Konsumindre

  "Konsumindre för ökat välstånd, eller konsumera för ohållbar tillväxt".

Samhället har länge präglats av maximering. Staten har velat ha mer och mer, inte bara av våra pengar, utan också ta hand om mer och mer för vår räkning.Idag börjar det att gå upp för samtliga att staten inte kan göra allt utan behöver nu föra tillbaka en del av arbetsuppgifterna på oss medborgare.

Näringslivet, d.v.s. våra producerande och distribuerande företag, har alltid haft ökad omsättning och ökad vinst som mål. Det målet får vi nog alltid leva med, men vi borde då också kunna kräva ökad hänsyn till medborgarna - konsumenterna i form av mera hänsyn till både hälsa, miljö och etik, alltså ett vidgat kvalitetsbegrepp.

Att konsumera mera har också varit tidsandan. Det beror naturligtvis på oss konsumenter, brukare, användare, som har ett inneboende ha-begär, men som också är lätta att stimulera till att öka konsumtionen, att vilja ha mer. Reklammakarna och många psykologer har arbetat intensivt med detta att hitta raffinerade metoder för att få oss att vilja ha mera och alltså öka konsumtionen.


Öka konsumtionen för att hålla hjulen igång

I tider av arbetslöshet säger till och med vissa att vi måste öka konsumtionen för att rädda sysselsättningen och alltså undvika arbetslösheten. Nu är det inte alltid riktigt rätt att se sambandet på det sättet därför att för att kunna finansiera en ökad konsumtion måste man arbeta mera också. Det betyder att de som har ett arbete försöker skaffa ett extra arbete eller arbeta mera, d.v.s. övertid, eller öka sina kvalifikationer för att få högre lön och då innebär det ju att några andra får mindre möjligheter till arbete, de blir alltså utslagna. Sedan är väl inte arbetslöshet och sysselsättning direkt samma sak, fast tvärtom, eftersom en stor del av sysselsättningen inte sker inom det avlönade arbetet. Frågan är också om allt för mycket arbete är hälsosamt. Det kanske snarare är så att vi inte ska slita ut oss och inte offra för mycket tid på avlönat arbete, utan kanske till och med offra mera tid på att laga maten hemma, och därmed undvika den industrilagade maten och därigenom kunna påverka så att maten blir hälsosammare.


Feltolkningar

Den ökade konsumtionen och vår vilja att ha mer och få mer, gynnar inte helheten. Möjligen kan det gynna delar av den. Mer konsumtion kräver mera materia, mera energi, mera arbete, mera transporter, mera förpackningar och mera reklam, och det ger mera sopor och möjligen övervikt. Även om ordet konsuMERA har en positiv klang, kanske det är så att just det är det negativa, medan konsuMINDRE som ju är ett negativt ord egentligen är det positiva.

När vårt samhälle helt var upptaget av industrialiseringen och den fulla sysselsättningen och var präglat av maximeringsfilosofin och tillväxtfilosofin kunde man se klart ohälsosamma effekter, som tolkades som positiva konsekvenser. Ju mer bilarna kom att rosta, ju mer stål gick det åt och ju mer omsatte gruvindustrin. Alltså expanderade också gruvindustrin och i boksluten såg det ut som något positivt. Numera när vi tar mera miljöhänsyn, vet vi också att miljöeffekterna av gruvbrytning är mycket stora och innebär en ohälsosam påverkan av miljön, som därmed också påverkar hälsan.

Sista åren har vi börjat se de växande sopbergen som ett tecken på ohälsa, att vårt sätt att leva inte alls är hälsosamt. Detta därför att vi har börjat förstå konsekvenserna med allt avfallet.

Senaste tidens enormt ökande konsumtion av godis och expansionen av godisbutikerna är det nog ingen som ser som en hälsosam utveckling. Däremot är varje butiksinnehavare och producent av godis nöjda och glada när de läser boksluten, och talar öppet om hur "positiv utvecklingen har varit". Om vi tittar på produkten "socker" generellt så vet vi rent näringsmässigt att vi borde minska konsumtionen ur hälsosynpunkt. Det är väl knappast så att Sockerbolaget anstränger sig särskilt mycket för att vi ska minska vår konsumtion, snarare gör man tvärtom t.ex. genom att hjälpa oss med recept där socker ingår. Med socker är det som med tobak, har man väl skapat behovet så ökar det av sig självt.

Men vem ska då stå för aktiviteter av karaktären konsumindre? Ja, självklart är det vi, folket, medborgarna, brukarna, konsumenterna som i eget intresse och i gemensamt allmänt intresse måste se det hela ur just den synvinkeln.


nästa sida