 |
Vi
engagerar oss för fisket
och fisken – varför?
Vi har nyligen deltagit i ett möte i Köpenhamn i BSRAC,
Baltic
Sea Regional Advisory Council, där Bengt Ingerstam ingår
i Executive Committee. Arbetet för ett uthålligt fiske
är i fokus och restaureringen av fiskebestånden är
målet. Övervägande delen av deltagarna, 2/3, kommer
från fiskebranschen och 1/3 från NGO, frivilligorganisationer
som miljö- och konsumentorganisationer. Det är naturligt
att intresset från fiskebranschen är överlevnad
för dem som fiskar och bereder fisken och därmed beroendet
av att fisken i haven och sjöarna inte tar slut. Liknande katastrofer
har skådats förr i världen.
Jag framförde där synpunkter från konsumentsidan
om en helt annan syn på fiskets utveckling och här kommer
lite av tankarna.
Vi är som konsumentorganisation av olika skäl engagerade
för ett framtida produktivt och uthålligt fiske. Inte
bara för att fisk ger oss bra proteiner och de feta fiskarna
är en bra källa till Omega-3 fettsyror, alltså en
hälsofråga. Men bakom vår övertygelse ligger
mer än bara den kortsiktiga problematiken. Det finns uppfattningar
om att klimatfrågorna inte är de övergripande, då
utsläppen av koldioxid kommer att radikalt minska då
oljan tar slut.
Men vi vill nog framföra att vattenfrågan är än
mer akut. Somliga fokuserar på övergödningen och
algblomningen just nu, utan att inse att dessa är symptomen
på vår förstöring av vattnen, haven, sjöarna,
vattendragen och vattenreserverna.
Mänskligheten
går under om vi inte sätter fisket och fisken högre
på agendan! Vi klarar heller inte oljekrisen och klimatkrisen
om inte konsumtionen och ”produktionen” av fisk
radikalt förändras. Läs
mer >> |
|
 |
Konsumenter
kräver kontroll
av företagens klimatpåståenden
En omfattande undersökning som nu redovisats har gjorts av
Consumers International i samarbete med AccountAbility. Undersökningen
har gjorts i USA och England parallellt och 2734 konsumenter har
intervjuats. Det framgår klart att konsumenterna är skeptiska,
som vanligt, till företagens sätt att kommunicera, i detta
fall klimatargumenten.
• |
Två tredjedelar av
konsumenterna håller med om att alla behöver ta
mera ansvar för sina bidrag till växthuseffekten/den
globala uppvärmningen |
• |
Två tredjedelar av konsumenterna
anser att företagen måste ta den globala uppvärmningen
mer på allvar |
• |
60 procent av konsumenterna önskar
att företagen ger mer information på försäljningsstället
om effekterna av sina produkter på den globala uppvärmningen |
• |
Över hälften av konsumenterna
anser att regeringarna ska tvinga näringslivet att fasa
ut produkter som bidrar till den globala uppvärmningen |
• |
70 procent av konsumenterna vill att
företagens säljargument som åberopar klimatförändringar
ska godkännas av en tredje part |
Läs sammanfattande
dokument >>
Läs direkt på Consumers
Internationals webbsida och hela rapporten (61 sidor pdf)
Pressinfo
>> |
 |
Fler
tester av matjes
– intressanta skillnader
I SKN 61 presenterade vi
vår test av årets matjessill. Vi hade med bilder på
alla testade sorterna, på tallrikar i hela bitar och skräp,
så man kunde se vad man fick för pengarna. Vi visade
också jämförpriserna och jämförde i
samma tabell poängen som sorten fick.
Vi har hittat flera tester, bl a Tastelines
och GP:s
silltest och hittat intressanta saker när man jämför
testerna.
I vår panel var det 3 herrar och 2 damer, kanske fick då
lite kraftigare smak bättre betyg än vad Tastelines
7 damer gav, som gav Abbas Mästarematjes bästa betyg.
I vår panel bedömdes smaken för den som ”mesig”
med drag av fisksmak. Vi gav Mästarematjes betyget ”för
lös konsistens” och det gjorde också GP i sin
test, som liksom vi inte gav mycket för Abbas matjes i år,
medan Tasteline hade Mästarematjes på första plats.
GP
hade flera sorter som man bara hittade i Göteborg med omnejd.
Koster som vi hade på första plats, till bäst
pris bland de bra, fanns inte med i någon av de andra testerna.
Intressant att jämföra testerna, vissa samstämmiga
betyg finns, men testa själv så kan du bedöma
vilken testpanel som du tycker träffade rätt!
|
 |
Utlandssemester
– stor risk för magsjuka
Magsjuka på semesterna är väl det vi minst önskar
att råka ut för. Ändå händer det oftare
under utlandssemestern. Livsmedelsverket varnar och manar till
försiktighet. Speciellt är det kalla maträtter,
kranvatten och is och det gäller väl främst i varma
klimat. Läs
mera detaljer direkt här >>
|
 |
|
 |
 |
Två
viktiga nyheter!
Den första är viktig för konsumentrörelsens
utveckling och berör alla konsumenter. Sveriges Konsumenter
i Samverkan blir nu den verkliga konsumentorganisationen,
där konsumenterna har det direkta inflytandet.
Vid årsmötet den 7 juni beslöts att styrelsen
ska väljas av årsmötet och ledamöterna
inte längre ska väljas av medlemsorganisationerna.
Dessa organisationer blir nu ”stödorganisationer”.
De nu valda styrelseledamöterna är alltså
valda för sina egna kvalifikationer och i höst vid
extra årsmöte ska tillval ske av ytterligare ledamöter
och alla medlemmar kan kandidera.
Den andra ”nyheten” är att juli månad
stänger vi kontoret i Stockholm för välbehövliga
semestrar. Något SKN kommer alltså inte under
juli, men om något viktigt inträffar så meddelas
detta via e-post till betalande prenumeranter och medlemmar.
Två viktiga skäl för att antingen bli betalande
prenumerant eller gå med som medlem!
Gör så här >>
Med inlägget om vårt engagemang för fisk
och fisket vill vi väcka en annorlunda debatt om klimat
och miljö samt hälsa, som direkt berör oss
konsumenter och dessutom är en möjlighet för
konsumenternas verkliga deltagande i förändringarna
som behövs.
Fundera under sommarhimmeln, öppen för solen och
dess energi eller vattnet som också behövs ibland!
Hör gärna av dig om denna stora fråga.
Välkommen med! |
|
 |
Köttproduktionen
beroende av soja
Intressant att notera att de vanligaste grödorna som genteknikindustrin
satt klorna i är soja och majs. Båda är basen för
köttindustrin, där det används som foder och tyvärr
har man lyckats få EU med på noterna att det inte ska
märkas, så konsumenterna kan undvika det.
I samband med att vi tar upp frågan om att utnyttja haven
och sjöarna bättre för matproduktion har vi för
avsikt att närmare analysera och bilda opinion om kraftfoderanvändningen
i djuruppfödningen och importen av detta foder.
Börja med att läsa en bra artikel publicerad i Aftonbladet
för en tid sedan, ”Bönan
som förstör världen” översatt från
Vandana Shiva – en av våra stora debattörer om
GMO och globaliseringen. |
 |
Planteringsjord
i handeln
ett sorgligt spel med priser
Vem har inte gått på erbjudandet om ”4 för
100”? Sedan händer inget med plantorna eller i sämsta
fall, i vart fall med de billigaste, är det en torr klump i
krukan efter ett tag, som inte tar åt sig vatten längre.
Som entusiastisk hemmaodlare har jag själv testat under många
år och fastnat för en ”proffsblandning”,
som tyvärr inte finns i några tester. Men ändå
kan testerna vara till viss hjälp. I vart fall undvik de billigaste
och köp någon av de som klassats som bäst i testerna.
Här finns länkarna till tre källor: Testfakta,
GP
och ICA
Kuriren.
Detta är ett inslag i översikten av produkttester som
vi ska bygga upp och hoppas på din hjälp att hitta tester
i olika tidningar. Läs
mer >> |
 |
Tester i olika media
Vi har tidigare uppmanat er läsare och medlemmar att
tipsa om tester ni hittar i olika tidningar för att göra
en sammanställning, där man enkelt kan hitta vad man behöver
just i ett visst ögonblick.
Alla har inte alla tidningar, därför kan vi hjälpas
åt att kartlägga alla källor för tester.
Här kommer ett par aktuella tester nu
när solen skiner mellan skurarna: ”Högst solskyddsfaktor inte alltid
bästa skyddet” som kan hittas på Barometerns
hemsida.
Och Göteborgs-Postens
solskyddstest. |
 |
Var
med och granska företagens reklam och påståenden
om hur bra deras produkter är för miljö och klimat!
När man läser rapporten från USA/England
om konsumenternas syn på företagens påståenden
om positiva effekter på den globala uppvärmningen, klimatet
och miljön, framgår ju tydligt att konsumenterna är
skeptiska till denna form av reklampåståenden.
För att få en bild av
vad som förekommer ber vi dig att skicka in exempel på
sådana påståenden i reklam, produktinformation,
på hemsidor, eller skyltar.
Efter sommaren sammanställer vi de inkomna exemplen och
preciserar våra krav på hur en opartisk granskning
ska kunna ske. |
|
 |
|