Konsumenter, rättvisa och världsmarknaden
Konsumentorganisationerna går in i det nya årtusendet med allt större beslutsamhet att fortsätta driva de grundläggande frågor som inspirerade oss under 1900-talet. Vår konsumentrörelse bryr sig inte bara om att konsumenter ska få valuta för pengarna, utan sätter rättigheter och valfrihet för individuella konsumenter i ett sammanhang av social och ekonomisk rättvisa för alla. Både Consumers Internationals lista över grundläggande konsumentlagar och FN:s riktlinjer för konsumenträttigheter (som CI var med och drev igenom 1985) reflekterar vår syn på de rättigheter och det skydd som vi menar kan förverkligas endast som en del av den globala kampen för rättvisa för alla människor på vår jord.
Hela tiden förändras förutsättningarna som ska öka genomslagskraften hos våra grundläggande principer på det ekonomiska, teknologiska, politiska och sociala området. Vår dynamiska inställning har gjort det möjligt för vår konsumentrörelse att växa och för att vi ska fortsätta vara relevanta. Detta blir ännu viktigare i det nya årtusendet.
Vi slår åter fast att vårt mål är ett rättvist och jämlikt samhälle för alla sex miljarder konsumenter på vår jord. Det finns mycket att göra för att vi ska kunna förverkliga målsättningen om rättvisa för alla. Vid denna Världskongress har vi särskilt lagt vikt vid följande områden:
- Global och nationell avreglerad marknadsekonomi kommer inte automatiskt att undanröja fattigdom; i själva verket kan situationen förvärras och ojämlikhet förstärkas. Positiva sociala och ekonomiska åtgärder behövs för fattigdomsbekämpning. Vår konsumentrörelse, som en del av det civila samhället, bör spela en viktig roll för fattigdomsbekämpning och för att se till att de fattigaste ska kunna få sina grundläggande behov tillfredsställda.
- Nya vetenskapliga och tekniska rön har kommit allt snabbare och kommer på många sätt att spränga gränserna för vad som blir möjligt i framtiden. Vår konsumentrörelse måste driva frågor som hanterar utmaningarna. Vi måste själva kunna välja de vägar som ger oss bättre resultat medan vi också bromsar de riskfyllda effekterna på vår hälsa och på livskvaliteten.
- Den globaliserade marknadsekonomin har stärkt de transnationella företagens intressen medan globala instutioner skapats med liten eller ingen känsla för sitt ansvar för samhällen eller allmänhetens intressen. Här måste konsumentrörelsen delta som en del av en stark civil rörelse som kräver att marknaden tjänar de mänskliga rättigheterna och allas behov, samt att det gemensamma intresset blir en hjärtefråga även för vinstdrivande företag och för regeringar. Styrmedel och metoder för maktutövning måste förbättras.
- Konsumtion och produktion ger upphov till effekter på miljön, och påverkar därmed andra människors rättigheter och behov, både nu och i framtiden. Vårt medvetande om detta bör vara vägledande för att fatta bra beslut som verkar för hållbar och etisk konsumtion och produktion.
- Korruption och andra dåliga maktmetoder hotar allvarligt konsumenternas välfärd och försämrar för oss att uppnå våra mål och rättigheter. Regeringar måste lova att på ett effektivt sätt utrota korruption för att stärka sitt myndighetsutövande. Konsumentrörelsen måste samarbeta med andra organisationer både på nationell och internationell nivå som verkar för att undanröja korruption.
Consumers Internationals roll
Vi är stolta över den roll som konsumentorganisationer i hela världen har spelat i kampen för social och ekonomisk rättvisa. Vi är särkilt stolta över att Consumers International har kunnat bygga upp och stärka vår rörelse och för att göra våra röster hörda på regional och global nivå. Vi är också stolta över de insatser vi gör för det civila samhället i en värld som i allt högre grad visat sig vara fientlig mot många sådana intressen.
Nu på 2000-talet kommer vi att fortsätta arbetet för social och ekonomisk rättvisa och öka vårt samarabete med andra grupper eftersom vi alla är konsumenter och medborgare i det civila samhället. De dramatiska förändringar som skett under de senaste årtiondena har inneburit nya utmaningar för oss. Dessa förändringar har också inspirerat oss att utveckla våra mål och ta fram strategier som kan leda till social och ekonomisk rättvisa för alla på vår jord.
Det som vägleder oss inom Consumers International är de grundläggande åtta konsumenträttigheterna:
- rätten att få grundläggande behov tillfredsställda
- rätten till säkerhet
- rätten till information
- rätten att välja
- rätten till rättvis behandling
- rätten till konsumentutbildning
- rätten att få leva i en sund miljö
Eftersom detta är vår första Världskongress som hålls på den afrikanska kontinenten, vill vi särskilt uppmana internationella organ och regeringar att ta hänsyn till dessa rättigheter i sitt arbete. Åtgärder för att stödja demokratiska processer och respektera mänskliga rättigheter behövs. Detta bör innefatta åtgärder för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt att kämpa mot korruption, förbättra administrationen och reducera skuldbördan samtidigt som man verkar för en sund och hållbar miljö.
Konsumentarbetet
Konsumentarbete bidrar till att utrota fattigdom. Det främjar rättvisa spelregler på marknaden samt mänskliga rättigheter. Alla regeringar bör aktivt verka för de tre grundpelarna i konsumentarbetet: konsumentlagstiftning & regler, konsumentrepresentation samt konsumentinflytande. Vi hänvisar till FN:s riktlinjer samt de förslag till konsumentlagstiftning som tagits fram av Consumers International. Dessa verktyg kan ge länder som saknar konsumentlagstiftning en viktig impuls i rätt riktning.
Alla länder måste ha konsumentlagstiftning, som genomdrivs på ett effektivt sätt. Det gäller särskilt frågan om att vid behov kunna driva en process i domstol. Särskilda åtgärder behövs för att skydda konsumenterna från farliga varor och tekniker. Consumers International bör fortsätta arbetet tillsammans med medlemsorganisationerna att verka för att lagstiftning införs och för att regeringar ska hålla konferenser och möten om konsumentskydd i enlighet med FN:s beslut (ECOSOC 1990/85). Det gäller även på livsmedelssidan där vi deltar i FAO/WHO Codex Alimentarius och i andra standardiseringsorgan.
Viktiga frågor gäller hur företag ska fås att följa uppförandekoder, t ex Världshälsoorganisationens riktlinjer för bröstmjölksersättning, samt hur export av farliga produkter, t ex tobak, ska kunna stoppas. En annan fråga gäller att riskabla tekniker inte ska få exporteras utan ordentlig utvärdering av effekterna på konsumenters liv och hälsa, och att samma regler ska gälla i landet som vill exportera och i landet som ska importera en vara eller tjänst. När det gäller svaga grupper i samhället, inklusive handikappade, barn och de fattigaste konsumenterna behövs speciella åtgärdspaket.
Hållbar konsumtion
Hållbar konsumtion har blivit den kanske viktigaste strategiska frågan för att vi ska kunna bygga en hållbar och uthållig världsekonomi i linje med de principer som antogs av FN i Rio 1992. Definionen brukar vara att man måste minska slöseriet med resurser och stödja miljömässigt bättre produkter och tjänster. Agenda 21 antogs under 1990-talet av regeringar och ligger i linje med vårt arbete.
Consumers International håller med om att en rad av dagens konsumtionstrender inte kan kallas hållbara. Det betyder att världens naturresurser och miljön på lång sikt skadas på ett sätt som troligtvis är omöjligt att reparera. Fortsatt ekonomisk utveckling är viktig för att uppfylla mänskliga behov, men strategier behövs för att samtidigt förbättra konsumenternas livskvalitet på ett sådant sätt att världens resurser distribueras på ett rättvist sätt.
Konsumentorganisationer kan bidra genom att starta processen och verka för förändring. Det gäller konsumtionsmönster, samt att genom information se till att så många som möjligt har den kunskap som behövs. Organisationer kan också påverka regeringar och företag att anta strategier och genomföra förändringar som leder till hållbar konsumtion.
Consumers International och medlemsorganisationerna ska verka för att bygga allianser med andra likatänkande grupper och för att driva på regeringar och internationella organ så att debatten blir effektiv och medvetenheten ökar. Viktiga frågor gäller särskilt:
- att stödja hållbar konsumtion för att minska resursslöseri och förhindra miljöskador
- att minska resursutnyttjandet i i-länder, framför allt genom fokus på storkonsumenter
- att stödja miljöskydd och verka för bra standarder, samtidigt som dessa inte får missbrukas i handelsstörande syfte
- att se till att hänsyn tas till djurskyddsåtgärder, samtidigt som dessa inte får missbrukas i handelsstörande syfte
- att se till att konsumenter har vettig information och utbildning om miljöeffekterna av sina köpvanor och sin livsstil
- att formulera en tydlig policy när det gäller produkttestning och produktjämförelser, som måste ta hänsyn till hållbarhet
- att stödja regeringsbeslut på dessa områden
- att höja konsumenternas medvetenhet om produktion och marknadsföring, speciellt när det gäller förhoppningar och livsstilsval som inte är förenliga med målet om hållbar konsumtion
Livsmedelssäkerhet och säker mat
Världen har tillräckligt med mat för alla på vår jord. Trots detta går över 800 miljoner människor hungriga eller drabbas av undernäring. Consumers International menar att livsmedelssäkerhet innebär att säker mat ska finnas tillgänglig för alla, oberoende av köpkraft. Livsmedelssäkerhet är en viktig fråga för konsumentrörelsen och vi menar att alla konsumenter har rätt till tillräcklig och säker mat. För att skydda denna rättighet måste regeringar och internationella organ:
- stödja projekt för livsmedelssäkerhet och förbättra tillgången till mat
- förbjuda patent på liv (DNA) som förhindrar att bönder och konsumenter får tillgång till mat och dessutom ökar u-ländernas beroendeställning i världen vilket leder till ökad maktobalans.
- prioritera produktion av baslivsmedel för den egna konsumtionen, om nödvändigt genom jordbrukspolitik som anpassas till småbrukare (som har det största ansvaret för att förse hushåll i u-länder med mat) och de fattiga konsumenterna.
- stödja landreformer så att de som mest behöver jorden får tillgång till den
- stödja och uppmuntra långivning och teknisk hjälp till de fattigaste på landsbygden
- stödja hållbara jordbruksmetoder och långsiktig planering
- se till att livsmedelsmärkning är korrekt
- uppmuntra konsumentdeltagande i nationellt och internationellt standardiseringsarbete
Consumers International och medlemsorganisationerna bör på en rad sätt verka för hållbar lokal och regional livsmedelsproduktion och -konsumtion. Bland annat kan detta ske genom att uppmuntra konsumtion av lokalt producerade ekologiska livsmedel och mat som följer årstidernas växlingar.
Säker mat är först och främst en kollektiv samhällsfråga som även berör den gemensamma hälso- och sjukvården. Försiktighetsprincipen ska användas när vetenskapliga bevis inte är tillräckligt övertygande för att myndigheter ska kunna slå fast vilka kontrollåtgärder som behövs genom vanlig riskanalys. Vetenskap behövs för att kunna fatta beslut om säkerhetsfrågor, men hänsyn måste även tas till icke-vetenskapliga faktorer som t ex ekonomiska, etiska och miljömässiga faktorer. Det gäller även att ta hänsyn till konsumenternyttan med nya produkter och processer.
När det gäller bioteknik och andra nya livsmedelstekniker menar att Consumers International att det kan göras vissa viktiga framsteg. Dessa nya tekniker har också väckt oro bland konsumenter när det gäller säkerhet och miljörisker samt andra effekter på samhället och ekonomin. Consumers International kräver att regeringar och internationella organ inför ett moratorium för att förhindra odling och marknadsföring av GMO-livsmedel. Dessutom måste man sluta utöva påtryckningar på länder som vill förbjuda GMO-livsmedel helt.
Kommentarer
XXX
Andra resolutioner antogs på områden som bland annat berör hälsa, världshandel, ekonomi, allmännyttan, IT, AIDS, tobak, konsumentutbildning och standardisering.
XXXX
Bengt Ingerstam
ordförande
Konsument-Forum (medem i Consumers International sedan 1987)
Sveriges Konsumenter i Samverkan
