Det amerikanska företaget Geron Bio-med har fått brittiskt patent på det klonade fåret Dolly. Patentet omfattar alla djur som klonats på samma sätt. Tekniken kan komma att utnyttjas för att utveckla reservdelsorgan till människor.

Patentägaren Geron Bio-med köpte nyligen in sig Roslin Institute i Skottland, där forskaren Ian Wilmut klonade fåret Dolly 1997. Wilmut smälte samman cellkärnan från ett vuxet får med en befruktad äggcell. Dolly blev en genetisk kopia av ett får som redan var fött.

Tekniken med cellfusion intresserar Geron Bio-med som har expertis i stamceller: ett slags ursprungsceller i människokroppen som kan utvecklas till olika funktioner - blod, muskler, nerver, etc.

Med fusiontekniken från Dolly och kunskap om stamceller antas Geron Bio-med vilja utveckla kroppsegna mänskliga organ som inte stöts bort vid transplantering. Dollytekniken kan bana väg för en mänsklig reservdelsfabrik.

Men patentbeslutet är kontroversiellt, då det ger företaget ensamrätt i 17 år på fusionerade däggdjur. Inga liknande cellfusioner kan genomföras utan licensavgifter till företaget, påpekar företrädare för det brittiska läkaresällskapet. De menar att ensamrätten hämmar utvecklingen.

Kritiken avvisas av Geron Bio-meds vd Simon Best.
- Patent har gång efter annan visat sig vara den bästa vägen för att överbrygga klyftan mellan långsiktig forskning och nya produkter på marknaden, säger han till BBC.

På växtområdet fattade det Europeiska patentkontoret EPO i Munchen ett liknande principbeslut i i december. Då fick schweiziska Novartis patent på en gensekvens i växter. Beslutet ger Novartis ensamrätt att utnyttja alla växter som innehåller den specifika sekvensen.

Novartis och andra företag har tidigare blivit avvisade av EPO, med motivering att patent inte kan ges till  växtsorter . Det följer av en Europarådskonvention från 1973. Men EPOs  utvidgade besvärsnämnd upphävde den 20 december 1999 den tidigare avvisningen. Därmed anpassade EPO sin praxis till huvudlinjen i EUs omdiskuterade patentdirektiv från 1998. EU-direktivet gör det möjligt att patentera växter och djur bara de inte beskrivs som nya sorter eller raser. EUs patentdirektiv 1998 föregicks av en tioårig debatt om patent på växter och djur. Men den striden är inte slut. Tvärtom så kan de aktuella patentbesluten öka motståndet mot gentekniken, menar konsumentorganisationen AEC (Association of European Consumers).
- De kallar sig life science-företag men skär nu halsen av sig själva. Patentbesluten blir en dödsdom mot marknaden för genförändrade varor, säger AECs svenske ordförande Bengt Ingerstam.

AEC menar att genetiskt förändrade matvaror införs för producenternas, och inte konsumenternas skull.
- Med patentbesluten blir det än tydligare att gentekniken syftar till att säkra företagens ensamrätt. Patent omöjliggör en dialog om hälsosam och naturlig mat, säger Bengt Ingerstam.

Artikeln skriven av STAFFAN DAHLLÖF