Det var vid årsskiftet förra året som Birgitta Knutsson började tröttna på all reklam som fyllde brevlådan.
- Vi fick en snilleblixt och bestämde oss för att samla ihop all reklam under ett år och väga den. Det blev 48 kilo! berättar hon.

Hon har svårt att förstå varför företagen lägger ner så mycket pengar på att fylla hushållens brevlådor med reklam.
- Man hinner ju inte titta på allt som kommer, det mesta går ju direkt till pappersinsamlingen. Tänk att varje hushåll får 48 kilo reklam per år, säger hon.

Hon tycker företagen skulle skippa reklamen.
- Då skulle vi ju kunna få billigare varor istället. Det skulle jag uppskatta, säger hon.

Direktreklamen ökar

Men det finns inget som tyder på att direktreklamen skulle minska. Tvärtom, den kapar åt sig en allt större del av reklamkakan. Enligt Institutet för reklam- och mediestatistik ökade den oadresserade direktreklamen med 8 procent under tredje kvartalet 2002 jämfört med samma period året före. Siffrorna för hela förra året har ännu inte publicerats.

På Internet ökade under fjolåret också både den sökbaserade reklamen och bannerannonseringen.
Däremot har de traditionella medierna minskat sina reklamintäkter med 6 procent under de tio första månaderna 2002 jämfört med samma period föregående år. En viss återhämtning skedde dock under förra året. Enligt Institutet för reklam- och mediestatistik och Annonsörföreningen ser det ljusare ut i år. Anders Ericson är VD för Annonsörföreningen.
- Det finns ett linjärt samband mellan sämre tider och att företagen satsar på att nå kortsiktiga effekter genom direktreklam. Att bygga varumärken är mer långsiktigt. Det satsar företagen mer på i goda tider, säger han.

Anders Ericson berättar att såväl adresserad som oadresserad direktreklam ökar och omsätter mellan 3,5 och fyra miljarder kronor per år.
- Direktreklam är ett effektivt sätt att nå ut med ett säljfrämjande budskap. Det är enkelt att mäta responsen.

"Resursslöseri"

Men det finns också organisationer som försöker motverka reklamens utbredning.
En av dem är Sveriges Konsumenter i Samverkan.
- För några år sedan fick hushåll i genomsnitt 30-35 kilo reklam i brevlådan. Men det ökar hela tiden. Det är synd att veden går till reklam, säger Bengt Ingerstam, ordförande i Sveriges konsumenter i samverkan.

Han tycker att det är bra att var tionde hushåll numera har skyltar där det står Reklam, nej tack.
- Det är en stor framgång för oss som jobbar mot reklam. Det är märkligt att
Posten och reklamföretagen inte lyssnar mer på folk och minskar reklamutskicken.
Snacka om resursslöseri. Vi dränks i reklam som vi sedan får gå med till
pappersinsamlingen.

Sveriges Konsumenter i Samverkan beräknar att en miljon träd går åt till reklam varje år och att varje konsument tvingas betala omkring 9000 kronor per år för reklamen som är inbakade i varupriserna.

Skriven av Petronella Uebel

Så slipper du reklamen:
Adresserad reklam: Ring Sema Group info Data AB eller SWEDMAs Nix-register. Du
begär att komma med på listan över konsumenter som inte vill ha adresserad
reklam. Du kan också kontakta företagen som skickar reklamen.

Oadresserad reklam: Häng upp en Nej tack ingen reklam- skylt. Du har ändå rätt
att få information från kommun, landsting och gratis lokaltidningar.

Telefonförsäljning: Ring 020-2770 00 och begär skriftlig information om
Nix-telefon, med informationen får du en anmälningskod som du sedan ska ange när
du ringer och begär att slippa telefonförsäljning.

Artikeln publicerades i Norrköpings tidningar 2003-01-09 klockan 04:00