Till startsidan Sveriges Konsumenter i Samverkan 
Kampanj: Evenemang
2007-02-21 Publicerad i SKN nr 52

Vi från konsumentsidan önskade möta politiker för att ta upp frågan om främmande och hälsovådliga ämnen i våra livsmedel i synnerhet transfetterna från industriell fettproduktion. Sveriges Konsumenter i Samverkan anordnade därför ett seminarium om dessa industriella transfetter i livsmedel i samarbete med Miljöpartiet, då riksdagen inom kort kommer att besluta om en motion som just tar upp detta ämne. Läs programmet här (pdf). Läs en sammanfattning av motionen.

Rapport
Seminarium och paneldebatt om industriella transfetter i Livsmedel

14 februari 2007 i riksdagshuset

Arrangör: Sveriges Konsumenter i Samverkan tillsammans med Miljöpartiet
Anmälda: 74 personer

Hela 74 personer hade anmält sig till seminariet, något som innebar att vi i sista minuten fick byta till en något större lokal. Det visar att det finns ett stort intresse för frågan.

Inledning med Sveriges Konsumenter i Samverkan och Gunnar Lindgren (sakkunnig)
Bengt Ingerstam (ordf.), började med att tala om att Sveriges Konsumenter i Samverkan länge arbetat med fettfrågan och att vi var med och påverkade margarinindustrin redan för drygt 14 år sedan något som ledde till att transfettet helt försvann från margarinet. Bengt delgav också församlingen att enligt en enkät genomförd under 2006 så vill hela 98 % av konsumenterna veta vilka vegetabiliska fetter det finns i maten. Det räcker alltså inte med att det står bara ”delvis härdat vegetabiliskt fett”.

- Det är sorgligt att många blandar ihop naturliga transfetter med industriellt framställda transfetter. Vi klarar inta av som konsumenter att ta ställning till allt. Det är för mycket märkning, för mycket reklam. Vi ska kunna lita på varorna som säljs i butiken. Den är branschens och industrins skyldighet att ta bort det som är farligt för oss redan innan det når butikerna. Vi ska inte behöva vara försökskaniner! Avslutade han.

Gunnar Lindgren talade om att vi behöver ett bredare tillverkningsperspektiv. Fettindustrin använder nästan uteslutande fetter från växtriket (vegetabiliskt fett) som råvara. Nästan alla är omättade och är därmed flytande, det är bara mättade fetter som är fasta. Problemet är att man vill ha ett fast, billigt och hållbart fett att kunna erbjuda livsmedelsindustrin. Man har därför tillgripit metoden att härda flytande oljor så de blir fasta. Det är alltså frågan om en kosmetisk åtgärd, men till priset av hälsa och kemikaliinblandning.

Vid den industriella härdningsprocessen används en rad kemikalier som bättre hade passat vid tillverkning av skokräm, petrokemiska produkter eller målarfärg. Själva härdningen sker i stora reaktorer. I reaktorn blandas kemiskt förbehandlad flytande olja med nickelspån och vätgas. Vid denna brutala kemiska process förändras fettmolekylerna och en uppsjö av naturfrämmande molekyler bildas.Om härdningen avbryts under processen, så att fettet bara blir delvis härdat, uppstår transfettsyror. Transfettsyrornas påverkan på människans hälsa har debatterats, i vissa länder livligt, men idag är forskarna i huvudsak överens om att det går att likna transfetternas effekter på kroppen vid de som man får av mättade fetter. De bidrar alltså till åderförkalkning och andra hjärtkärl sjukdomar.

Gunnar tog även upp orsaker till hälsoeffekter av transfetter: Industriella transfetter i sig. Detfaktum att nyttiga ämnen som vitaminer och antioxidanter tas bort inför härdningsprocessen. Dessa ombildas på nytt på kemisk väg. Det bildas nya kemiska ämnen vars effekter vi idag inte har någon aning. Varför överhuvudtaget ta risken?

Hälsorisker med industriella fetter och hur Danmark har gjort
Steen Stender, prof. Gentofte Hospital
Steen Stender började tala om hälsoriskerna med industriellt fett. Transfett bildas visserligen även i kons mage men innehållet är högst 5% transfett av fettmängden medan industrifett kan innehålla upp till 60%. På 80-talet upptäckte man att kroppen känner skillnad på mättat fett och transfett.
LDL är dåligt kolesterol
HDL är bra kolesterol
- Mättat fett höjer LDL mycket och höjer HDL litegrann
- Omättat fett Sänker LDL mycket och sänker HDL lite
- Industriellt transfett höjer LDL och sänker HDL

Han presenterar en undersökning som visar ett samband mellan intag av industriellt transfett och hjärt- och kärlsjukdomar. Andra effekter bla diabetesrisk och infertility. Men störst fara är det för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns inga riktiga bevis men en stark misstanke.

Sverige och Danmarks befolkning har ett snittintag på ca 1 gram transfett per dag. 5 gram per dag utgör en fara. Snabbmaten, pommes och friterad kyckling är största boven, även micropopcorn spelar en storroll.

Varför tog Danmark bort transfettet?
Det finns misstanke om hälsorisker
Det tar bort nödvändigheten av information om transfettet.
Konsumenterna kommer inte att märka någon skillnad på ex smak, lukt eller utseende.
Det fanns helt enkelt inga argument till att tillåta det.

Sverige ligger i mitten när det gäller transfettanvändande i snabbmaten. Danmark ligger mycket lågt. Idag arbetar både McDonalds och KFC med att minska trasfettanvändning i oljan. 3 år för sent enligt Steen eftersom det inte tillkommit någon ny information. Däremot kan kundpåtryckningar vara orsaken till reaktionerna.

Inte bara Danmark. Kanada och New York fasar ut transfett och WHO förespråkar också för alla regeringar att fasa ut industriellt fett

Vad säger producenterna? - Så har vi gjort på Lantmännen AXA,
Mats Larsson, forskningsdirektör Lantmännen
Är det farligt/oetiskt? Vad är sant? Vetenskapliga bevis finns. Myndigheternas regler (vad är sant just nu) Industrin måste dock blicka frammåt, har inte råd med att konsumenterna tycker att man reagerar långsamt. Ledstjärna är konsumenternas övertygelser. Industrin måste hitta ”sin sanning”. Lanmännen har tagit bort transfett. Lång debatt, konsumentkrav. SKIS bra exempel på organisation som drivit detta. Media har påverkat, ifrågasättande av forskare och sedan Danmarks beslut. Idag använder vi inga transfetter. Härdat fett borta sedan 2005 pga förväxlingsrisk.

Hamburgerkedjan MAX:s arbete med att få bort transfett
Richard Bergfors, vd MAX
Inget transfett och inget härdat fett sedan 2005. De arbetar även med andra initiativ för att minska fettet. Balans mellan nyttigt och gott.

Bakgrund: Debatten vintern 2002/2003 om hälsa och motion. WHOs rapport om fetma m.m.
FRESH! Ett förändringsarbete. Kan en snabbmatsrestaurang vara trovärdig i fettdebatten var en av många frågor MAX arbetade med. Delifresh 2003 men de flesta äter det ordinarie sortimentet och det har ändrats också utan att kunderna märkte något.

Richard Bergfors om Lagstiftning: Är inte bästa vägen utan menar att branschen sanerar sig själv.
90-tal transfett på agendan
95/95 Margarinindustrin slutar med transfetter
2005 Max tar bort transfett
Idag – Enligt industrin och de flesta producenterna är transfettet istortsett borta idag.
Föreslår egenåtgärder – inte lagstiftning.

Panelebatt (samtal) med de 7 riksdagspartierna och Steen Stender
Inledningsvis fick samtliga i panelen svara på frågan: Är ni beredda att förbjuda tillsats av industriellt framställt transfett i Livsmedel med omtanke på folkhälsan, eller finns det andra vägar att gå som ni hellre vill ta för att människor inte sak utsättas för dess risker?

Irené Oskarsson Kd – Alliansens syn – det handlar om upplysning, inte lagstiftningsmodellen.
Anita Brodén Fp – Upplysta konsumenter – marknaden och de stora aktörerna ska ta sitt ansvar – mer informationsinsatser, enklare så att alla förstår vad det handlar om.
Bengt-Anders Johansson Mp – Inte lagstifta – marknaden tar sitt ansvar pga konsumenttryck – lagstiftning tar år.
Maria Kornevik C – Innehållsförteckning viktigt – ej för eller emot…det beror…
Jacob Johnsson V – Kan inte riktigt ämnen och är inte prio 1 – måste få bättre grepp om problemet innan besked kan ges – viktigt att jobba vidare för mindre fett i vår kost.
Gunvor G Ericson Mp – Det sak vara bra mat – vem vill ha transfetter? Konsumenterna, forskarna, läkarna? Tagit beslut om folkhälsomål, skapa spelreglerna. Att två företag arbetar bra med dessa frågor betyder det inte att alla företag gör det. Vi förespråkar därför lagstiftning.

Efter dessa svar fick åhörarna ställa sina frågor

Bengt Ingerstam: Vi klarar inte av att vara konsumenter längre. Det är inte sjysst mot industrin heller att självreglera då små mindre seriösa företag kommer in på marknaden.

SLV (Annica Sundström) – Vi hade möte med stora svenska livsmedelsproducenter där trenden visar att transfetterna är på väg bort.

SLVs representant försvarade sig med att Livsmedelsverket också har arbetat länge med frågan och nyligen haft ett möte med Svenska producenter och meddelade att branchen är beredd att sanera sig själv, att transfettet är så gott som borta redan.

Trycket från konsumenterna och samhällsdebattörer påverkar snabbare än lagstiftning.
Panelen verkar i stort vara överens, bortsett från Mp, om att lagstiftning inte är aktuell. Man drar gärna paralleller till socker och salt och menar att då ska vi ju lagstifta bort det också.

Även om svenska producenter säger nej till transfett så importerar vi produkter, hur blir det med det? Var en annan fråga som kom upp.

Steen Stender påminner igen om att det finns mycket transfett i Europa och att man i Danmark undviker alla informationsproblem genom att helt enkelt helt ta bort transfettet. I danmark säger vi inte från jord till bord utan ”från jord till jord”. Maten ska tillbaka till jorden.

En kvinna bland åhörarna frågar Steen Stender vad transfettet ersätts med? Hans svar är att man i danmark inte mixar transfettfrågan med fett frågan. Först ska transfettet bort.

Andra frågor som ställdes men som panelen inte riktigt hann svara på:
Kan ni tänka er att det ska stå på innehållsförteckning vilken typ av vegetabilisk olja det handlar om? Varför ser ni det som ett problem att lagstifta bort transfett när det ändå är farligt?

Märkningsdirektivet ses över enligt SLV.

Bengt Ingerstam: Varför ska vi inte göra som Danmark när deras beslut rört om i hela världen? Vi har slagits mot detta i 15 år, kanske kan vi få draghjälp nu.

Lantmännen: Som producent måste man ha större ansvar än vad lagen säger.

Gunvor G Ericson Mp: Jag som konsument ska kunna lita på att det som är uppenbart farligt inte ska finnas i de livsmedel jag köper. Vad är egentligen problemet med en lagstiftning?

Fråga från en åhörare: Är det inte SLVs uppgift att utgöra påtryckningar? Ni ska väl vara först? Annars behövs väl inte ni? Konsumenterna upplever ju ofta att SLV är i maskopi med producenterna.

Fråga från en åhörare: Men hur blir det då med allt vi importerar? En mycket intresseant fråga som tyvärr inte besvarades av paneln.

Fråga: Det pratas ju om att lagstiftningen tar så lång tid, men det gör ju märkningsdirektiv också.

Gunnar Lindgren: Det mesta i livsmedelsindustrin är hedervärt men i fettindustrin är det inte så. Vi måste granska hela fettcykeln. När det gäller flytande fetter tar man bort allt karaktäristiskt för en särskild olja för att bara ha kvar rent fett.

Rapport av Marie Nahnfeldt
Sveriges Konsumenter i Samverkan

upp