REMISS

Till: Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala

Yttrande Dnr 1602/2004
Saknr 32

Yttrande över förslag till föreskrifter om märkning med viss symbol (”nyckelhålsmärkning”)

Vi har mottagit remissen av den 20040604 och noterar med stor tillfredsställelse förändringarna som föreslås rörande nyckelhålsmärkningen. Rent principiellt ser vi positivt på förändringsarbetet som nu är igångsatt och som bekant har Sveriges Konsumenter i Samverkan länge påpekat det psykologiskt felaktiga i den gamla nyckelhålsmärkningen att tillåta fett upp till 41 % men inte kunna kommunicera att broccoli t ex är nyttigare än margarin.

Nyckelhålsmärkningen är en av många symboler och märkningar som kommunicerar ett budskap till konsument. Bortsett från att bilden kompliceras ytterligare av vissa symboler från handeln, vilket gör situationen än mer komplicerad för konsumenterna, anser vi att en officiell märkning där en myndighet står bakom måste vara relevant och oantastlig samt lätt förståeligt, alltid sett ur konsumentperspektivet. Den gamla märkningen må ha speglat myndighetens ambition att vara till hjälp för konsumentens val med tanke på hälsa. Eftersom hänsyn inte togs till socker eller salt t ex hade den gamla märkningen uppenbara brister och förstärkte ytterligare missförståndet att man blir fet av fett. Numera börjar missförståndet även gälla att man blir fet av socker medan sanningen är att övervikten helt enkelt är ett resultat av större kaloriintag än vad man gör av med.

Det är därför bra att man nu inför begränsningar för socker men det är fortfarande otillfredsställande och bidrar till en feltolkning av rekommendationerna att man tillåter nyckelhålsmärkning för rent fett. Vi anser naturligtvis det inte lämpligt att nyckelhålsmärka rent socker och kan därför inte acceptera någon form av nyckelhålsmärkning av matfett även om man sänker gränsen från 41 till 35 %. Om man fortsätter och vidhåller denna märkning tolkar vi det som ett medvetet stöd för vissa industriintressen.

Det är därför synnerligen viktigt i detta pågående förändringsarbete att införa en viss logik som är lätt för konsumenterna att förstå även om kommunikationen är komplicerad. Vad konsumenterna förväntar sig, och det är det övergripande och viktigaste, är att symbolmärkning kommunicerar en hjälp för konsumenterna att konsumera hälso- och miljövänligt. Vad nyckelhålsmärkningen måste klara för att den skall uppfylla trovärdighetskriteriet är att konsumenterna enkelt skall kunna välja produkter som t ex är bra mot övervikt eller mot hjärt- kärl problem. Nyckelhålsmärkningen tolkas av konsumenterna som att produkten är hälsosam. Vi kräver därför att nyckelhålsmärkningen avskaffas för margarin och rent fett överhuvudtaget. Effekten får inte bli att man ökar konsumtionen av fett därför att den är nyckelhålsmärkt.

Detta var några principiella kommentarer och vi vill nu lyfta fram några fler mer specifika synpunkter på förslaget.

Deklaration av ingående fetthalt:
I kolumnen ”villkor” anges för vissa produkter en fetthalt som får vara ett antal gram per
100 g produkt medan för produkter under p. 18 och 19 anges ”högst 30 energiprocent fett samt högst 10 energiprocent mättade fettsyror och transfettsyror”. Dels måste ordet ”varav” läggas till för de 10 energiprocenten mättade fettsyror. Dessutom anser vi att mängden transfettsyror skall hållas så lågt som möjligt och helst tas bort. Eftersom överviktsproblemet är starkt förknippat med energiintaget anser vi det bättre att konsekvent ange begreppet energiprocent istället för att uppge graminnehållet.

Gränsvärden för ingående fetthalt:
Vi är starkt kritiska mot punkterna 1 och 2 och de extremt låga tillåtna fetterna på 0,5 g och sänkningen från 1,5 g som tidigare gällde för fil och yoghurt. Sambandet mellan fett och fetma är alltmer ifrågasatt och vi anser att man här skjuter över målet när man så kategoriskt stryper mjölkfettet medan man endast kosmetiskt sänker fetthalten från 41 g till 35 g för margarin. Vi avser att komma in med separat inlägg om senaste forskningsrönen när det gäller fettets roll i överviktsproblematiken.

Tillförda mängder socker:
För vissa produkter anger man ”socker inte tillfört” medan i andra t ex punkt 11 anger man ”sockerarter inte tillförda”. För att undvika missförstånd anser vi att man skall ange ”sockerarter” då folk vanligtvis förknippar ordet socker med bet- eller rörsocker d.v.s. sackaros.
Om man anger att socker inte tillförts men sötar produkten med sötningsmedel är inte detta tillfredsställande och man bör alltså inte få använda detta argument för att få konsumenterna att tro att produkten blir nyttigare av att man tillfört diskutabla syntetiska sötningsmedel. Överhuvudtaget anser vi att benämningen ”light” eller ”lätt” bör försvinna och på sikt ersättas av en mer konsekvent nyckelhålsmärkning.

Natriumhalten:
Vi ser positivt på att natriumhalten nu förs in i villkoren och undviker att kommentera förhållandet att de angivna natriumhalterna varierar t ex för punkt 7 högst 450 mg per 100 g och punkt 8 mindre än 1000 mg och för punkt 9 högst 350 mg och för punkt 10 högst 500 mg och för punkterna 18 och 19 högst 300 mg samt punkt 24 (pasta) högst 200 mg. I detta sammanhang vill vi bara jämföra med ett känt svenskt mineralvatten som fortfarande får kallas mineralvatten men innehålla 210 mg natrium. Man bör därför inte dricka mineralvatten till pastaprodukter, som alltså inte får innehålla lika mycket natrium som mineralvatten.

Fetter med vegetabilt ursprung:
Vi har vid flertal tillfällen krävt en klarare deklaration av fetters ursprung. Det är inte tillfredsställande att enbart använda beteckningen vegetabiliska fetter. Sveriges Konsumenter i Samverkan kräver att man preciserar vilken typ av vegetabiliskt fett man avser t ex om det rör sig om oljor från raps, oliver, solros, linfrö, olivkärnor, palmolja eller kokos eller liknande från olika fröslag eller nötter. När det gäller härdade eller omestrade fetter, där fettmolekylen inte längre är att likna vid det ursprungliga vegetabila fettet eller annan raffineringsprocess, vänder vi oss mot att man får ange på förpackningarna t ex ”delvis härdat vegetabiliskt fett”. Sådant fett skall endast få anges ”härdat, delvis härdat eller omestrat fett”. Bakom denna inställning ligger många synpunkter t ex allergihänsyn, omvärldshänsyn (där importen av palmolja och kokosfett är mycket tveksam ur global miljöaspekt). Vi vill också lägga in handelspolitiska hänsyn där olja från svenskproducerade frön kan ha ett värde av jordbrukspolítisk karaktär. Uppgifterna om det vegetabila fettets ursprung är alltså viktigt för att konsumenterna skall kunna göra väl grundade val i ett vidare perspektiv.

Symbolens placering på produkten:
Då antalet märkningssymboler tenderar att öka och viss förvirring skapas anser vi att en viss restriktivitet måste iakttas. Vi föreslår därför att endast officiellt accepterade eller godkända symboler får förekomma tillsammans. Sådana symboler kan vara, förutom nyckelhålet även KRAV, Nordiska Miljömärkningen Svanen, EU-märkning samt SNF´s Falken. Däremot märken från olika intresseorganisationer samt näringslivets egna märken och märken med uppgifter om webbsite-adresser inte får förekomma på samma del av förpackningen. Önskvärt vore att de accepterade märkena koncentrerades till nedre högra hörnet på framsidan så att konsumenterna lätt kan ta till sig denna specifika information och att man vänjer sig vid att lägga märke till symbolerna.

Marknadsföring:
Med tanke på tidigare problem att kommunicera grundtankarna med nyckelhålsmärkningen vill vi avslutningsvis understryka vikten av en tydligare kommunikation med konsumenterna. Dels bör nyckelhålsmärkningen exponeras i butik där man på ett enkelt sätt förklarar vad nyckelhålsmärkningen innebär. Vi hoppas också att regelverket skall bli sådant, att man utan att begå större misstag, ska kunna använda ett förenklat budskap som ”använd nyckelhålsmärkt för din hälsas skull” (sätter man kravet 0, 5 g fett för mjölk kan man inte vara trovärdig om man accepterar 35 g fett i sådant man kan ha på sin smörgås). I folkhälsoutbildningssyfte bör också en mängd andra insatser göras från olika håll så att kommunikationen blir så effektiv som möjligt. Därför skulle vi främst önska att nyckelhålsmärkningen av matfett försvinner. Under sådana förutsättningar kan även vi som konsumentorganisation med gott samvete delta i folkbildningsarbetet för en bättre hälsa och innevarande konfliktsituation kan undanröjas.

Avslutningsvis ser vi mycket positivt på det pågående arbetet och är tacksamma för att vi även fått delta i de förberedande diskussionerna med Livsmedelsverkets experter. Vår viktigaste punkt i vårt svar är att vi kräver att nyckelhålsmärkningen för margarin och fetter tas bort.

Ärendet har bearbetats vid styrelsemöte den 2 augusti, 2004.

Vänligen

Sveriges Konsumenter i Samverkan

Bengt Ingerstam Ordförande	Anders Hörberg Generalsekreterare

Sveriges Konsumenter i Samverkan
Box 88, 577 22 Hultsfred
Tel: 0495-498 34, 413 15, Mobil: 070-604 77 25
Fax: 0495-498 35
E-post: skis-h(at)konsumentsamverkan.se
Hemsida: http://www.konsumentsamverkan.se

Startsida

Övrig verksamhet och kampanjer

Kontakta oss