiskt? Vad är sant? Vetenskapliga
bevis finns. Myndigheternas regler (vad är sant
just nu) Industrin måste dock blicka frammåt,
har inte råd med att konsumenterna tycker att
man reagerar långsamt. Ledstjärna är
konsumenternas övertygelser. Industrin måste
hitta ”sin sanning”. Lanmännen har
tagit bort transfett. Lång debatt, konsumentkrav.
SKIS bra exempel på organisation som drivit detta.
Media har påverkat, ifrågasättande
av forskare och sedan Danmarks beslut. Idag använder
vi inga transfetter. Härdat fett borta sedan 2005
pga förväxlingsrisk.
Hamburgerkedjan MAX:s
arbete med att få bort transfett
Richard Bergfors, vd MAX
Inget transfett och inget härdat fett sedan 2005.
De arbetar även med andra initiativ för att
minska fettet. Balans mellan nyttigt och gott.
Bakgrund: Debatten vintern 2002/2003
om hälsa och motion. WHOs rapport om fetma m.m.
FRESH! Ett förändringsarbete. Kan en snabbmatsrestaurang
vara trovärdig i fettdebatten var en av många
frågor MAX arbetade med. Delifresh 2003 men de
flesta äter det ordinarie sortimentet och det har
ändrats också utan att kunderna märkte
något.
Richard Bergfors om Lagstiftning:
Är inte bästa vägen utan menar att branschen
sanerar sig själv.
90-tal transfett på agendan
95/95 Margarinindustrin slutar med transfetter
2005 Max tar bort transfett
Idag – Enligt industrin och de flesta producenterna
är transfettet istortsett borta idag.
Föreslår egenåtgärder –
inte lagstiftning.
Panelebatt
(samtal) med de
7 riksdagspartierna och Steen Stender
Inledningsvis fick samtliga i panelen svara på
frågan: Är ni beredda att förbjuda tillsats
av industriellt framställt transfett i Livsmedel
med omtanke på folkhälsan, eller finns det
andra vägar att gå som ni hellre vill ta
för att människor inte sak utsättas för
dess risker?
Irené
Oskarsson Kd – Alliansens syn – det
handlar om upplysning, inte lagstiftningsmodellen.
Anita Brodén Fp –
Upplysta konsumenter – marknaden och de stora
aktörerna ska ta sitt ansvar – mer informationsinsatser,
enklare så att alla förstår vad det
handlar om.
Bengt-Anders Johansson Mp
– Inte lagstifta – marknaden tar sitt ansvar
pga konsumenttryck – lagstiftning tar år.
Maria Kornevik C –
Innehållsförteckning viktigt – ej för
eller emot…det beror…
Jacob Johnsson V –
Kan inte riktigt ämnen och är inte prio 1
– måste få bättre grepp om problemet
innan besked kan ges – viktigt att jobba vidare
för mindre fett i vår kost.
Gunvor G Ericson Mp –
Det sak vara bra mat – vem vill ha transfetter?
Konsumenterna, forskarna, läkarna? Tagit beslut
om folkhälsomål, skapa spelreglerna. Att
två företag arbetar bra med dessa frågor
betyder det inte att alla företag gör det.
Vi förespråkar därför lagstiftning.
Efter dessa svar fick
åhörarna ställa sina frågor
Bengt Ingerstam:
Vi klarar inte av att vara konsumenter längre.
Det är inte sjysst mot industrin heller att självreglera
då små mindre seriösa företag
kommer in på marknaden.
SLV (Annica
Sundström) – Vi hade möte med
stora svenska livsmedelsproducenter där trenden
visar att transfetterna är på väg bort.
SLVs representant försvarade sig med att Livsmedelsverket
också har arbetat länge med frågan
och nyligen haft ett möte med Svenska producenter
och meddelade att branchen är beredd att sanera
sig själv, att transfettet är så gott
som borta redan.
Trycket från konsumenterna
och samhällsdebattörer påverkar snabbare
än lagstiftning.
Panelen verkar i stort vara överens, bortsett från
Mp, om att lagstiftning inte är aktuell. Man drar
gärna paralleller till socker och salt och menar
att då ska vi ju lagstifta bort det också.
Även om svenska producenter
säger nej till transfett så importerar vi
produkter, hur blir det med det? Var en annan fråga
som kom upp.
Steen Stender påminner
igen om att det finns mycket transfett i Europa och
att man i Danmark undviker alla informationsproblem
genom att helt enkelt helt ta bort transfettet. I danmark
säger vi inte från jord till bord utan ”från
jord till jord”. Maten ska tillbaka till jorden.
En kvinna bland åhörarna
frågar Steen Stender vad transfettet ersätts
med? Hans svar är att man i danmark inte mixar
transfettfrågan med fett frågan. Först
ska transfettet bort.
Andra
frågor som ställdes men som panelen inte
riktigt hann svara på:
Kan ni tänka er att det ska stå på
innehållsförteckning vilken typ av vegetabilisk
olja det handlar om? Varför ser ni det som ett
problem att lagstifta bort transfett när det ändå
är farligt?
Märkningsdirektivet ses
över enligt SLV.
Bengt Ingerstam:
Varför ska vi inte göra som Danmark när
deras beslut rört om i hela världen? Vi har
slagits mot detta i 15 år, kanske kan vi få
draghjälp nu.
Lantmännen:
Som producent måste man ha större ansvar
än vad lagen säger.
Gunvor G
Ericson Mp: Jag som konsument ska kunna lita
på att det som är uppenbart farligt inte
ska finnas i de livsmedel jag köper. Vad är
egentligen problemet med en lagstiftning?
Fråga från en åhörare:
Är det inte SLVs uppgift att utgöra påtryckningar?
Ni ska väl vara först? Annars behövs
väl inte ni? Konsumenterna upplever ju ofta att
SLV är i maskopi med producenterna.
Fråga från en åhörare: Men hur
blir det då med allt vi importerar? En mycket
intresseant fråga som tyvärr inte besvarades
av paneln.
Fråga: Det pratas ju om
att lagstiftningen tar så lång tid, men
det gör ju märkningsdirektiv också.
Gunnar Lindgren: Det mesta i
livsmedelsindustrin är hedervärt men i fettindustrin
är det inte så. Vi måste granska hela
fettcykeln. När det gäller flytande fetter
tar man bort allt karaktäristiskt för en särskild
olja för att bara ha kvar rent fett.
Rapport av Marie Nahnfeldt
Sveriges Konsumenter i Samverkan
|