REMISS

Till: Codexsekretariatet
Livsmedelsverket

Synpunkter på remiss Dnr 1216/01
Codexarbete med riktlinjer för riskanalys av livsmedel framställda med modern bioteknik - allergifrågor mm.

Vi hade hoppats att diskussionen vid arbetsgruppsmötet i Vancouver 10-12 september 2001 i högre grad skulle bygga på expertkonsultationen ordnad av FAO/WHO 22-25 januari 2001. Vi trodde att man skulle använda sig av och utveckla den beslutsstrategi som FAO/WHO kallar "decision tree". Vi menar att den är bättre lämpad för att kunna undvika allergier som kan uppstå p g a GMO-livsmedel generellt, inte bara ett och ett.

Vi kan inte hålla med om att man ska använda sig av en ny "case by case approach" när det finns bättre sätt att utvärdera riskerna, som på ett mer generallt sätt kan göra att man undviker att allergener hamnar i maten. Vi är mycket förvånade att amerikanen Steve Taylor från University of Nebraska fick en sådan framträdande roll vid mötet i Vancouver eftersom han vid många tillfällen uttalat sig mycket kontroversiellt om genteknik och GMO-livsmedel. Han var t ex ordförande även vid det FAO/WHO Expert Consultation on Biotechnology and Food Safety i Rom, 1996, som slog fast att "substantial equivalence" skulle användas vid utvärderingen av GMO-livsmedel, vilket vi kritiserat. Vid ett expertmöte i USA om Starlink-majs 2000-10-20 sa Taylor t ex:

"Because of the feed-only restriction, nearly all would have been properly channeled to feed operations, but even if the production from some farms was improperly channeled, the amount entering the food supply would be of a relatively low percentage when mingling with other grain is taken into consideration. This clearly would not produce protein levels of any health concern. It is unfortunate that this incident has sent a negative message to consumers because I believe that U.S. regulatory procedures ensure that any genetically modified crop approved for food use is as safe as its conventional counterpart."

Vi vet dock att Starlink-majs spritt sig betydligt mer än så och dessutom exporterats till andra länder där Starlink varken godkänts som föda eller foder, t ex Japan och Korea. Han har så klart rätt att ha åsikter men vi kan inte acceptera att en sådan industrivänlig och konsumentfientlig syn ska genomsyra Codex.

Dessutom finns forskningsrapporter av Bernstein et al från lantbrukare som använt BT-sprutmedel och fått allergiska reaktioner, samt att man kopplat dessa reaktioner till IgE-effekter, och att proteinerna Cry1Ab och/eller Cry1Ac också kan vara allergener. Detta har dock Aventis som tagit fram Starlink-majs (och FDA samt tydligen även Steve Taylor) valt att inte bry sig om.

(Källa: Bernstein, IL, Bernstein, JA, Miller, M, Tierzieva, S., Bernstein, DI, Lummus, Z, Selgrade, MK, Doerfler, DL and VL Seligy. 1999. Immune responses in farm workers after exposure to Bacillus thuringiensis pesticides, Environmental Health Perspectives, 107(7): 575-582.)

Vid ett intressant amerikanskt expertmöte om allergier och Stalink-majs den 29 februari 2000 diskuterades också behovet att noga granska både inandning och intag via födan. Rapporten slog fast: "The exposure and/or monitoring of Cry9C as an inhalant or potential food allergen source in the population has not taken into consideration the exposed population demographics, the exposure concentrations or the exposure time in hours, days or subsequent seasonal exposures. In essence, well designed scientific studies are not available to critically assess Cry9C as a potential food allergen"
(sid 9 http://www.epa.gov/scipoly/sap/2000/february/foodal.pdf).

Detta gäller självklart även de upp till 100 olika ämnen i livsmedel som man kan vara allergisk mot. Det finns t ex kliniska data som säger att jordnötsallergi på 15-20 år blivit vanligare, svårare och debuterar tidigare. Det är inte ovanligt att se spädbarn som är sensibiliserade (har utvecklat antikroppar). Det är inte heller ovanligt att se skolungdomar som reagerar indirekt på jordnötter, dvs det räcker med att jordnötter finns i en skål i rummet. Sådant fanns aldrig för 15-20 år sedan.

All denna erfarenhet till trots finns inga data som visar att allergenet blivit starkare. Hur ska vi då i förväg kunna avgöra om ett genmanipulerat födoämne är mer allergent än det nativa? Att testa säger bara om korsreagerande antikroppar finns eller ej. Det kan också vara så att det är först när födoämnet börjar konsumeras i större mängd som det visar sig om det är allergent eller ej. Alltså bör försiktighetsprincipen tillämpas särskilt vid GMO-livsmedel som kan misstänkas orsaka allergier.

Vi kan ev komma att komplettera våra synpunkter efter ytterligare konsultationer med experter på området.

Startsida

Övrig verksamhet och kampanjer

Kontakta oss