Till startsidan Sveriges Konsumenter i Samverkan  Kampanj: Hållbar utveckling och globala miljöfrågor

Startsida Övrig verksamhet och kampanjer   Kontakta oss


Hultsfred 2001-09-14


Till: Miljödepartementet
103 33 Stockholm
Johannesburgsekretariatet (Miljödepartementet/UD)

 

Synpunkter inför Rio+10 om hållbar utveckling i förhållande till hållbar konsumtion

Re: Nytt utkast till ministerdeklaration vid ECE-regionens högnivåmöte den 24-25 september (CEP/AC.12/2001/7)

Vi har tagit emot utkastet till ministerdeklaration och ber att få lämna följande synpunkter, med fokus på att betona förhållandet mellan hållbar utveckling och hållbar konsumtion. Sveriges Konsumenter i Samverkan har som målsättning enligt stadgarna bl a att verka för spridning av en ekologisk livssyn och en hållbar och uthållig utveckling i samhället, både lokalt och globalt. Vi motsätter oss en materiell tillväxt som baseras på utarmning av jordens begränsade resurser. Vi menar att detta är synnerligen viktigt för en positiv, ekologisk, social och fredlig utveckling i vår värld.

Punkt 2: Ökad fattigdom är en viktig faktor och bör tas med i texten. Ökade klyftor mellan fattiga och rika leder också till ökad orättvisa, vilket motverkar den hållbara utvecklingen genom att allt fler konsumerar varor och tjänster som inte är förenliga med den hållbara utvecklingen. Samtidigt konsumerar de som blir allt rikare en allt större del av de gemensamma resurserna, vilket ytterligare tär på jordens ömtåliga förhållanden. Vatten och livsmedelsgenetiska resurser är de två viktigaste resurserna som vi gemensamt måste värna om. texten bör slå fast att desas resurser inte ska få privatiseras.

Punkt 12: Texten om målsättning bör inkludera att andelen ekologiska livsmedel ska öka till minst 10 procent, och notera att vissa länder (t ex Sverige) redan satt högre mål. Eventuellt bör detta bli en egen punkt. En hänvisning till det arbete som görs av International Trade Centre (WTO och UNCTAD) vore lämplig - se t ex http://www.intracen.org/mds/sectors/organic/worldorg.htm. Målet att öka insatserna för att stödja miljömärkta produkter är viktigt och bör lyftas fram tydligare. Vi anser inte att punkt 12 behöver avslutas med hänvisningen till handelshinder, eftersom alla undersökningar visar att miljömärkta varor och tjänster i själva verket gynnar u-länderna och småskaliga producenter i synnerhet. Däremot kan texten gärna ta upp att transnationella företag inte ska motarbeta denna trend på det vis som de gör idag. Det ökade intresset bland medvetna konsumenter för miljömärkta varor och tjänster bör välkomnas tydligare i texten.

Punkt 13: Vi välkomnar den längre texten som tar upp viktiga frågor om livsmedel och vatten, avfallshantering, transporter osv. Vi anser det särskilt viktigt att frågan om levande modifierade organismer tas upp, även om vissa länder konsekvent motsätter sig detta. Gentekniken bör enligt vår uppfattning inte användas på livsmedelsgrödor eller djur. Forskningen på s k terminator-GMO har visat att det finns aspekter av genteknik som är helt oförenliga med hållbar utveckling, och detta bör tydligt förkastas i ordalag som inte kan missförstås av någon.

Punkt 14: Vi stödjer denna punkt om biologisk mångfald och skulle gärna se att den förutom skogsresurser också tar upp fisk, eftersom kusternas utveckling (både genom jordbruk och genom bebyggelse) hotar fiskens möjlighet att föröka sig, vilket får ödesdigra konsekvenser.

Punkt 18: Vi välkomnar att texten har med begreppet försiktighetsprincipen. Detta begrepp är dock inte bara använt för miljövård utan även i allt högre grad för frågor som rör människors hälsa. Vi föreslår att texten bör spegla detta. Försiktighetsprincipen är en viktig del av det vi kallar "hållbar konsumtion" eftersom det ger konsumenter och samhället möjlighet att påverka utvecklingen av nya tekniker. Det snabba införandet av obeprövade nya tekniker som inte riskvärderats (och som senare visar sig innebära ett hot mot den hållbara utvecklingen) kan slå ut varor och tjänster som är förenliga med målsättningen om hållbar utveckling.

Punkt 33: Texten om utveckling samt införande av lokala Agenda 21 måste stärkas genom att listan över strategier nämner den viktiga roll konsumentorganisationer spelar. Orden "voluntary organizations" räcker inte. Vi föreslår att man t ex skriver "voluntary organizations such as consumer organizations". Vi är förvånade att punkten nämner både "business and trade unions" men inte konsumentorganisationer - jämför Amsterdamfördragets artikel 153 som tydligt slår fast att konsumenterna har rätt att organisera sig! Vi har i remissvar om betänkandet av Konsumentpolitiska kommittén (SOU 2000:29) föreslagit att det kommunala Agenda 21-arbetet ges ökat stöd så att lokala, frivilliga konsumentgrupper kan få ekonomiskt bidrag för ett utvidgad verksamhet. Detta skulle snabbt ge svenska konsumenter en starkare ställning i kommunerna.

Punkt 38: Vi stödjer texten om försiktighetsprincipen eftersom det innefattar ett strukturerat förhållningssätt till situationer där vetenskapliga bevis fortfarande saknas.

Med vänlig hälsning

Sveriges Konsumenter i Samverkan
Martin Frid
(enligt uppdrag)
Box 88
577 22 Hultsfred

 


Upp sida