Sveriges Konsumenter i Samverkan
- för ökat konsumentinflytande -








Hultsfred
          2001-04-06
(Upplagd 2000-12-10, uppdaterad 2001-08-08)


Till: Utbildningsdepartementet
Forskningspolitiska enheten
103 33 Stockholm


Synpunkter på betänkandet "Att spränga gränser - bioteknikens möjligheter och risker" (SOU 2000:103)

Dnr U2000/4551/F


Sveriges Konsumenter i Samverkan har tacksamt tagit emot det gedigna betänkandet och ber att få överlämna följande synpunkter. Vi deltog i en hearing i januari 2000 som arrangerades av denna utredning. Vi har också lämnat detaljerade skriftliga synpunkter under utredningens gång. Det 476 sidor långa betänkadet är som helhet ett viktigt dokument som vi välkomnar. Vi ser dock flera hot som inte tillräckligt uppmärksammas.

Hot nummer 1: Konsumenternas valfrihet står på spel

Sid 30: Vi noterar att betänkandet tar upp konsumenternas åsikter, känslor och ståndpunkter. Vi undrar varför man refererar till termer som "medborgare" eller "allmänheten". Med anledning av Amsterdamfördragets artikel 153, som tydligt slår fast konsumenternas rättigheter inom EU, till exempel vår rätt till information och utbildning, vore det önskvärt att fokuseringen i betänkandet speglade denna rättsliga roll vi konsumenter faktiskt fått i EU.

Sid 31: Vi välkomnar att betänkandet slår fast: "Medborgarnas praktiska möjligheter till insyn, delaktighet och medinflytande på det biotekniska området måste förstärkas kraftigt". Men detta glada budskap motsägs på ett kontroversiellt sätt bland annat på sid 35, punkt 17 (se nedan).

Sid 32: Punkt 5 slår fast att "konsumenternas krav på ett fritt och informerat val när det gäller livsmedel måste tillgodoses" och betonar "obligatorisk märkning under hela framställningsprocessen från råvara till slutprodukt". Detta är vårt viktigaste krav när det gäller märkning och vi fick på ett tidigt stadium gehör för denna linje från svensk livsmedelsindustri och handel. EU gick också på vår linje och obligatorisk märkning diskuteras även inom FN-kommissionen Codex Alimentarius, där vi fått bättre möjligheter att delta aktivt under de senaste åren.

Vi menar att betänkandet lägger sig på en korrekt och okontroversiell nivå i märkningsfrågan, men att frågan också måste kopplas till särhållning och spårbarhet, vilket EU nu arbetar på. Vi har också noterat att Livsmedelsverket kommit ganska långt när det gäller metodutveckling för att kunna detektera GMO och kontrollera om märkningsreglerna efterföljs. Vi är kritiska till att genmanipulerade livsmedel tilläts 1996 inom EU innan denna metodutveckling var klar. Här behövs mer resurser till Livsmedelsverket så att vi ska få garantier för att konsumenternas, livsmedelsindustrins och handelns krav ska gå att förverkliga.

Diskussionen på sid 212-214 om bland annat konsumentorganisationernas åsikter är förbryllande och borde ha kunnat preciseras. Vi håller inte med om skrivningen "Ett visst intresse för ett moratorium när det gäller genförändrade livsmedel framfördes från konsumentsidan..." (vår kursivering). Sveriges Konsumenter i Samverkan har mycket tydligt ställt sig bakom förbud mot GMO-livsmedel. Vi har dock inte ställt oss bakom miljöorganisationernas krav på ett femårigt moratorium, utan ser ett behov av att GMO inte ska tillåtas även på längre sikt, så länge konsumenternas valfrihet är hotad.

Hot nummer 2: Patentreglerna leder till monopol

Sid 33-34: Punkt 10 slår fast att monopol kan uppstå och att detta "kan skapa problem". Vi håller verkligen med. Under åren som debatten om genmanipulerade livsmedel rasat har vår uppfattning i "maktfrågan" endast förstärkts. Konsumenterna kan inte acceptera monopol på gener i utsäde och livsmedel. Vi är mycket kritiska till patentreglerna inom EU (98/44/EG) som antogs efter hård och odemokratisk lobby från transnationella genteknikföretag och deras listiga PR-företag.

Se vår debattartikel i Aftonbladet 2001-04-05 "Vem tjänar på patent på bioteknik?" och jämför med debattartikel i Dagens Nyheter 2000-12-10 "Patent på gener måste förbjudas" av Thomas Bodström, Kjell Larsson och Leif Pagrotsky. Se även artikelserien i Dagens Nyheter 1999--10-11 "Köpta patienter avgjorde frågan". Vi menar att EU-regelverket måste rivas upp och att Sverige även på WTO-nivå måste ifrågasätta TRIPs-avtalet. Detta gäller både livsmedel och läkemedel.

Patenten på levande organismer har heller ingen vetenskaplig grund eftersom varje ny generation av en planta eller ett djur alltid är annorlunda än den patenterade organismen. Men värst är att företagen ges denna lagstiftningsmöjlighet trots att de inte lever upp till sina andra åtaganden i samhället, t ex öppenhet om riskforskning, särhållning, spårbarhet och märkning. Amerikanska företag har t o m motarbetat konsumenternas krav på märkningsregler både i USA och i andra länder. Dessa maktmetoder är obehagliga.

Hot nummer 3: Lantbrukarnas och forskarnas roll försvagas

Vi har uppmärksammat utredningen på att företag i USA anlitar Pinkertondetektiver för att hitta lantbrukare som eventuellt har sparat utsäde i strid mot de kontrakt de måste skriva på när de köper företagens GMO-utsäde. På sid 83 står att "oklar patentlagstiftning" är en flaskhals för företagen och åsikten framförs att företag inte vill "göra de nödvändiga investeringarna" om äganderätten till en uppfinning inte skyddas. Vi vägrar tro att alla dessa "fantastiska möjligheter" och "otroliga framsteg" skulle hindras av äganderätten. Även forskare själva har påpekat att gentekniken hämmas av patentreglerna. Vi tror att branschens PR-företag lurat sig själva och många andra att tro att hybrid DNA-teknik, bioteknik, life science, genteknik o s v (kärt barn har haft många namn under årens lopp...) ger sådana enorma framtidsutsikter bara för att man ska kunna trissa upp aktiekurserna. Vi välkomnar därför att utredningen särskilt tittat på fenomenet "Whistleblowing" inom forskningen (sid 210-212).

Patentproblematiken är nu en nyckelfråga som vi inte kan förbise som konsumenter, eftersom uppköpet av mindre fröbolag av transnationella genteknikföretag även hotar böndernas möjlighet att spara utsäde. I u-länderna kommer patentfrågan att ytterligare befästa åsikten att genteknik innebär ett slags nykolonialism. Vi kan inte stillatigande se på medan denna utveckling snedvrider eller eliminerar den fria konkurrensen. Vi menar att det finns ett mycket tydligt hot mot den biologiska mångfalden och i synnerhet de agro-genetiska resurserna på livsmedelssidan, eftersom företagen blir allt mer hänsynslösa i sin jakt efter avkastning på sina forskningsinvesteringar. Bioteknik eller kloning löser heller inte de underliggande problemen med utarmning av biologisk mångfald, utan riskerar att förvärra dem, genom att monopol som gynnar transnationella företag ytterligare förvärrar fattigdomen i u-länderna.

Hot nummer 4: Öppenheten och etiken hotas

Sid 34: Punkt 14 tar upp problemet med ökade djurförsök. Etiken bakom djurförsök är föremål för stor debatt i samhället, särskilt bland ungdomar, och kan inte missförstås. Många anser att det är fel att utnyttja djur inom forskningen. Fler plågsamma djurförsök är verkligen inte en önskvärd utveckling och vi saknar konkreta förslag för hur detta ska undvikas.

Sid 35: Punkt 17 menar att "offentligt tillgängliga forskningsansökningar kan bli ett hinder för framtida patentering..." och föreslår att det ska "utredas om ansökningar om forskningsmedel kan bli föremål för temporär sekretess". Från vårt perspektiv är detta ett tydligt tecken på ett grundläggande systemfel baserat på ett tänkande som hämmar utveckligen i stället för att gynna den. Vi kan inte acceptera hemlighetsmakeri på bioteknikområdet eftersom det gäller vår mat och våra mediciner, ja faktiskt DNA som finns i våra egna kroppar. Även diskussionen om patent och växtförädlarrätt på sid 155-163 tycker vi är synnerligen ytlig och missvisande. Vi är förvånade att betänkandet inte förstått konsument- och miljöorganisationernas kritik mot "patent på liv" eller väljer att bortse från argumenten. Här behövs ett förtydligande utöver de åsikter som presenteras på sid 209-210.

Sid 35: Punkt 21 tar upp frågan om gentester. Vi är positiva till förslagen till exempel om utbildning för "genetiska rådgivare". Vi menar att även forskare och företagsledare inom branschen måste få utbildning i etik. Redan finns fall där amerikanska företag fått patent på bröstcancergener och nu vill tvinga svenska sjukhus att skicka svenska kvinnors blodprov till USA för analys av genen i fråga, BRCA. Vi har protesterat mot detta både i Sverige och genom den transatlantiska konsumentdialogen (TACD). Gentesternas vara eller icke vara beror dock på hur effektiva de är och vilka de etiska implikationerna är - inte bara på girigheten hos vissa bolag. Kloning och genterapi har också visat sig vara en återvändsgränd och forskningen på så kallade stamceller verkar heller inte ge de utlovade resultaten. I USA var det just bristen på öppenhet som ledde till dödsfall i samband med genterapi, kopplat till att forskarteamet ägde ett bolag med patent på de metoder som användes. Oacceptabelt, men inte oväntat!

Läs mer om den statliga utredningen om GMO >>