REMISS

Till: Kommerskollegium
Enheten för global handel
Box 6803
113 86 Stockholm

Synpunkter på remiss Handel och hållbar utveckling i ett integrerat perspektiv. Dnr 119-2323-2001

Sveriges Konsumenter i Samverkan har följande synpunkter på remissen ur ett konsumentperspektiv:

Vi välkomnar frågeställningarna om hur handelspolitiken ska bli förenlig med målet om hållbar utveckling. Vi ser också positivt på att detta ska omfatta de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna.

Inför FNs toppmöte i Johannesburg 2001 bör Sverige och EU driva nya krav och sätta högre mål för att visa att det finns höga ambitioner på området. Vi kommer i detta remissvar att fokusera på tre av de prioriterade områden som ministermötet den 24-25 september 2001 slog fast, nämligen hållbara konsumtionsmönster, miljö och hälsa, samt förbättring av statsledning och demokratiprocesser på alla nivåer.

Våra förslag:
· Beskatta icke förnybara, ändliga energiresurser globalt
· Marknadsföringen bör uppmuntras att satsa 5-10 % på strategier för hållbar utveckling och hållbar konsumtion
· Förbud är ett snabbare och effektivare sätt att påverka ohållbara produktionsmönster och på så sätt gynna hållbara konsumtionsmönster
· Vi efterlyser ett internationellt hållbarhetsindex för aktiebörsen
· Legitima argument, inklusive de som baseras på försiktighetsprincipen, måste accepteras i lagar och regler på alla nivåer för att skydda miljö och hälsa
· Det är önskvärt med en skatt på flyg- och fartygsbränsle genom en hållbarhetsavgift
· Lagar och regler som begränsar butiksetablering behövs · Sverige bör verka för WTO-ackreditering av internationella konsumentorganisationer
· Handelspolitiken bör stärka konsumenternas ställning på marknaden
· De etiska frågorna bör alltmer komma i fokus

Hållbara konsumtionsmönster
För konsumenter är global handel ofta ett diffust ämne. På senare tid har allt fler insett att marknaden erbjuder en rad varor och tjänster som tillhandahålls tack vare flera faktorer, som de tekniskt mycket utvecklade men energikrävande logistiska systemen och ett omfattande regelverk. Billig olja har gjort den globala handeln möjlig. Vi anser att FN bör ta fram system för att beskatta icke förnybara, ändliga energiresurser. Uran, kol och olja har idag inte rätt pris. Ett gemensamt internationellt organ bör kunna ta ut en hållbarhetsavgift för att bidra till att utveckla mer hållbara energisystem.

En annan faktor är marknadsföring, som kostar ca 36 miljarder kronor bara i Sverige, vilket ökar omsättningen. Marknadsföring leder till ökade priser och har bidragit till att skapa och upprätthålla ohållbara konsumtionsmönster. Vi har först på senare år haft ökad möjlighet att köpa miljömärkta och t o m rättvisemärkta varor och intresset bland medvetna konsumenter är stort.

Dock finns fortfarande svårigheter för majoriteten konsumenter att sätta sig in i de komplicerade förhållanden som gör att t ex ekologiskt, rättvisemärkt kaffe kan vara dubbelt så dyrt som "vanligt" kaffe. Vi har också noterat att avregleringen på den svenska elmarknaden inte lett till lägre priser, eller lockat särskilt många att köpa "grön el" eller välja etiska pensionsfonder m m. Marknadsföringen bör uppmuntras att satsa 5-10 % på strategier för hållbar utveckling och hållbar konsumtion. Då skulle ohållbara trender kunna vändas snabbare.

Vi anser att etiska frågor rörande allt från djurhållning hemma i Sverige till barnarbete på en skofabrik i ett u-land är legitima och berör oss alla, och att globalisering i form av handelsliberalisering inte ska sätta käppar i hjulen för dem som vill påverka och ändra förhållanden. Det ökade engagemanget beror på att det finns en ökande medvetenhet. Fler har tagit reda på hur produktionen går till och ifrågasätter oetisk produktion.

Fler vill inte fortsätta bidra till sådan verksamhet genom priset man betalar för varorna. Men det är ologiskt att tro att det man i frihandelskretsar avser med marknadskrafterna allena ska rensa bort oönskade varor från hyllorna när dessa krafter i själva verket har som funktion att öka den globala handeln. Det förutsätter att tillräckligt många slutar köpa en viss vara, och att företaget slutar med produktionen frivilligt. Vi anser att det är lika berättigat att ett land ska få införa lagstiftning när tillräckligt många medborgare kräver politiska beslut som leder till förbud. Vår uppfattning är att förbud är ett snabbare och effektivare sätt att påverka ohållbara produktionsmönster och på så sätt gynna hållbara konsumtionsmönster.

Sveriges Konsumenter i Samverkan anser att förändringen av konsumtionsmönster som beskrivs i kapitel 4 i Agenda 21 från Riokonferensen 1992 redan ger viktiga nycklar till den hållbara utveckling som vi alla numera eftersträvar. Det betyder att länder måste få ha en väl fungerande konsument- och miljöpolitik, så att de kortsiktiga vinstintressen som producenterna ofta har, inte är den enda pådrivande faktorn i ekonomin. Företags dagliga aktiekurser och börsernas olika index ger ingen bra bild av verkligheten. Vi efterlyser därför ett internationellt hållbarhetsindex som tar hänsyn till den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen. Detta nya hållbarhetsindex kan bli en viktig motvikt till traditionella aktieindex.

Miljö och hälsa
Sveriges Konsumenter i Samverkan deltar precis som många andra föreningar på alla fyra plan: lokalt, nationellt regionalt (EU) och internationellt för att påverka och förändra. T ex fick vi igenom att djurskyddet är en viktig konsumentfråga vid Consumers Internationals senaste världskongress 2000, vilket gör att detta nu är en prioriterad fråga som konsumentorganisationer i 120 länder kommer att börja driva. Vi har också märkt att just denna fråga tas på mycket stort allvar i Bryssel, av både Kommissionen och Europaparlamentet.

Vi har bl a deltagit vid möten arrangerade av Europaparlamentet om djurtransporter. I detta fall gäller det att i första hand få bort de stödsystem som gynnar djurtransportörer ekonomiskt. En annan fråga vi har kunnat få upp på dagordningen vid Transatlantiska konsumentdialogen (TACD, ett samarbete mellan europeiska och amerikanska konsumentorganisationer) gäller antibiotikaanvändning. Nu har även USAs konsumentorganisationer inlett en kampanj för att se över landets antibiotikaanvändning och för att försöka tvinga USA att förebygga antibiotikaresistenta sjukdomsalstrande bakterier genom att minska användningen av antibiotika inom djurhållningen.

Bägge dessa exempel visar hur viktigt det är att ett land även i framtiden får gå före, som Sverige gjort, trots de nya krav som globala handelsregler ställer på oss att harmonisera vår lagstiftning och eliminera handelshinder. Förbud måste fortfarande vara det viktigaste medlet för att få bort farliga varor och tjänster från marknaden, om dessa inte uppfyller de politiska krav som ställs av ett samhälle, t ex av miljö- och hälsomässiga skäl.

Vi har granskat både EU-reglerna och WTOs SPS-avtal och finner att de i flera fall försvårar för ett land att helt förbjuda import av varor. I fallet med antibiotikaresistens kopplat till ett högt smittskydd är det önskvärt att Sverige genom lagstiftning kan förbjuda import av kött från länder som konsekvent bryter mot frivilliga regler om salmonellafrihet.

Vi menar också att Sverige måste få ha ett förbud mot amerikanskt kött från djur som får tillväxthormoner, om EU skulle ändra uppfattning i denna för svenska konsumenter angelägna fråga. Det gäller även genmanipulerade livsmedel, som ett land måste få förbjuda om det bland konsumenterna finns en omfattande oro för denna teknik. Denna oro kan baseras på en rad legitima argument, t ex hälsa, miljö, etik, konkurrenshämmande effekter (inklusive patent på gener) och global hänsyn till u-ländernas behov.

Det är viktigt att legitima argument, särskilt de som baseras på försiktighetsprincipen, accepteras i lagar och regler på alla nivåer för att skydda miljö och hälsa. När det gäller transporter av varor är det ohållbart att svårt förorenande flyg- och fartygsbränsle inte beskattas. Det skulle t ex vara önskvärt med en global skatt på flyg- och fartygsbränsle som gör de längre transporterna förhållandevis dyrare än de kortare. Mer kostsamma resor kan bara försvaras för unika varor som inte kan tillverkas i det importerande landet. Generellt anser vi att tåg är bättre än lastbilar när det gäller transporter på land, och kan inte acceptera att politisk styrning inte i tillräcklig grad har motverkat den ökade lastbilstrafiken, som hotar miljö och hälsa.

Förbättring av statsledning (governance) och demokratiprocesser på alla nivåer
Om förbud inte är möjliga kommer konsumenter och medborgare att protestera mot en utveckling som upplevs som ohållbar ur demokratiperspektiv. Anonyma handelsjuridikexperter ska inte få sitta i Geneve och fatta beslut som påverkar miljontals människors liv: det är regeringars och myndigheters uppgift i det egna landet. Ett exempel är WTOs tvistlösningspanel. Vi kan inte se fördelar med ökad transport av t ex kött från USA till Sverige på WTOs villkor och anser att ökad handel i detta fall är oförenligt med målet om hållbar utveckling.

Sveriges Konsumenter i Samverkan har lanserat begreppet närskalighet. Med begreppet närskalighet menar vi att skalan ska anpassas efter närområdets behov. Det innebär inte någon värdering mellan små- och storskalighet. Närskalighet gynnar människornas inflytande på lokalplanet och minskar transportberoendet . I en rad fall ifrågasätter vi om importerade varor, som skulle kunna produceras närmare, men där behov av variationer skapas med uträknande produktmarknadsföring, ska få slå ut den inhemska produktionen. Extremt låga inköpspriser från låglöneländer har gjort att t ex H&M kunnat ge mycket hög utdelning till sina aktieägare samtidigt som man med låga butikspriser tagit stora marknadsandelar på andras bekostnad. Vare sig höga löner eller låga löner är uthålligt. Transportbehovet ökar med löneklyftorna.

Lagar och regler som begränsar butiksetablering behövs
Se särskilt Nordiska Ministerrådets utredning TemaNord 2001:524, Livsmedelsutbudet i Norden, som granskar dagligvaruhandelns omvandling och dess stora konsekvenser för konsumenterna och miljön. Bättre statsledning även på global nivå förutsätter dessutom en global konkurrenspolitik, vilket vi inte tycks ha stora utsikter att få inom en snar framtid. Att den svenska landsbygden utarmas på grund av mer global handel, när det leder till högre arbetslöshet och försämrad social service är inte acceptabelt. Vi ska inte behöva sänka vår "demokratiska standard" i svenska glesbygdsområden bara för att fler och billigare varor skeppas över oceanerna och slår ut produktionen och den ekonomiska basen i vår svenska glesbygd.

Vi föreslår att Sverige verkar för WTO-ackreditering av internationella konsumentorganisationer som kan möjliggöra aktiv observatörstatus vid WTO-möten. För att ytterligare förbättra statsledningen är det önskvärt att INGO får delta vid WTO-kommittéernas möten i Geneve och att insynen i arbetet förbättras rejält. FN-systemet kan fungera som modell och det är också viktigt att u-ländernas föreningar och organisationer får möjlighet att delta, t ex genom bistånd.

Slutsatser
Vi menar att Sveriges och EUs handelspolitik bör ta hänsyn till konsumentpolitiska mål, och stärka konsumenternas ställning på marknaden, vilket vi påpekat i vårt yttrande till Konsumentpolitiska utredningen "Starka konsumenter i en gränslös värld" (bifogas elektroniskt). För EU gäller det särskilt att Amsterdamfördragets artikel 153 måste respekteras även i globala förhandlingar när EU fattar beslut t ex i WTO. Allt fler medborgare upplever att de vill vara med och påverka, i demokratisk ordning, genom opinionsbildning och deltagande, marknadspåverkan, samt kunna vara representerade i olika organ. Bland konsumenter ökar intresset för hälsofrågor för att hålla sig frisk och må bra.

Miljöintresset har redan väckt statsmakterna och konsumenter har börjat upptäcka att de själva kan välja en uthållig och hållbar utveckling av samhället genom sina val. Vi vill också betona att de etiska frågorna kommer alltmer i fokus, inte genom påbud ovanifrån utan genom enträget opinionsarbete från engagerade medborgare som organiserar sig i olika föreningar.

Vi noterade också med stort intresse att Konsumentpolitiska kommittén förslog att de frivilliga svenska konsumentorganisationerna förutsätts agera som jämbördiga parter med företag och att detta förutsätter ett tillräckligt tekniskt kunnande. Vi ser fram emot en utveckling i denna riktning. Slutligen vill vi påpeka att vi ser med tillfredsställelse att även EU nu verkar för hållbar utveckling. Ett exempel är grönboken Corporate Social Responsibility.

Vi välkomnar styrsystem inom näringslivet, t ex EMAS. Inom jordbruket vet vi att den ekologiska odlingen ökat betydligt tack vare långsiktigt arbete från många miljömedvetna producenter. Vi har dessutom inom AEC - Association of European Consumers startat motsvarande process men utgår ifrån konsumentrollen och dess påverkansmöjligheter. Vi kallar det ansvarsfull konsumtion (dokumentet Responsible Consumption bifogas elektroniskt). Det finns alltså en rad konkreta, positiva exempel på att hållbar utveckling i ett integrerat perspektiv faktiskt är möjlig, och vi har höga förhoppningar inför FN-mötet i Johannesburg 2002 om fortsatt arbete i denna riktning.

Startsida

Övrig verksamhet och kampanjer

Kontakta oss