Fortsatt GMO-fritt foder till nötkreatur

Fredagen den 20 oktober 2006 kunde vi läsa i ett nyhetsbrev att Mejeriindustriernas intresseförening bestämt att kravet på GMO-frihet fortsätter att gälla för svenska mjölkkor.
Man uppgav att kostnaden för den GMO-fria sojan i kraftfodret ligger på mellan 0,6 och 0,7 öre per liter mjölk. Intressant, för det kommer vi nog inte att opponera oss emot, även om de höjer upp det till 1 öre (mer för mjölken!)
Återstår att se vad som nu kommer att hända med sojapriserna över huvud taget, eftersom energibristen nu gör att man efterfrågar mera spannmål att elda för att få ut energi. Det kommer att ge effekter även på sojan. Önskvärt vore ur flera synpunkter om man ginge tillbaka till mera lokalodlat foder och inte blir så beroende av sojan, både ur GMO-synpunkt och allmän hälsosynpunkt. Det handlar ju också om innehållet av Omega-3 i mjölkfettet.
Återstår nu ovissheten med svinuppfödarna, som inte velat ta ställning i GMO-frågan.

KONSUmindre och få MERA i plånboken!:

Inför nyår offentliggjorde Sveriges Konsumenter i Samverkan starten på kampanjen KONSUmindre och önskade Sveriges konsumenter ett Bättre Nytt År, med 10 smarta råd om hur du kan spara minst 30 % av dina pengar och din köpkraft bara genom att själv kolla, jämföra och planera. Vi har sedan 2004 arbetat på en kampanj för att undersöka, jämföra och
sprida såväl iden som resultaten.

Läs mer i vårt pressmeddelande>>

En speciell blankett har utarbetats och kan laddas ner för att göra lokala undersökningar och nu hoppas vi på många lokala sådana initiativ och kommer att söka projektpengar för att bygga upp en databas som blir tillgänglig för alla våra medlemmar runt om i landet, där man kan jämföra och lära av varandra.
Läs mera också hur man bildar lokala diskussionsgrupper, grunden för en starkare konsumentrörelse och en mer levande demokrati.

SKIS anmäler inslag i TV om transfetter

Sveriges Konsumenter i Samverkan anmäler inslaget om transfetter i TVs Aktuellt den 29 december för vilseledande information, brist på saklighet och en skrämmande partiskhet. Den svenske reportern Stefan Åsberg, visade t o m ett inslag från www.consumerfreedom.com som är en falsk konsumentsite där restauranger bl a ligger bakom i en förvirrande motkampanj mot kampanjen från alla världens konsumentorganisationer i bl a fettfrågan. Detta är horribelt och synnerligen partiskt, varför vi anmält programmet till SVTs ledning.
Läs själv vad hemsidan www.consumerfreedom.com förmedlar samt vår anmälan.

Varför betala 45 till 51 kronor litern för Risifrutti?

En liten engångs-förpackning i plast, innehållande 175 g risgrynsgröt med lite bär, kan tyckas billigt och bekvämt. Omräknat i liter/kg skiljer det mellan Willys och Konsum från 45 till 51 kronor per kg.

Alltså kan vi spara genom att välja butik, men också genom att jämföra med till exempel fil eller yoghurt utan frukttillsatser och då hamnar man på 8:90 och 10:90 per liter. Väljer vi då att själva bestämma mängden frukt/sylt att tillsätta, så gör vi en besparing på runt 35-40 kronor per liter.

Det är väl värt besväret, om vi ska tänka på vår egen ekonomi och inte bara den skenbara bekvämligheten. Mängden sopor blir mindre och ska vi hålla nere koldioxidutsläppen så är inte engångsförpackningar att rekommendera. Plast är olja! Glöm sedan inte bort att varje krona som vi inte spenderar är en krona sparad för både plånbok och för klotet och klimatet.

Fler exempel >>

Svårt ändra julbordets traditioner

COOP Sverige har undersökt vad 2000 av deras medlemmar tänker plocka bort från julbordet.
Visst är det svårt att ändra traditioner, men intresset för mera vegetariska varianter är stort, hälften av de tillfrågade uttalade att de ville ha mera ”frukt och grönt” på bordet. Kanske är det en bit på vägen till förändring att kalla det just för ”frukt och grönt” och inte insistera med att kalla det ”vegetariskt”. Är skillnaden kanske ett ställningstagande?

Men är inte ansvaret också stort från alla våra mattidningar, som gör flotta och påkostade Jul-nummer, för att sälja lösnummer. Ja även kvällstidningarna som kommer på morgnarna har ju frossat i julmat. Så länge man tjänar pengar på traditionell julmat, så ändras nog inte traditionerna så snabbt. Hela matbranschen ligger ju också i startgroparna tidigt och julborden på restaurang kunde man hitta redan i mitten av november, så det är ju en stor och tung industri som vill uppehålla traditionerna, men visst kändes det också tungt efter helgerna!

Läs här ATLs artikel om undersökningen >>