Sveriges Konsumenter i Samverkan - för ökat konsumentinflytande - Hultsfred 2000-11-28 Kommerskollegium Box 6803 113 86 Stockholm Sveriges Konsumenter i Samverkan har tacksamt tagit del av fyra dokument om TBT-avtalet och har följande synpunkter: Dokument N380: Frågan om strålning från mobiltelefoner diskuteras och många konsumenter känner oro för effekterna. Det är således positivt att dokumentet tar upp hälsorisker med EMF. Vi menar att det gäller att betona att harmonisering inte bara ska gynna gränsöverskridande handel, utan också att man ska skydda och förbättra konsumenternas hälsa. Producentansvaret bör betonas. Vi tycker inte man ska vänta på WHOs rapporter, som har försenats, utan slå fast att här finns utrymme för åtgärder, t ex för att skydda barn. OBS att Storbritannien under 2000 beslutat om märkning av mobiltelefoner i syfte att minska användningen. UK hänvisar i detta fall till försiktighetsprincipen. Dokument N380A6: Punkt 11 (Identification of the need for harmonization) - vi menar att experter från non-governmental organisations också ska ingå i punkt (a). Den punkten bör då lyda: "(a) By specialists from a particular sector/industry/NGO and raised in national, regional or international fora;" Dokument N382: Det bör framgå att länder ska kunna få assistans på livsmedelsområdet, där TBT-avtalet kan skapa särskilda problem. Märkningsfrågor som hanteras i FAO/WHO Codex Alimentarius Commission behöver uppmärksammas speciellt. Här finns anledning för EU att ta en ledande roll, t ex när det gäller ursprungsmärkning av kött, märkning för livsmedel producerade med bioteknik (GMO) samt hälsopåståenden. Det bör betonas att det är inte alltid som producenter och konsumenter kan sägas vara överens om vad som är ett tekniskt handelshinder. Ofta efterfrågas märkning av olika orsaker. T ex vill producenter kunna sälja samma vara i många länder med innehållsdeklaration på många språk på förpackningen, trots att det gör texten mer svårläslig för konsumenten. Ur konsumentperspektiv är det ett tekniskt handelshinder med så mycket text - särskilt för allergiker kan informationen dessutom vara av stor vikt. Andra fall kan röra äggmärkning, där vi sett en flora av benämningar (frigående, sprättägg, lantägg osv). Här har kopplingen till priset dessutom en roll för att konsumenten verkligen ska begripa vad han/hon betalar för. Det är logiskt att man ska få veta vad det är man förväntas betala för. När det gäller miljömärkning har vi också vissa invändningar mot texten. Ur producentens perspektiv kan det vara gynnsamt med vilseledande benämningar och texter på förpackningarna, vilket vi bl a sett på tvättmedel och andra produkter med direkt miljöpåverkan t ex för vattendrag. Vi anser att det bör framgå under Aims of assistance som en punkt att konsumenterna efterfrågar vissa typer av märkning, och att kunskap och förståelse för konsumenternas efterfrågan är positivt för handeln. Det räcker enligt vår åsikt inte att ta upp detta under "other political reasons". En punkt kan således lyda: "raise the awareness of consumer trends and perceptions of TBT matters" Punkt 3 bör inte stå "markings" utan "labelling" och vi anser att miljömärkning ska ingå. Punkten bör således lyda: "labelling, especially CE-labelling and environmental labels" Punkt 5 bör inte tala om "private organisations" utan använda den vanliga termen "non-governmental organisation (NGO). Det vanliga är också att tala om "international non-governmental organisations". (Många menar visserligen att "civil society organisation" är en bättre term...) Dokument N383: Frågan om miljömärkning bör tas upp i detalj för att utröna om länder har tillräcklig kompetens på området. I annat fall bör assistans ges åt länder som identifierar problem. Vi är särskilt medvetna omsvårigheter på livsmedelssidan, och menar att punkt 20 och punkt 24 bör kunna ta upp detta på ett intelligent sätt, eller att det tas upp som en egen punkt. En anleding är att u-länder kan få svårt att exportera sina produkter om de inte också har möjlighet att delta aktivt i FAO/WHO Codex Alimentarius Commission, i synnerhet i CCFL (Codex Committe for Food Labelling). En annan aspekt är att konsumentkraven kan förväntas stiga, och att producenter bör vara beredda på ökat intresse för märkningsregler på just livsmedelssidan. Vi vill understryka att livsmedelsmärkning inte ska ses som handelshinder. Ekologisk märkning bör särskilt uppmärksammas som en positiv trend, som skapar nya värden genom internationell standardisering, i detta fall genom IFOAM (International Federation of Organic Agriculture Movements). Denna värdeökande trend har uppstått genom gott samarbete mellan lantbrukare och konsumenter under 20 års tid. Vi håller helt med punkt 24 att det i många fall kan vara svårt att översätta internationella standarder till svenska. På livsmedelssidan finns numera flera luddiga engelska begrepp, t ex "light" (läsk, sylt, godis, sötningsmedel) som svenska konsumenter har kritiserat och anmält till Marknadsetiska Rådet. Reklamen fälldes mycket riktigt eftersom den anspelade på fetma genom att ordet "socker" byttes ut mot "tjocker". Vi menar att det är olyckligt att engelska begrepp används i Sverige utan översättning. Ett annat fall är "juice" som visserligen numera är ganska accepterat, men trots allt förblir otydligt - det finns juicekoncentrat, fruktjuice, juice med fruktkött, vitaminberikad juice osv. Även begrepp som "maskinurbenad köttmassa" har ställt till med problem: här ges dispens på import av alla möjliga produkter som egentligen är förbjudna i Sverige. Jämför ordet "mjölk" som vi i Sverige utan tvivel vill förknippa med drycken som sådan, och inte med dryck framställd av mjölkpulver blandat med vatten. På livsmedelssidan finns alltså enligt vår mening all anledning att notera att man ska diskutera TBT-frågor ur konsumentperspektiv, innan de leder till handelsproblem mellan länder och/eller regioner. Med vänlig hälsning Martin Frid E-post: martin.frid(at)konsumentsamverkan.se Sveriges Konsumenter i Samverkan Box 88 577 22 Hultsfred